Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stockholms stadsbibliotek - Stockholms stads brandförsäkringskontor - Stockholms stads brandstodsbolag till försäkring av lösegendom - Stockholms stads fastighetsnämnd - Stockholms stadshus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
555
Stockholms stads brandförsäkringskontor —Stockholms stadshus
556
Utlåningshallen i stadsbibliotekets huvudbyggnad.
1932 över 350,000 bd, därav i
huvudbibliotekets avd. för vuxna 150,000 bd. I hela
systemet uppgick utlåningen under 1932 till
2,054,000 bd, därav till barn och ungdom
482,000. F. Hj-t.
Stockholms stads brandförsäkringskontor,
Brandkontoret, gr. 1746, landets äldsta
nu verkande försäkringsföretag, driver
brandförsäkring av fast egendom inom Stockholm.
Ansvarssumma 1931 1,807 mill. kr., inkomster
av försäkringspremier 0,6 mill. kr., av
räntor 4,3 mill. kr. Se även
Brandförsäkring, sp. 1087 och litt. sp. 1091. G. P-e.
Stockholms stads brandstodsbolag till
försäkring av lösegendom, ömsesidigt bolag, gr.
1843 för att driva brandförsäkring i
Stockholm. 1919 upptogs även inbrottsförsäkring.
Total ansvarssumma 1932 386,6 mill. kr.,
total premieinkomst 0,3 mill. kr. G. P-e.
Stockholms stads fastighetsnämnd, organ
för förvaltning av Stockholms stad tillhöriga
fasta egendomar, började sin verksamhet 1919
och övertog därvid dels
lantegendomsnämn-dens och drätselnämndens
fastighetsförvaltning, dels den av dåv. bostadskommittén
utövade verksamheten till bostadsbristens
lindrande. Sedan 1 april 1920 handhar S. även
stadens egen husbyggnadsverksamhet. S.
består av ett borgarråd som ordf, samt 6 andra
led., vilka utses av stadsfullmäktige.
Nämndens verkst. organ är fastighetskontoret, vars
chef är fastighetsdirektören. Jfr
Stockholm, sp. 524.
Stockholms stadshus, på Kungsholmen, är
en kommunal förvaltnings- och
representa-tionsbyggnad med lokaler för
stadsfullmäktige och stadskollegium, drätselnämnden med
underlydande kontor, byggnadsnämnden m.
fl. samt stora festlokaler (banketthallen
Gyllene salen m. m.). — Redan på 1600-talet
uppfördes i Stockholm »stadshus», vilka dock
hade en annan karaktär (se Stadshus).
Samtidigt framkommo projekt ang. särskilda
festlokaler för stadens och stadsinvånarnas
räkning. Med tillkomsten av Börshuset
tillfredsställdes detta behov för en tid framåt.
Från 1800-talets ingång började man
diskutera frågan om inrättandet i Stockholm av
ett verkligt hotell efter kontinentalt mönster.
Köpmannen Abraham Rydberg (se d. o.)
testamenterade en summa till ett »hötel de ville»,
varmed han kanske menade ett verkligt
stadshus, ehuru man tolkade uttrycket som ett
vanligt hotell. Med kommunalreformen och
stadsfullmäktigeinstitutionens införande 1862
väcktes till nytt liv planerna på ett särskilt
kommunalhus. Sedan många förslag dryftats,
beslöto stadsfullmäktige 1911 att i huvudsak
enl. Ragnar Östbergs ritningar låta uppföra
ett kommunal- el. stadshus på
Eldkvarnstom-ten, tidigare reserverad för Stockholms
rådhus (se d. o.). Här uppfördes 1911—23 det
nuv. stadshuset. G. B-l-n.
Byggnadens planform är en långsträckt
rektangel, dess s. långsida vetter åt
Riddar-fjärden, den norra, åt Hantverkargatan. Enl.
Östbergs plan skulle gatan framför
stadshuset utvidgas till ett torg, i n. begränsat av
ett annex till stadshuset, Nämndhuset,
vars uppförande ingick i den stadfästa planen.
Stadshusets komplex består av två delar,
arkitektoniskt tydligt och bestämt åtskilda. Den
ö. delen sluter sig i fyrkant omkring
Borgargården, den västra omkring B J å
hallen. Till Borgargården leder komplexets
huvudingång från n., och på motsatt sida om
den sakta sluttande gården öppnar sig genom
s. längans kolonnader en vid utsikt över
Rid-darfjärden, Staden mellan broarna och s.
landet. Utanför denna länga är en vidsträckt
terrass, Stadshusträdgården, som med
trappanläggningar och fontäner utbreder sig ned
till vattnet. I trädgården stå bl. a. C. Eldhs
tre idealstatyer av Strindberg, Fröding och
Josephson samt Chr. Erikssons
Engelbrekts-staty på en hög kolonn. Platsen nedanför
hörntornet kallas Birgerskansen; där
är anordnat ett cenotafium över Birger jarl.
Längorna omkring Borgargården tjäna olika
ändamål. Den i ö. omfattar stadsfullmäktiges
rådssal jämte dithörande lokaler, dit
huvuduppgången är i huvudtornet genom ett
imponerande trapphus, De hundrades valv.
Längan i s. upptages i huvudvåningen, den
s. k. Statvåningen, av ett 46 m långt
galleri utåt Mälaren med fresker av prins
Eugen och A. Törneman och
stuckdekoratio-ner av J. A. G. Acke och Y. Berg. Den senare
har även dekorerat restaurangen
Stadshuskällaren iö. längan. I n. är R å d s
våning e n med lokaler för stadens förvaltande
myndigheter och nämnder. Genom
Borgargårdens v. fasad går vägen till komplexets v.
avd., ägnad åt ämbetslokaler, och till
Festvåningen. Gyllene salen, S:s festsal
(44 m i längd), som är smyckad med
väggmosaiker av E. Forseth, upptar längan mellan
Borgargården och Blå hallen, mittpartiet i
komplexets v. avd. Blå hallen, S:s stora
samlingssal, gör med sina röda tegelmurar in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
