Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sköldpaddor - Sköldsork - Sköldungarna - Sköllersta (härad) - Sköllersta (socken)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sköldsork—Sköllersta
1277
överdrag. Skalet kan vara fullständigt fast
förbenat el. ha vissa partier rörligt förenade
genom mjuka delar. Fotterna äro normalt
femtåiga. Sinnesförmögenheterna äro ej högt
utvecklade, ögonen ha lock och blinkhinna.
Hörseln är dålig, lukt och känsel bättre
utvecklade. S. äro mycket seglivade och kunna
uthärda svåra stympningar samt långvarig
svält. De lägga ägg med pergamentartat el.
kalkskal, som nedgrävas i fuktig sand el.
jord. Omkr. 265 olika former, fördelade på
11 fam., förenade i 4 överfamiljer, äro kända,
mestadels från varma länder. I de
tempererade ligga de i vinterdvala. Viktigare s. äro
bl. a. följande:
Alligatorsköldpad-d a n (se d. o.), Chelydra serpentina, skal med
3 knöliga ryggkölar, med svans 1 m lång.
Ett argsint rovdjur i sjöar och floder i
Nordamerika till Ecuador, lever av fisk och
vattenfågel. Fam. Cinosternidae, plastron med 10
el. 11 sköldar, än litet och korsformat, än
stort med främre, stundom även bakre delen
bildande en rörlig klaff, som sluter skalet
fullständigt. Kort svans, fötter med simhud,
hudvårtor under hakan. Ett 10-tal arter i
Amerika. Cinosternum odoratum, m y s
k-s köldpadda (bild 1), omkr. 10—12 cm,
skalet hornbrunt, plastron orörligt. Lever i
kärr och bäckar i Nordamerika. Fam.
Platys-ternidae, plastron stort med 12 plåtar, svansen
längre än den platta ryggskölden, huvudet
mycket stort, ej indragbart inom skalet. Enda
arten, Platysternum megacephalum, s t o r h
u-vudsköldpadda (bild 2), lever i vatten i
s. ö. Asien. Skalets längd 15 cm. Fam.
Testu-dinidae, plastron stort, huvud och lemmar helt
indragbara. Hit höra talrika land- och
sötvat-tenssköldpaddor, de förra med högre, välvt
skal, korta, till klumpfötter förenade tår med
korta klor. Testudo, landsköldpaddor, vitt
utbredda utom i australiska regionen,
huvudsaki. växtätare, 58 arter. Testudo graeca (bild
6) och Testudo ibera, båda i Medelhavsländerna,
vanliga i fångenskap, gula med mörka fläckar.
De s. k. jätte- och
elefantsköldpaddorna höra till detta släkte och utmärka
sig genom sin storlek, vissa arter med en
carapaxlängd av över 1 m. Talrika arter äro
beskrivna dels från Galapagosöarna, dels från
öarna omkring Madagaskar. De ha lång hals
och vanl. svart skal. De ha bortförts i mängd
av sjöfarande, och de flesta äro utrotade.
Exempel finnas på jättesköldpaddor, som levat
över 100 år i fångenskap. I tertiärlager i
Siwalik, Indien, har påträffats en fossil art, T.
atlas, med carapax 2 m.
Sötvattenssköldpad-dorna ha vanl. fötter med simhud och långa
klor. De flesta föra animalisk diet. Om
kärrsköldpaddor se d. o. och bild 5. Emys
orbicularis förekommer i Europa och n.
Afrika, talrika andra släkten och arter i Asien
och Nordamerika. Dossköldpaddan,
Terrapene, i Nordamerika, som övergått att
leva på land, har plastron genom ett
tvärgående ligament rörligt, så att därigenom
skalet kan fullt tillslutas. Fam. Chelonidae,
havssköldpaddor, skal med
hornbetäckning. Chelonia mydas, soppsköldpadda,
har hornsköldarna hopstötande kant i kant,
skalets längd ända till 110 cm. Chelonia
im-bricata, karettsköldpadda (bild 8), har
hornsköldarna delvis taktegelformigt täckande
1278
varandra och hakformig överkäke, skalets
längd högst 85 cm. Båda finnas i alla varma
hav. Den förra värderas för sitt kött och
fångas därför i mängd, särskilt i Västindien.
