- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 17. Ryssläder - Snellius /
763-764

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Shetelig, Haakon - Shetlandsöarna - Shi - Shields, South - Shigatze, Schigatse - Shikarpur - Shikoku - Shilling - Shilluk - Shiloh - Shimizu - Shimmy - Shimonoseki - Shingling - Shingonsekten - Shin-king - Shinto, Shintoism - Shire - Shire (Shiré), Schire - Shire court, Shire-moot - Shirehäst - Shirley, James

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

763

Shetlandsöarna—Shirley

764

historia, varjämte han företagit eller lett
många undersökningar och utgrävningar.
Bland hans skrifter må nämnas »Vestlandets
ældste kulturhistorie» (1909), »Vestlandske
graver fra jernalderen» (1912) och »Norges
forhistorie, problemer og resultater i norsk
arkeologi» (1925). Särskilt framstående är S:s
bidrag till praktverket om Osebergsfyndet
(se d. o.). K. V. H.*

Shetlandsöarna [Je’tlonds-] (fnord.
Hjalt-land), ögrupp n. ö. om Skottland, bildar eng.
grevsk. Zetland och omfattar 117 öar och
holmar, därav 27 bebodda; 1,427,7 kvkm. De
största äro Unst, Fetlar, Yell och huvudön,
Mainland (938,3 kvkm), med nuv.
huvudstaden, Lerwick, och den forna, Scalloway. Skilda
från övriga öar ligga Foula i v. och Fair i s.
Terrängen är mest låglänt men rätt kuperad;
högst är Mainland med 450 m. Kusterna äro
mycket inskurna, ofta branta och storslagna,
landskapet ödsligt och nästan trädlöst,
vegetationen hedar och mossar. Harar och kaniner
äro talrika och kusten berömd för sin
fågel-rikedom. Klimatet är milt, fuktigt och
dimmigt, vintern rå och stormig, årets medeltemp.
7,2° C, sommarens 11,6° och vinterns 3,9°,
årlig nederbörd 1,150 mm. Geologiskt likna S.
Skottland (huvudsaki. gamla kristalli niska
skiffrar, även sandsten och intrusiva
vulkaniska bergarter). — Befolkningen, som är av
blandad skotsk och norsk härkomst, utgjorde
1931 21,410 pers. De viktigaste näringarna äro
fiske (särskilt sill och torsk, även valfångst)
samt jordbruk och fåravel. Bland husdjur
märkes Shetlandsponnyn (eng. sheltie;
se Ponny och Hästen, bild 4), som även
brukas i engelska kolgruvor. Va av arealen är
odlad med havre, korn, potatis, rovor och lin.
Hemindustrien är berömd för sina fina
linne-och stickade yllevaror. — Om urbefolkningen,
pikter (se d. o.), vittna talrika fasta
fornläm-ningar. S. kristnades på 500-talet av irländska
munkar; på 700-talet kommo norska vikingar,
och 875 lades S. under Norge men övergingo
1469 till Skottland och förtrycktes länge av
stormännen. Till 1712 låg fisket i
holländarnas händer. Gaeliska och norska ha helt
undanträngts av engelska men kvarleva i
lokalnamnen, och gamla nordiska bruk kunna ännu
spåras. — Litt.: J. Jacobsen, »Det norröne
sprog på Shetland» (1897); J. Ileddle och
T. Mainland, »Orkney and Shetland» (1920);
A. W. Brögger, »Gamle norske emigranter»
(1928). C. S-g.

Shi [Ji], rymdmått, se Kina, sp. 696.

Shields [pldz], South, se South Shields.

Shigatze [Ji-], Schigatse, stad i s.
Tibet, vid Tsang-po (övre Brahmaputra), ö. om
Lhasa; omkr. 14,000 inv. S. är en av Tibets
viktigaste handelsplatser, sedan 1904 öppen
för handeln med Indien. S. v. om staden det
berömda klostret Taschi-lunpo, residens för
Taschi lama.

Shikarpur [eng. uttal Jikäpo^], stad i
britt.-ind. prov. Bombay (Sind), omkr. 30 km från
Indus, vid Nordvästbanan; 55,503 inv. (1921).
Gammal handelsplats på vägen till
Bolanpas-set. Handel med silke och ädelstenar.

