Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjukgymnastik el. Medicinsk gymnastik (Kinesiterapi, Mekanoterapi, Rörelseterapi, Funktionell övningsterapi, Dietetisk gymnastik, Mediko-mekanisk gymnastik) - Sjukhem - Sjukhjälp - Sjukhus - Sjukhusavgift - Sjukkassa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
951
Sjukhem—Sjukkassa
952
råden, ss. för vissa deformiteter i
hållnings-och rörelseorganen (tidigare: ortopedisk
gymnastik), användes som isolerad behandling,
utgör den f. n. det minst betydande inslaget i
det, som ännu i sjukvården enl. äldre
terminologi kallas sjukgymnastisk behandling.
Inom läkekonsten spelar s. i kombination
med massage och vissa fysikaliska
behandlingsmetoder en utomordentligt stor roll,
särskilt vid behandlingen av medfödda fel,
olycksfallsskador och sjukdomar i
hållnings-och rörelseorganen men i mindre grad genom
övning av dessa organ även för sjukdomar i
andra organsystem, ss. vid nervsystemets och
cirkulationsorganens sjukdomar.
Då behandlingsmetoderna ej alltid äro
nyttiga eller ens ofarliga, måste läkare ställa
indikationer för och dirigera användningen
av dem, oftast i kombination eller växling
med behandlingsmetoder av h«lt annan art.
Läkaren måste dock ha medhjälpare för
utövandet av behandlingsmetodernas teknik. En
god utbildning av sjukgymnaster är därför
ett stort, ej ens i Sverige, som varit i viss
mån föregångsland på detta område, ännu
tillfredsställande löst problem.
Av sjukgymnaster finnas i Sverige
dels legitimerade, dels en stor mängd,
utbildade i enskilda sjukgymnastskolor av
mycket växlande kvalitet och utbildningstid.
De legitimerade sjukgymnasterna erhålla sin
utbildning antingen på Gymnastiska
centralinstitutet (se d. o.; G. C. I.) eller på
något av de två enskilda gymnastikinstituten,
Arvedsons i Stockholm och Sydsvenska
gymnastikinstitutet i Lund, vilka utbilda
gymnaster enl. samma program som G. C. I. och
vilkas utexaminerade kvinnliga elever
erhållit samma rätt som G. C. I:s att av
Medicinalstyrelsen legitimeras som sjukgymnaster.
De manliga eleverna ha under en treårig, de
kvinnliga under en tvåårig utbildning i
första hand utbildats till gymnastiklärare men
därjämte fått undervisning i s.
Legitimationen som sjukgymnast har inneburit tillstånd
att enl. läkares föreskrift meddela
sjukgymnastisk behandling. Differentiering mellan de
två yrkena, gymnastiklärarens och
sjukgymnastens, har hittills ej ägt rum i Sverige.
1931 års riksdag fattade ett principbeslut,
som innebar denna nödvändiga
differentiering. Den behövliga omorganisationen av
gymnastutbildningen har dock visat sig vara
svår att få till stånd. Sex kommittéer ha
1910—31 arbetat på problemet, men ännu har
man ej fått något antagligt förslag, och 1932
års riksdag har avslagit dels av K. m:t, dels
av statsutskottet framlagda förslag, baserade
på 1931 års riksdags beslut. P. Hgld.
Sjukhem, i allmänhet mindre anstalt, som
mottar sjuka till vård under förhållanden,
som i möjligaste mån skola motsvara
vistelsen i egna hemmet (privata s.); större
enskild sjukvårdsanstalt, i huvudsak
motsvarande allmänt sjukhus men med säregen
organisation (t. ex. S o p hi ahem me t);
sjukhus, bestämt för vård av personer, lidande
av långvarig eller obotlig sjukdom (t. ex.
Stockholms sjukhem). R. W.*
Sjukhjälp, se Sjukkassa.
Sjukhus, för sjukas vård avsedda slutna
anstalter. Barnsjukhus, särskilt
av
sedda för vården av barn i regel intill 12 års
ålder, finnas i de större städerna, antingen
som kommunala inrättningar el. såsom
fristående stiftelser. Epidemisjukhus äro
avsedda för isolering och kostnadsfri vård av
sjuka, lidande av någon av de sjukdomar,
som omförmälas i epidemilagen 19 juni 1919.
De uppföras och drivas av de enl. sagda lag
bildade epidemidistrikten.
Sinnessjukhus äro avsedda för vård av sinnessjuka.
Bestämmelser för dylika sjukhus finnas i
sinnessjukhuslagen 19 sept. 1929. Se vidare
Sinnessjukvård. Rörande övriga
civila och militära s. se Lasarett och
Sjukvård. A. W-dt.
Sjukhusavgift, den dagersättning, som på
de allmänna sjukvårdsanstalterna erlägges för
intagna sjukas kost och vård. S. kallas även
legosängsavgift.
Sjukkassa, förening av personer för att vid
sjukdomsfall bereda inbördes understöd,
mestadels bestående av läkarvård, läkemedel,
sjukhusvård och penningunderstöd. Vanl.
meddela s. även begravningshjälp. S. äro antingen
frivilliga eller tvångssjukkassor,
vilka ofta bildats av arbetsgivare för deras
arbetare (jfr Arbetarförsäkring)
eller som i länder med obligatorisk
sjukförsäkring upprättats i kraft av lag och i
vilka alla försäkringspliktiga på den ort
eller i de yrken, för vilka kassan är avsedd,
måste vara medl. På sätt och vis en
mellanställning intaga de erkända
(statsunderstödda) s. i t. ex. Danmark, Schweiz och Sverige.
Till sin uppkomst och i fråga om anslutningen
äro även dessa s. frivilliga. Men
verksamheten, som direkt understödjes av det allmänna,
regleras i detalj genom lagstiftningen.
Några svenska yrkessjukkassor kunna
leda sitt ursprung tillbaka till 1600-talet.
Tidigast och starkast har den frivilliga
sjukkasserörelsen utvecklat sig i England,
där verksamheten redan 1793 gjordes till
föremål för särskild lagstiftning. Den ledande
grundsatsen i den engelska lagstiftningen har
varit att icke ålägga s. något egentligt tvång
men att tillerkänna de s., som frivilligt
underkastat sig registrering och offentlig
tillsyn, vissa i lagen stadgade förmåner och
särskilt fullständig rättskapacitet. Denna
engelska lagstiftning har tagits till föredöme för
alla andra länders lagar på området. I
sådana länder, där man tillerkänt s. ett direkt
understöd av det allmänna, har man dock
underkastat s. en mera ingående reglering, än
vad förhållandet varit i England, särskilt med
hänsyn till verksamhetens materiella
innehåll. I de flesta länder i Europa har man
numera genomfört obligatorisk
sjukförsäkring (se d. o.). Försäkringen handhas här i
regel av för ändamålet bildade, offentliga
tvångssjukkassor. Bland de länder i Europa,
som fortfarande ha frivillig sjukförsäkring,
må utom Sverige nämnas Schweiz och främst
Danmark, där mer än 65 % av landets vuxna
befolkning tillhöra frivilliga sjukkassor.
I Sverige reglerades det frivilliga
sjuk-kasseväsendet f. ggn genom lagen om s. 30
okt. 1891, upphävd genom sjukkasselagen av
4 juli 1910, som i sin ordning blivit ersatt
med sjukkasseförfattningarna av 26 juni 1931.
(För äldre s. gäller under »övergångstiden»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
