Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stockholm - Stadsbeskrivning - Befolkningsförhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stockholm (Befolkningsförhållanden)
521
torn. Huvudgator äro Horns- och
Folkunga-gatorna, Götgatan, Skånegatan och
Ringvägens breda bulevardgata. Av öppna
områden märkas Högalidsparken med
Högalids-kyrkan, Adolf Fredriks torg med fontänen
»Tors fiske» (av A. H. Wissler, 1903),
Tanto-lunden, Arstalunden, Vitabergsparken,
trakterna kring Katarina och Maria kyrkor samt
Eriksdalsområdet med det gamla
vattenverket och stadsträdgården. För förortstrafiken
är en tunnel under byggnad från Slussen via
Björns trädgård och Södra bantorget samt
under Götgatan till Skanstull. Södermalm har
ännu kvar industriella anläggningar, ss.
Liljeholmens stearinfabrik, S:s bomullsväven,
Tobaksmonopolets, Luth & Roséns fabriker
och Tanto sockerbruk. Nya stora
bostadskvarter ha uppstått under de senaste årtiondena,
Bergsunds- och Ilögalidsområdena, trakten
kring Allhelgona- och Sofiakyrkorna, ö. och
mell. Ringvägen. Längs Hammarbyleden, som
korsas av Danviks- och Skanstullsbroarna,
har en ny storhamn anlagts; över Årstaviken
och Arsta holmar går på en monumental,
1929 fullbordad högbro järnvägsinfarten från
s. Den västligaste infartsleden är
Lilje-holmsbron nära den gamla Hornstull. Till
Södermalm ansluta sig i v. Långholmen
med centralfängelset samt Reymersholm
(Reimers holme) med sprit- oeh yllefabriker.
S. om Hammarbyleden och Årstaviken
vidtaga de nya södra stadsdelarna,
tillhörande Brännkyrka och Enskede
församlingar. Hammarby är säte för flera nya
fabriker, däribland General motors
automo-bilfabrik och Kooperativa förbundets
glöd-lampsfabrik. S. v. härom följer Enskede (se
Enskede trädgårdsstad) med
stadens slakthus, Södra kyrkogården,
Skogskyrkogården samt ö. härom Skarpnäck
(villastad och småstugeområde). S. härom
utbreda sig stadsdelarna Sköndal, Or hem,
Skrubb a, Hökarängen, Farsta (med
Södertörns villastad) och Fagersjö, med
lands- och villastadsbebyggelse i vacker
Sörm-landsnatur, längre mot v. Herrhagen,
örby, Älvsjö, Långbro (med sjukhus),
Västberga och S t u r e b y. Längs
Mälarens s. strand ligga Liljeholmen,
Midsommarkransen, Ekensberg,
Vinterviken, Hägersten,
Mälarhöjden, Jakobsberg och S ä t r a, ofta
gemensamt kallade södra förstäderna
och till större delen bebodda av arbetare.
Nordvästligaste delen av Stockholm,
Bromma (se d. o.) församling, som fått en
tätare. befolkning först under de senaste
årtiondena, har starkt skiftande bebyggelse. Skilda
från den äldre staden av Tranebergssund
med den nya Tranebergsbro ligga närmast
stadsdelarna Traneberg, Äppelviken,
Smedslätten, Älsten och N o c k
e-b y, bebyggda som trädgårdsstäder (tomterna
upplåtna mot tomträtt), ävensom Ulvsunda,
vars industriområde ej fått större betydelse.
Längst i n. v. ligga Riksby, Äkeshov,
Ängby, Beckomberga (med stort
sinnessjukhus), Bromma kyrka och B ä
11-s t a, till större delen ännu under exploatering.
De bergiga öarna Lilla och Stora
Essingen, förr sommarnöjen för Stockholms
småborgare, ha genom broar förbundits med
522
Kungsholmen och bebyggts först med
industri-, senare med stads- och villakvarter.