Shikoku [Ji-], den minsta av de jap.
huvud-öarna (se karta vid J apan); omfattar med
75 smärre tillhörande öar en areal av 18,735
kvkm, 3,309,622 inv. (1930).

Shilling [JTlin], eng., förk. s. och sh.,
engelskt skiljemynt = 1/20 av ett pd st. Indelas
i 12 pence och har vid guldmyntfot ett värde
av omkr. 90 öre.

Shilluk [/i’-], ett av de viktigaste och mest
typiska av de nilotiska folken (se N i 1 o t e r)
i Vita Nilområdet, omkr. 50,000. De äro
högväxta, dolikocefala, med ofta välbildade drag
(hamitisk tillsats). De bäst kända bo i
trakten av Fashoda, där deras kung residerar. —
Litt.: D. Westermann, »The shilluk people,
their language and folklore» (1912); W.
Ilof-mayr, »Die Schilluk» (1925). K. G. L.

Shiloh [JälTåu], ort i amerikanska staten
Tennessee, nära det vid floden Tennessee
belägna Pittsburg Landing. Där utkämpades
under inbördeskriget ett blodigt slag 6—7
april 1862 mellan nordstatsgeneralen U. S.
Grant och de konfedererade under A. S.
John-ston och Beauregard.

Shimizu [Ji-], hamnstad på jap. ön Hondo,
vid Surugaviken; 55,664 inv. (1931). S. är en
av Japans största exporthamnar för te.

Shimmy [JTmi] (amerikansk förvrängning
av fr. chemise, linntyg), negerdans från
Förenta staterna, närstående foxtrot; populär
pardans från 1920-talets början; anses vara
skapad av den polska danserskan Gilda Gray
(Mary Michalsky) i New York 1921. T. N.

Shimonoseki [ji-], stad på s. v. udden av
jap. ön Hondo, mitt emot Moji på ön Kyushu;
95,549 inv. (1931). Viktig hamnstad;
färjför-bindelse (210 km) med Fusan på Korea.
Tunnel under sundet (700 m brett) till Moji. Om
freden i S. se Japan, sp. 1003.

Shingling [JPn-], ett slags damklippning.
Som ursprungsort anges olika platser, ss.
Paris, New York och Ryssland. Man skiljer
på helshingling, som är kort, och
halv-shingling, som är halvkort i nacken.
Från 1923 har s. varit det verkliga hårmodet.
Orsakerna torde vara, att s. ger bärarinnan
ett yngre och käckare utseende samt att den
är praktisk. A-o.

Shingonsekten [/in-], se J a p a n, sp. 989.

Sbin-king [J*in-], kinesiskt namn på Mukden.

Shinto, Shintoi’sm [Jintå-], Japans
forntids-religion, se J a p a n, sp. 987—988 och bild 12.

Shire [JäFo; i sammansättningar -/(ije], eng.,
grevskap, se County och England, sp.
849. Ordet shire fogas vid det lokala
egennamnet, t. ex. Oxfordshire, Yorkshire.

Shire [Ji’-] (även S h i r é), S c h i r e, sjön
Njassas avlopp till Samhesi i ö. Centralafrika,
bildar i Shires högland Murchisonfallen och
inmynnar på port, territorium (Mogambique).
Omkr. 450 km lång. S. har varit en viktig
trafikled vid Njassalands kolonisation men
ersättes nu av järnvägen Port
Herald—Blan-tyre. Vatten föringen har minskats oerhört
endast på de senaste 40 åren.

Shire eourt [Jai’o kå’t], Shire-moot [-[Jäl’o-mö’t],-] {+[Jäl’o-
mö’t],+} eng., grevskapsting, se County. Jfr
Ealdorman och England, sp. 849.

Shirehäst [fal’o-], engelsk hästras, som leder
sitt ursprung från redan under medeltiden för
avel av tunga stridshästar importerade
flandriska hästar (se E 1 e f a n t h ä s t). Rasen har
sedermera utvecklats till en arbetshäst av
tyngsta slag med en vikt av 900—1,000 kg.
Se Hästen, bild 13 på pl. E. T. N.

Shirley [Jä’li], J a m e s, engelsk skådespels-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jul 26 12:47:07 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdq/0452.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free