Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stockfångstskog - Stockholm - Naturförhållanden - Stadsbeskrivning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
517
Stockholm (Naturförhållanden —Stadsbeskrivning)
518
nämningen s. Genom avtal mellan kronan och
resp, sågverk vid början av 1900-talet
över-enskoms, att skogarna skulle återfalla till
kronan mot det att sågverken fingo åtnjuta
en större engångsavverkning. S-r.
Stockholm, Sveriges huvudstad, ligger vid
Mälarens utlopp i Saltsjön på omkr. 59° 20’
n. br. och 18° 3’ ö. Igd fr. Gr.; 14,281 har,
därav 13,642 har land. 1927 hade S. 347 har
trädgård, 1,933 har åker, 353 har äng och
5,268 har skog, huvudsaki. inom de
inkorporerade delarna (se sp. 522). Den
mantalsskrivna folkmängden var 1 jan. 1933 519,711 inv.
INNEHÅLL:
sp.
Naturförhållanden . 517
Stadsbeskrivning.... 518
[-Befolkningsförhållanden-]
{+Befolkningsförhållan-
den+} .............. 522
Kyrklig och admini-
strativ indelning... 523
Förvaltning och
kommunalstyrelse ...... 523
Finanser........... 525
Hälso- och sjukvård ... 525
sp.
Fattigvårdsväsen...... 526
Undervisningsanstalter,
museer m. m......... 526
Sport och idrott..... 527
Tidningspress ........ 528
Näringar.............. 528
Samfärdsel............ 531
Det fasta försvaret... 532
Historia ............... 532
Litteraturanvisningar .. 534
Bild 1.
Stockholms vapen.
I blått fält ett krönt S:t
Erikshnvud av guld.
Naturförhållanden. De n. delarna, en del av
Upplands småkuperade urbergsyta, slutta i
stort sett jämnt mot s., under det att de s.
stadsdelarnas konturer i högre grad
bestämmas av förkastningar,
vilka bl. a. skapat den
bergbrant, som mot
n. begränsar Södra
bergen. Här når
terrängen i
Skinnarviks-bergen 56 m ö. h. och
s. om Årstaviken 10
m högre; de
sydligaste stadsdelarna ha
kuperad
Sörmlands-natur. Mellan dessa
båda fastland ligga
S:s många öar och
holmar (se kartan),
omgivna av Mälaren,
Strömmarna och
Saltsjön och numera till
följd av landhöjning
och utfyllningar intagande vida större areal än
förr. Läget är synnerligen naturskönt. —
Berggrunden utgöres av urberg, i n.
Stockholms-gnejs, i s. gnejsgranit, båda genombrutna
av den yngre Stockholmsgraniten.
Berggrunden täckes vanligen av lösa jordslag, som
i de lägre partierna vanl. utgöras av leror el.
sand, i de högre och mer kuperade av morän.
Mest framträder dock den rullstensås, som
från n. n. v. till s. s. ö. går genom stadens
centrala del från Haga över Brunkeberg och
Staden mellan broarna förbi Skanstull och
som flerstädes dominerar topografien, dock
mindre nu än förr. — S. har ett milt
kustklimat; särskilt vintern är avsevärt mildare,
än det nordliga läget skulle betinga.
Sommaren är relativt sval, hösten varmare men
våren kallare än längre in i landet;
solfrekvensen är relativt stor. Medeltemp. är 5,7° C
(febr. —3,1°, juni 16,8°); extremerna äro
under jan. —32,o° (1814) och 10,5° (1898),
under juli 36,o° (1811) och 4,3° (1863).
Årsnederbörden var i medeltal 1881—1920 548 mm
(340 mm 1892 och 720 mm 1923); största
dagsmängden 68,3 mm (16 aug. 1903).
Stadsbeskrivning. S. består av 5
huvuddelar: Staden mellan broarna, n. stadsdelarna,
s. stadsdelarna samt stadsdelarna inom
Bromma och Brännkyrka—Enskede.
Staden mellan broarna (med
Rid-darholmen, Helgeandsholmen och
Strömsborg) är S:s gamla kärna och
tidigast bebyggda del, i n. begränsad av
Norrströms n. fåra, i s. av Söderström och Slussen.
Dess n. ö. del upptages av Stockholms slott,
beläget på högsta krönet av Stadsholmen och
av Slottsbacken skilt från den gamla stadens
hjärta, området mellan öster- och
Västerlånggatorna, som ännu i sina huvuddrag bevarar
den äldsta stadsplanen (se sp. 532). Av S:s
medeltida bebyggelse finnas i denna stadsdel
Storkyrkan och en del underjordiska
lämningar av Birger jarls borganläggning (se
Stockholms slott) samt partier av
grå-munke- och svartmunkeklostren o. a.
medel-tidsanläggningar, bevarade i murarna till på
1600-talet och senare ombyggda hus. I n. v.
ligger Stortorget med Börshuset och n. därom
Storkyrkan, till vilken Storkyrkobrinken
leder upp från Riddarhustorget; längre söderut
ligger vid Svartmangatan och Tyska brinken
Tyska kyrkan. Från Stortorget utgå även
Köpmangatan, Trångsund, Kåkbrinken m. fl.
gator. Utanför långgatorna gå mot sjön
sido-gränder, brinkar, vanl. smala (Mårten
Trot-zigs gränd endast 90 cm bred). I ö. har
Skeppsbron utlagts i Saltsjön till en bred
kaj; västerut ha till följd av 1625 års stora
brand Nygatskvarteren fått stormaktstidens
rektangulära stadsplan och en för den tiden
ovanligt stor bredd. Här ligga i v. torgen
Munkbron, Mälartorget och Kornhamnstorg,
vilket senare fortsättes av den under
ombyggnad varande Slussplan, stadens livligast
trafikerade plats, där samtliga trafikleder
mellan de n. och s. stadsdelarna samt
huvudvägarna mellan Uppland och
Södermanland löpa samman. Gamla staden är mycket
tätt bebyggd med smala gator och höga
husmassor, nästan i saknad av gårdsplaner, samt
fattig på öppna platser. Utom Stortorget
och Slottsbacken, vars övre del prydes av
T. Lundbergs Olaus Petristaty (1898) och
den 1800 resta obelisken, märkas Skeppsbron
med Sergels 1808 avtäckta staty av Gustav
III, Köpmanbrinken med en 1912—13
uppställd avgjutning av Storkyrkans S:t
Gö-ransgrupp ävensom de förut nämnda torgen
längs Mälarstranden. Bland märkligare
byggnader i gamla staden utom de redan nämnda
märkas von der Lindeska huset vid
Västerlånggatan (1630-talet), Petersenska huset vid
Lilla Nygatan—Munkbron (1645—47) och huset
Stortorget 20 (1600-talets mitt) samt de av
N. Tessin d. ä. uppförda Oxenstiernas palats
(nu Finansdep.) i Storkyrkobrinken och gamla
riksbankshuset vid Järntorget. N. Tessin d. y.
byggde åt sig själv det nuv.
överståthållar-huset (1703). Stora tullhuset vid Skeppsbron,
av E. Palmstedt, är från 1780-talet. N. v.
hörnet av gamla staden bildar tills, m.
Rid-darholmen, Helgeandsholmen och närmaste
delen av Norrmalm ämbetsverkens stad:
kanslihuset, gamla rådhuset (f. d. Bondeska palatset,
1660-talet) och riddarhuset (se d. o.) fylla
kvarteren n. om Riddarhustorget och Myntgatan.
Framför riddarhuset står Larchevèques staty
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
