Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
977
Sjöberg, C. L.—Sjöberg, J. A.
978
skildring; här funnos gestaltskapande fantasi,
fina naturmålningar och ett lyriskt behag,
vars älskvärda humor ej uteslöt ett mörkare
patos (»Bleka dödens minut»). Skalden hade
gått i Frödings och
Bellmans skola. En
ny överraskning
beredde S. med
småstads-romanen »Kvartetten
som sprängdes» (1925),
som trots
kompositionens löshet med sitt
rika känsloliv och sitt
delvis redan klassiska
figurgalleri är en av
svenska litteraturens
yppersta berättelser.
Hans nästa
diktsamling, »Kriser och
kran
sar» (1927), blottade ett överkänsligt
disharmoniskt sinnestillstånd men når i vissa
dikter mycket högt genom sin känslas värme
och patos och den lyriska fantasiens
genialitet. Efter hans död har utgivits »Fridas andra
bok» (1929). — Jfr J. Landquist, »B. S.» (i
»Humanism», 1931). J. L-t.
Sjöberg, Carl Leopold, tonsättare (18G1
—1900), stadsläkare i Hedemora.
Komponerade flera solosånger, bl. a. »Tonerna» (till
Geijers dikt). T. N.
Sjöberg, Erik, skald (1794—1828). Var
son till en dräng och en kyrkoherdedotter,
växte upp i armod, fick hjälp att 1807—14
genomgå skola och gymnasium i Strängnäs,
inskrevs 1814 vid
Uppsala univ., där han
efter att ha haft
konditioner 1815—17
vistades 1818—26.1824 vart
han fil. dr; under sin
sista tid var han åter
informator. S. och
hans skolkamrat C.
A. Nicander
debuterade i Kalender för
Damer 1819 med
bidrag, s. å. utg. särskilt
med titeln »Dikter».
S. utgav vidare
»Se
nare dikter» (2 h., 1820) och »Nyare
dikter» (1825), allt under märket Vitalis
(lat. vita tis, livet en strid). -— Som
lyriker stod S. h. o. h. på den romantiska
idealismens grund. Sjukdom,
armod och beroende voro hans
ständiga följeslagare; i sin
kroppsliga svaghet och
världsliga ringhet flydde han till
drömmarnas ljusa värld, till
det sköna och saliga hinsides,
som väntar bortom döden. Hans
ensamhetskänsla och anarkiska
självständighetsbegär
sublimerades i dikt till gripande patos
och manlig viljedyrkan. Han
tog hämnd på verkligheten
genom hånfullt skarpa, burleskt
travesterande el. bittert
parodiska dikter. Formen är vanl.
kärv. En del av hans alstring
är polemisk, särskilt mot
romantikerna i Uppsala. E. G.
Geijer utgav 1828 S:s »Samlade dikter» med
biogr., A. Werin 1926—32 S:s »Samlade
skrifter» (2 bd). R-n B.
Sjöberg, Gustaf, arkitekt (1837—97),
studerade vid Konstakad. och i utlandet. Bland
av S. ritade byggnader märkas
Blasieholms-kyrkan och Immanuelskyrkan i Stockholm
samt ett par seminariebyggnader.
Sjöberg, Gustaf Magnus, filosofisk
författare, pedagog (1844—1931). Blev docent i
teoretisk filosofi i Uppsala 1869, inrättade
1875 läroverket Lyceum för flickor (se d. o.)
och var 1881—1903 dess föreståndare. S.
utgav bl. a. tills, m. A. G. Klingberg (se d. o.)
läroböcker i logik och antropologi. G. O-a.
Sjöberg, Gustaf Robert, operasångare,
fotograf (f. 1870 18/8), elev av I. Hallström,
J. Elmblad och J. Forsell. Debuterade på
Kungl. teatern 1903 som guvernören i »Don
Juan» och uppträdde där 1904—22 i
bas-barytonpartier som Sarastro i »Trollflöjten»,
lantgreven i »Tannhäuser», konungen i
»Lo-hengrin» och Mefistofeles i »Faust». S., som
innan han övergick till operan var
föreståndare för grafiska avdelningen i Iduns
hovboktryckeri 1898—1904, har de senaste
åren framgångsrikt arbetat med
fotografering av konstföremål samt skrivit bl. a. »Helge
Hundingsbane» (1932), en sago- och
ortnamns-studie. T. N.; E. L-k.
Sjöberg, Johan, ämbetsman, politiker (1816
—97). Blev vice häradshövding 1847,
lands-sekr. i Uppsala län
1851 och var
kommerseråd 1863—86. S. var
sekr. i bondeståndet
1862—63 och 1865—66
samt satt
1866—majriksdagen 1887 i Andra
kammaren, där han
tillhörde centern men
även fick
förtroendeuppdrag från
Lantmannapartiets sida.
Han satt länge i
konstitutionsutskottet (v.
ordf. 1869, 1876—78,
1881—83). S., som var moderat konservativ, slöt
sig vid tullstridens utbrott till frihandlarua.
Sjöberg, Johan Axel, målare (f. 1866
6/n), studerade vid Konstakad. 1885—91. S:s
motivkrets har huvudsaki. varit typer och
motiv från Stockholms skärgård samt
havs
»Svansträcket», Målning av Axel Sjöberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