Äggen insamlas även till föda, då djuren krypa upp
på stranden och gräva ned dem i sanden.
Ka-rettsköldpaddans hornsköldar lämna den »äkta
sköldpadden». Båda dessa arter ha sin
carapax ofullständigt förbenad, men hos släktet
Caretta är den fullt förbenad. Arten C.
ca-retta, oäkta karettsköldpadda, har
nästan ännu större utbredning än föreg. och
träffas ofta i Medelhavet. Den blir
meter-lång men är mindre skattad som mat.
Alla havssköldpaddor äro allätare. Fam.
Dermochelyidae, endast en art,
Dermoche-lys coriacea (bild 7), huvudsaki. i tropiska
hav, avviker från alla andra därigenom, att
kotor och revben ej äro förenade med carapax,
som blott består av en mängd mångkantiga
benstycken, överdragna av en läderhud. På
ryggsidan bildas 7 längskölar av något större
benplåtar med överliggande hud. Denna
egendomliga byggnad kan betraktas som en
specialisering. Fam. Pelomedusidae har 3 släkten
och 14 arter. Halsen kan helt döljas.
Podoc-nemis expansa är talrik i Amasonfloden,
värdefull genom sina ägg, som insamlas. Fam.
Chelydidae har 10 släkten och 27 arter.
Halsen kan ej helt döljas. Mest omtalad är
Che-lys fimbriata (bild 4),
matamatasköld-paddan, i Guayanas och n. Brasiliens
floder. Platt carapax med 3 rader stora
knölar, baktill brett huvud, utdraget i ett smalt
nosrör, stort gap med svaga käkar, lång hals,
fötter med simhud och klor. En mängd
rörliga, greniga hudbihang på halsen och
huvudets undersida locka bytet inom räckhåll,
övriga hithörande släkten ha normalt utseende.
Läpp- el. lädersköldpaddorna leva
i sötvatten i Nordamerika, Asien och Afrika.
De äro argsinta, glupska rovdjur; köttet är
välsmakande. Hit höra Trionyx ferox (bild 3),
Nordamerika, med carapax 45 cm och
Trionyx triunguis, Afrika, dubbelt så stor. Lönnb.
Sköldsork, zool-, se Bältdjur.
Sköldungarna, se Skjoldungarna.
Sköllersta, härad i Närke, Örebro län,
mellan Örebro stad i n. v. och östgötagränsen i
s. ö.; 569,67 kvkm, 9,307 inv. (1932). Socknar:
Norrbyås, Gällersta, Ekeby, Sköllersta,
Sven-nevad och Bo (se kartan, sp. 1283). Den
nordligaste tredjedelen tillhör den merendels
bördiga och på sina ställen sanka Närkesslätten,
som här till stor del torrlagts genom Kvismare
kanal (jfr N ä r k e, sp. 66 och 67 samt kartan)
och i s. begränsas av skogs- och
bergslags-bygden kring Nyköpingsåns källflod
Svenne-vadsån och sjön Sottern. Längst i s. vidtar
Tylöskogens höglänta bergsbygd med till
Fin-spångsån avrinnande småsjöar. Bergsbygdens
samfärdsleder och bebyggelse äro främst
koncentrerade i Pålsbodadalen kring en n.—s.
rullstensås, som på slätten i n. passerar Norrbyås
kyrka. 14,305 har åker, 28,504 har skogsmark.
Jordbruk, skogsbruk och bruksrörelse.
Tillhör Örebro fögderi och östernärkes domsaga.
Sköllersta, socken i Sköllersta härad (se
ovan); 103,75 kvkm, 3,011 inv. (1932).
Sträcker sig från Kvismare kanal på
Närkesslätten mot s. upp i skogs- och bergsbygden kring
Pålsboda (se d. o.). 4,211 har åker, 4,689 har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