Till staden ansluter sig, utanför dess
administrativa område, ett stort antal förstäder,
i n. ö. och ö. Stocksunds köping samt
städerna Djursholm och Lidingö; även Nacka
socken och Saltsjöbadens köping ha liknande
förstadskaraktär. I n. gränsa Solna socken
och Sundbybergs stad omedelbart till
huvudstaden, och stora delar av detta område
utgöra förstäder till S. I vidsträcktare
bemärkelse äro f. ö. många villasamhällen längs
Roslags-, Uppsala-, Västerås- och
Södertälje-banorna delar av S:s ytterområden. O. Sjn.
För att sanera innerstaden och tillgodose
den växande trafikens krav på bekväma
genomfarts- och tilloppsleder utarbetade
stads-planedir. A. Lilienberg 1928 års
generalplan, vilken upptar dels anläggandet
av tunnelbanor, dels breddning av
Tunnel-och Klarabergsgatorna, dels flera broar mellan
Norrmalm och Kungsholmen samt dels
framdragandet av Sveavägen till Gustav Adolfs
torg (en internationell tävlan om nedre
Norrmalm pågår 1933). Vidare påvisar denna
generalplan nödvändigheten av bättre förbindelser
mellan de s. och n. stadsdelarna, dels via
Stadsholmen, dels via en ö. och en v. bro;
Västerbron är f. n. (1933) under byggnad. A. Lbrg.
Befolkningsförhållanden. Det medeltida S
torde ha haft 6,000—-10,000 inv., men vid
Gustav Vasas intåg 1523 skall det ha inneslutit
blott 2,000—3,000 människor. På Johan III:s
tid synes S. ha ägt omkr. 7,000 inbyggare och
1635 16,000. Därpå följde en period av
lysande utveckling, och 1663 anses S. ha haft
omkr. 40,000 inv. Vid Karl Xll:s död var
siffran knappast högre än omkr. 45,000, men
fredstiden medförde ny förkovran, och 1763
uppges S. ha hunnit till 72,989 inv. 1840
ägde S. blott 84,161 inv. 1856 överskreds
siffran 100,000, 1884 siffran 200,000, 1900
300,000 och 1930 500,000. Under 1870-,
1880-och 1890-talet var folkökningen synnerligen
stark, 1911—20 utgjorde folkökningen 19 och
1921—30 18 °loo. Under vart och ett av
åren 1929, 1930 och 1931 har den varit resp.
25, 31 och 24 °/Oo. 1 jan. 1913
inkorporerades Brännkyrka socken med S., varigenom
det fick ett folkmängdstillskott av 25,216
pers. 1 jan. 1916 inkorporerades Bromma
socken med 6,212 inv. och 1 jan. 1930 viss del
av Nacka socken (Hammarbyområdet) med
488 pers. 31 dec. 1931 utgjorde S:s folkmängd
514,333 (229,613 män och 284,720 kvinnor),
därav 436,478 i inre staden (således utom
Brännkyrka, Enskede och Bromma).
Befolkningsrörelsens gång i S. i äldre och
nyare tider ådagalägges av nedanstående
tabell. Antalet levande födda och avlidna på
varje tusental av den mantalsskrivna
folkmängden var:
Åren Levande födda Avlidna [-överskott-] {+över- skott+} av födda [-Överskott-] {+Över- skott+} av inflyttade
1721—1800 .. . 36,2 47,5 — 11,3 17,2
1801—40 . 33,i 45,9 — 12,8 15,6
1841—60 . 34,2 4O,o — 5,8 19,5
1861—80 . 33,o 31,2 + 1,8 18,6
1881—90 . 32,4 22,6 + 9,8 26,8
1891—1900 .. . 26,s 19,1 + 7,2 13,o
1901—10 . 24,1 15,7 8,4 5,o
1911—20 . 17,8 13,9 -j- 3,9 7,5
1921—30 . 12,1 11,6 + 0,5 17,T
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
