Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sogn och Fjordane fylke - Sohar, Sohariska skolan - Sohlberg, Harald - Sohlman, släkt - Sohlman, Arvid - Sohlman, Harald - Sohlman, Per August Ferdinand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
69
Sohar—Sohlman, P. A. F.
70
kust (se karta vid Norge); 18,479,73 kvkm,
91,808 inv. (1930). Hette tidigare Nordre
Bergenhus amt och består av Sogn (se ovan)
kring Sognefjorden, Nordfjord (se d. o.) kring
fjorden med samma namn och på halvön
däremellan Sunnfjord (se d. o.). I ö. ligger
Joste-dalsbreeu. 1 de inre fjordbygderna idkas
jordbruk och fruktodling, vid kusten fiske,
i synnerhet från Florö ladested och Målöy.
Vid Höyanger tillv. av aluminium. Rika
vattenkrafttillgångar, främst vid Vadheim.
Fyl-kesmannens säte är Leikanger. Ax. S.
Sohar [så’har], Sohariska skolan, se
K a b b a 1 a.
Sohlberg, Harald, norsk målare (f. 1869).
Studerade en kort tid i Köpenhamn för
Zahrt-mann och därefter i Paris och Weimar 1895
—97. Redan 1893 hade han väckt uppseende
med »Aftonglöd». Förutom denna målning
äger Nasjonalgalleriet i Oslo av S:s arbeten
bl. a. »Vinter i Röros» (1903; se Norsk
konst, bild 33), »Gata i Röros» (1905) och
»En blomsteräng i Nordlandet» (1906). »Från
Akerselven» äges av Göteborgs museum. S-s
målningar visa en energisk detaljanalys, stark
stämning och intensiv färgglans. G-gN.*
Sohlman, svensk släkt, uppges vara av
val-lonskt ursprung. Magnus S. (1730—98),
bruksbyggmästare och mästersmed vid
Skoga-holms bruk (Närke), var farfars far till P. A.
F. S.; om denne och hans söner H. S., A. S.
och R. S. se nedan.
Sohlman, Arvid, affärsman, förläggare (f.
1866 20/»), son till P. A. F. S.; jfr slaktart.
Student 1884, anställd i Nitroglycerin-a.-b.
1885—92, därefter vid Aftonbladets
ekonomiska avd., där han var kassadir. 1900—07
samt ekonomidir. och styrelseled. 1907—21.
S. var 1922—30 styrelseordf. och verkst. dir.
i Aftonbladets a.-b. Han är sedan 1916
styrelseled. (från 1927 styrelseordf.) och verkst.
dir. i a.-b. Familjeboken, som bl. a. utger 3:e
uppl. av Nordisk Familjebok. S. har haft
många förtroendeuppdrag inom tidnings- och
boktryckarsammanslutningarna (var bl. a.
ordf, i Öv. tidningsutgivareföreningen 1907—
11). Särskilt har han visat verksamt intresse
för publicisternas pensionsfråga; sedan 1903
tillhör han styrelsen i Sv. publicisternas
pensionskassa och är sedan 1923 dess ordf.
Sohlman, Harald, publicist (1858—1927),
son till P. A. F. S.; jfr släktart. Blev jur. utr.
kand, i Uppsala 1886, inträdde s. å. i
Aftonbladets red. och var 1890—1921 denna
tidnings huvudred, och
ansvarige utgivare.
1896—1915 var han
även huvudred, för
tidningen Dagen. Som
ledare för
Aftonbladet arbetade S.
verksamt på de
frisinnades sida under
1890-talet och för
bildandet av Liberala
samlingspartiet vid 1900
års riksdag. På grund
av S:s bestämt
antiso-cialistiska inställning
och hans varma försvarsvänlighet fjärmade
sig emellertid Aftonbladet efter det liberala
genombrottet 1911 alltmera från det liberala
partiet och samarbetade efter 1914 i de flesta
avseenden med de moderata partierna (se
vidare Aftonbladet, sp. 249). — S.
innehade många förtroendeuppdrag inom pressens
olika organisationer, var upprepade ggr ordf,
i Publicistklubben, från 1909 ordf, i Sv.
telegrambyråns förtroenderåd och tillhörde från
1897 ledningen för de nordiska pressmötena
(från 1922 styrelseordf.). Från 1921 var S.
styrelseordf. i a.-b. Familjeboken, som bl. a.
utger Nordisk Familjeboks 3:e uppl., där han
redigerade den statsvetenskapliga avd. — S:s
starka försvarsvänlighet tog sig uttryck även
i ett livligt intresse för den frivilliga
försvars-rörelsen. Han var 1907—16 ordf, i styrelsen
för Stockholms skytteförbund och från 1910
förbundets ordf. 1912 instiftade han de
nordiska huvudstädernas periodiskt
återkommande tävlingsskjutningar. Även åt
land-stormsrörelsen ägnade han verksamt intresse.
Sohlman, Per August Ferdinand,
tidningsman, politiker (1824 24/ö—1874 R/7);
jfr släktart. Student i Uppsala 1843, deltog
S. livligt i de liberala och skandinavistiska
rörelserna, redigerade
1845—46
Studentbladet, som bl. a. yrkade
på univ:s förflyttning
till Stockholm, vart
1848 fil. dr och deltog
i slesvigska kriget
som frivillig på dansk
sida s. å. 1849—68
var han lärare i
konsthistoria vid
Konst-akad. 1851 vart han
red. av tidningen
Bo-re (se d. o.), som
krävde en »pressens
rege
neration» och företrädde en moderatare, i
uttryckssättet hovsammare form av liberalism
än Aftonbladet. I dess redaktion inträdde S.
1852, sedan L. J. Hierta sålt det. 1852—53
utgav S. Nordisk Tidskrift, anlagd efter
engelska mönster, där han vände sig mot det
såväl i politik som i litteratur starka inflytandet
från Frankrike och Tyskland men förordade
en »engelsk riktning», vilken kom att
karakterisera 1850-talet, innebärande en strävan
»till ädel realitet, till det sedligt kraftfulla
och levande, till objektivitet och klarhet».
Som huvudred, av Aftonbladet från okt. 1857
till sin död (med undantag för en period 1869
—70) återvann S. åt detta den ledande
ställningen inom Sveriges liberala press. Den stora
representationsreformen, till vars seger S. i
hög grad bidrog genom den allmänna
opini-onsrörelse, vartill han tog initiativet på ett
möte i Stockholm 1860, ägde i honom en
övertygande förespråkare, och Aftonbladets
inflytande var avgörande. I striden om
avskaffandet av ståthållarämbetet i Norge 1859—60
var S. nästan ensam om att förfäkta den
norska ståndpunkten, vilket framkallade ett
kortvarigt massavfall av prenumeranter. Han
följde med stark sympati de italienska och
polska frihetsrörelserna, och, när det andra
slesvigska kriget hotade, yrkade S. ivrigt på
att Sverige skulle göra gemensam sak med
Danmark mot Preussen och arbetade
energiskt härför; största uppseende väckte C. P.
Plougs publicering av ett telegram från S. 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
