Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stockholms intecknings garanti aktiebolag - Stockholmskollegiet - Stockholmskonferensen - Stockholms län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
545
Stockholmskollegiet—Stockholms län
546
Stockholms högskolas byggnad Norrtullsgatan 2—4.
Stockholms högskolas kanslibyggnad (»Spökslottet»).
för allmänheten. Aktiekap., urspr. 1 mill.
rdr, var 31 dec. 1931 18 mill. kr.,
reservfonden 17 mill., utelöpande egna obligationer
omkr. 160 mill. och lån mot inteckning 163
milt. kr. till 1,797 låntagare. Jfr minnesskrift
1869—1919 (1919). O. Å.
Stockholmskollegiet, dets. som Collegium
regium (se d. o.).
Stockholmskonferensen, benämning på en
internationell socialistkonferens i Stockholm
sommaren 1917, tillkommen på
holländsk-skandinaviskt initiativ och åsyftande att få
till stånd ett allmänt socialistiskt
fredspro-gram. De allierades vägran att ge pass åt
delegerade till en förberedande konferens
hindrade den stora kongressplanens
förverkligande, men från många länder samlades
delegerade, som diskussionsvis framlade sina
synpunkter och önskemål.
Stockholms län omfattar de östligaste
delarna av Uppland (Roslagen) och
Södermanland (Södertörn m. m.) utom Stockholm (se
kartorna vid art. Uppland och
Södermanland); 7,733,76 kvkm (andelar av
Mälaren, Östersjön m. m. ej inräknade), därav
7,385,30 kvkm land, 265,906 inv. (1932), därav
51,664 i städerna, 36 inv. per kvkm.
Residensstad: Stockholm.
Tidigare folkmängd: 91,399 inv. 31 dec. 1751,
96,280 inv. 1800, 114,643 inv. 1850, 172,852 inv.
1900.
Befolkningens fördelning efter yrken (1920) :
Jordbruk med binäringar 33,5 % (därav skogsbruk 1,6
%), industri och hantverk 31,6 %, handel och
samfärdsel 15,1 %, allmän tjänst och fria yrken 5,6 %,
husligt arbete 4,4 %, f. d. yrkesutövare m. fl. 9,8 %.
Landar ecden, fördelad efter ägoslag (1927) :
Trädgård 3,069 har (0,4 %), åker 160,349 har (21,7 %),
äng 19,140 har (2,6 %), skogsmark 401,022 har
(54,3 %), övrig mark 155,402 har (21,o %).
Brukningsdelar (1927) : 11,427 st. med i medeltal
14 har åker. Av brukningsdelar med över 2 har
åker brukades 4,918 med tills. 57,6 % av
åkerarealen av ägaren och 3,428 med 42,4 % av
arrendato-rer. 7,269 brukningsdelar ha 0,26—10 har åker,
3,550 ha 10—50 har åker och 608 över 50 har åker.
Skörd (medeltal ton 1926—30, inkl. Stockholms
stad) : Vete 25,072, råg 12,599, korn 6,088, havre
38,495, blandsäd 39,984, baljväxter 4,278, potatis
73,102, foderrotfrukter 87,545, hö 219,555.
Husdjur (1927) : Hästar 23,723, nötkreatur
98,307, får 13,658, getter 187, svin 31,959, höns
243,944, bisamhällen 4,319.
Mejerihantering (1930) : 11 andels-, 3 gårds- och
6 uppköpsmejerier; tillv. smör 521 ton, ost 385 ton.
Fiske (1930) : 571 yrkes- och 1,564
binärings-fiskare; fångstvärde 1,444,000 kr., därav
strömmingsfiske 1,030,000 kr.
Skog: Se tab. vid Riksskogstaxeringen.
Industri (1930) : 433 arbetsställen med tills.
15,815 arb., därav på landsbygden 307 arbetsställen
och 10,574 arb.
Kommunikationer: För allmän trafik öppnade
järnvägar (1931; inkl. Stockholm) 486 km, därav
157 km statens (delar av linjerna
Stockholm—Göteborg och Stockholm—Malmö, Stockholm—Uppsala och
Södertälje—Eskilstuna), 107 km enskilda
normalspå-riga (Stockholm—Nynäs, Stockholm—Saltsjöns och
delar av Stockholm—Västerås—Bergslagens
järnvägar) samt 222 km enskilda smalspåriga (delar av
Stockholm—Roslagens och Dannemora—Hargs
järnvägar).
Omnibuslinjer (1932): 78 koncessionerade linjer;
längd tills. 1,466 km. Sjöfart: I S:s hamnar
an-kommo och avgingo 1930 tills. 12,785 fartyg om
1,383,836 nettoton i inrikes och 322 fartyg om
379,205 ton i utrikes fart. Genom S. gå samtliga
sjöfartsleder till och från Stockholm.
Indelning (1932): Städer: Södertälje, Norrtälje,
Vaxholm, Sigtuna, Lidingö, Sundbyberg, Djursholm,
öregrund och Östhammar, därav de fyra förstnämnda
under egen jurisdiktion, de sistnämnda under
landsrätt. Fögderier: N. Roslags, Mell. Roslags, Svartsjö,
Danderyds, Värmdö och Södertörns. Domsagor: N.
Roslags, Mell. Roslags, Stockholms läns v., S.
Roslags, Sollentuna och Färentuna härads samt
Södertörns. Härad och skeppslag: Frösåkers,
Närding-hundra, Väddö och Häverö, Bro och Vätö,
Lyhun-dra, Frötuna och Länna, Sjuhundra, Långhundra,
Ärlinghundra, Seminghundra, Vallentuna, Åkers,
Värmdö, Danderyds, Sollentuna, Färentuna,
Svart-lösa, öknebo och Sotholms. 108 lands- och 4
köpings-kommuner, 24 municipalsamhällen.
Folkmängden har, trots betydande
inkorporeringar med Stockholm, avsevärt ökats
sedan sekelskiftet, huvudsaki. genom
förstads-och förortsbebyggelse. Särskilt kring
Stockholm (i Stockholms skärgård, Mälaren o. s. v.)
ha även sommarvillor i stort antal uppförts.
Kommunikationerna ha i samband därmed
oerhört utvecklats. Jordbruket, som gynnas
av goda avsättningsmöjligheter för mjölk
m. m., är bundet till dalgångarnas och
slätternas leravlagringar samt rullstensåsarnas
bättre sandjordar, medan de moräntäckta
höjdområdena upptagas av skogs-, block- och
mossmarker. I skärgården idkas, huvudsaki.
i samband med jordbruk, ett betydande fiske
(se tab.), särskilt av strömming. S. har många
betydande handelsträdgårdar, särskilt i
Hässelby villastad och Tungelsta samt f. ö. invid
samtliga större orter. Jordbruket,
trädgårdsskötseln och fisket främjas genom
hushållningssällskapets kontroll-, premierings- och
konsulentverksamhet, frö- och sädesrenserier,
lantbruksskolor (Väddö, Berga, Vackstanäs)
och -kurser, varjämte S:s skogsvårdsstyrelse
nedlagt ett betydande arbete till skogarnas
förbättring och bevarandet av yttre
skärgårdens svårföryngrade skog. Industrien är
XVIII. 18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
