Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Solitärträd - Solkult - Solkurvor - Sollav - Sollefteå - Sollefteå kontrakt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
97
Solkult—Sollefteå kontrakt
98
Sollefteå stads
vapen.
I silverfält en svart
orrtupp.
från grupper av andra träd el. större växter
och avsett att genom kronform, bladskrud el.
blomning tilldraga sig uppmärksamhet. Vanl.
användas därtill endast smärre träd. C. G. D.
Solkult, se Soldyrkan.
Solkurvor, järnv., utböjningar av skenorna,
som uppstå, när genom skenornas »vandring»
skenändarna på långa sträckor tryckas
tillsammans, så att tillräcklig
utvidgningsmöjlighet saknas vid inträdande värme. S. äro
ytterst farliga för trafiken, enär de lätt
föranleda urspårning. H. O.*
Sollav, se Fröklängning.
Solle’fteå. 1. Stad i Ångermanland,
Väster-norrlands län; 580 har, 2,829 inv. (1932). S.,
som anses för en av Sveriges naturskönast
belägna städer, utbreder sig terrassformigt på
s. stranden av
Ångermanälven, vilken här,
vid Djupö hamn, blir
segelbar till
mynningen. Staden omges i s.
av skogklädda höjder
och begränsas i n. av
älvfåran med dess
storslagna
nipforma-tioner, bl. a. den s. k.
Borgen och
Petters-borg. över det i
stadens centrum belägna
forshuvudet leder en
1885 byggd järnbro
till n. älvstranden och
Norrlands trängkårs
kaserner. Vid
Storgatan ligga stadens två
bankkontor, hotell,
samrealskola, folkskola och länslasarett (se
kartan), vid Djupögatan det i fornnordisk stil
1906 uppförda tingshuset och Bellevue
villaområde med ett vidsträckt gravfält från
vikingatiden. S. om den s. k. önstaplatån ligga
Västernorrlands reg:tes kaserner och den med
landsförsamlingen gemensamma
medeltidskyrkan. På Hallstaberget (omkr. 250 m ö. h.) har
omkr. 1 km från stadsgränsen anlagts landets
f. n. största motortävlingsbacke; nära den
uppfördes 1932 en av Europas största skidbackar.
På berget finnas även en restaurang och
utsiktstorn, varjämte bobsleigh- och curlingbanor
skola anläggas. Ortens industri är av mindre
betydelse (16 arbetsställen med tills. 128 arb.
1930), varemot handeln
, på grund av det
vidsträckta upplandet sedan
gammalt varit av vikt.
I staden utkomma
Sollefteå Bladet och
Nord-Sve-rige med tre n:r samt
Nya Norrland med sex
n:r i veckan. I
kommu-nikationshänseende utgör
staden en centralpunkt i
Ådalen med en mångfald
busslinjer, station vid
S. J.
(Härnösand—Långsele) och daglig
ångbåts-förbindelse med nedre
Ådalens industricentra
och Härnösand.
Tax.-vär-det å skattepliktig
fas
tighet var 8,356,700 kr. 1931, å skattefri
2,863,500 kr., den tax. inkomsten 4,253,630
kr., stadens tillgångar vid årsskiftet 1930/31
1,294,227 kr. och skulder 1,136,799 kr. S.
lyder under landsrätt och är tingsställe för S.
tingslag (se nedan 2). I kyrkligt hänseende
bilda S. och S. landskommun tills. S.
församling (216,io kvkm, 5,921 inv.), som jämte
Multrå utgör ett pastorat i Härnösands stift,
S. kontrakt. A-r A-n; G. R-ll.
Sollefteåtrakten har urgammal odling,
varom bl. a. många fornfynd vittna, och är
gammal marknadsplats. 1673 anlade C. Sparre
här ett järnverk och 1705 M. Fleming en
masugn. S. blev 1885 municipalsamhälle, 1902
köping och 1917 stad under landsrätt. Jfr
Från Ådalsbygder. Sollefteåortens . . .
Hembygdsförenings Årsbok (1928 ff.).
2. Tingslag i mell. Ångermanland (se karta
vid d. o.), Västernorrlands län, kring mell.
Ångermanälvens och nedre Faxälvens
forsrika lopp; 1,094,90 kvkm, 13,640 inv. (1932).
Omfattar S. stad och S. landskommun, vilka
tills, bilda S. församling, samt Multrå, Ed,
Långsele och Graninge socknar. S. är tätt
bebyggt i de för sina nip- och ravinbildningar
berömda floddalarna (»ådalarna») och kring
Graningesjön m. fl. sjöar men upptages f. ö.
av höglänta skogsvidder intill 474 m ö. h.
Invid Ångermanälven Multråberget (se M u
11-rå). 4,817 har åker, 81,745 har skogsmark.
Inom tingslagets landsbygd äro jordbruk,
skogsbruk, trä- och pappersmasseindustri de
viktigaste näringsgrenarna. Om S. stad se
ovan. Vid Faxälven ödsgårdsforsens och
Fors-seforsens stora kraftverk och till
Graninge-verken (se d. o.) hörande anläggningar. I S.
ligga järnvägsknutpunkterna Forsmo och
Långsele samt österåsens sanatorium.
Tillhör Ådals fögderi och Ångermanlands mell.
domsaga. Tingsställe: Sollefteå.
3. Landskommun i Sollefteå tingslag (se
ovan), kring Ångermanälven, vid Sollefteå
stad; 210,30 kvkm, 3,092 inv. (1932). Kring
den omkr. 2 km breda ådalen brant
uppstigande höglandsterräng, flerstädes 400 m ö. h.
och älven. 955 har åker, 15,562 har
skogsmark. Ingår i S. församl. (se ovan 1). G. R-ll.
Sollefteå kontrakt, i Härnösands stift,
omfattar 8 pastorat: Sollefteå och Multrå; Ed;
Långsele; Graninge; Boteå och Styrnäs;
över-lännäs och Sånga; Resele; Helgum.
XVIII. 4
SOLLEFTEÅ
Skala 1:32000
1 Sundsvalls ensk.bank
2 Svenska handelsbanken
3 Cei i ferdhotellet
4 Polisstation
5 Bryggeri
6 Sy rgasverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
