Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sträng - Stränginstrument - Strängnäs (stad)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
693
Stränginstrument—Strängnäs
694
Bild 21. Strängnäs enligt kopparstick i »Suecia antiqua et hodierna».
Bild 22.
Strängnäs vapen.
I fält av guld apostlarna
Petrus och Paulus klädda
i rött och grönt, med
nimbus av silver och blå
nyckel och svärd.
ten användes underliggande medljudande
metallsträngar, vilka ljödo med, då de
överliggande spelsträngarna vidrördes. Sådana
finnas ännu kvar i Hardangerfiol och
nyckelharpa. T N.
3. (ner.) Se H e r a 1 d i k, sp. 886.
Stränginstrument, se Musikinstrument.
Strängnäs, stad i Södermanlands län och
biskopssäte i Strängnäs stift, ligger på
Mälarens s. strand, innanför Tosterön; 1,910 har,
därav 1,894 har land, 4,771 inv. (1932). Den
på en bergig halvö
vackert belägna äldsta
stadsdelen, alltjämt
stadens kärna,
bevarar i väsentliga drag
sin medeltida
stadsplan. På Kyrkbacken
reser sig här stadens
åldriga, allt
dominerande domkyrka (se sp.
695 ff.), omgiven av
med dess historia
förknippade märkliga
byggnader, ss.
läroverket (uppf. mot
1400-talets slut till
biskops-hus; från 1626 använt
av S. gymnasium och
dess efterföljare),
kon-sistoriehuset (under
medeltiden katedral-,
därefter trivialskola
och domkapitelshus), biskopshuset (uppf. 1650
av biskop Johannes Matthiæ och 1929
restaur.), Paulinska huset (från 1600-talet) samt
stifts- och läroverksbiblioteket (från
1790-talet). N. och v. om Kyrkbacken ligga i
»gamla staden» och Västerviken några
pittoreska kvarter med gamla borgargårdar och
stugor (Syskrinet, Grassagården m. fl.), som
undgått 1871 års brand, medan de avbrända
områdena nyplanerats och nybyggts. Kring
Storgatan och Stora torget i gamla S.
märkas sålunda rådhuset, stadshotellet,
sparbankshuset (1909) och Sörmlandsbankens hus
(1915). På torget O. Ahlbergs 1932 invigda
fontän. Nybyggda äro även kvarteren
närmast järnvägen, utmed Trädgårds- och
Nygatorna. Bortom järnvägen vidtaga
Sörgär-dets och Storgärdets villaområden med
seminariet (1905; se nedan, hist.), flickläroverket
(1915) och lantmannaskolan, vidare halvön
Visholmen med elektricitets- och vattenverken
samt ytterst strandbadet; längst i n. v. ligga
kasernerna för Södermanlands reg:te, förlagt
hit 1921. S. har vackra planteringar och
många trädgårdar samt omfattar även en
betydande landsbygdsareal, huvudsaki. skog
(864 har). S. är ändpunkt för en linje av
S. J. och har goda omnibusförbindelser.
Från S. utgår en färj- och landsvägsled
över Mälaren och dess öar till Enköping.
Industrien är obetydlig: 14 arbetsställen
med tills. 114 arb. (1930). Sjöfarten,
särskilt passagerartrafiken, är däremot livlig.
1930 ankommo och avgingo i S:s hamn
(kaj-längd 215 m, kajdjup 3—4,3 m) 4,496 fartyg
om tills. 337,742 nettoton. S. har sparbank
(gr. 1841), avd.-kontor av två affärsbanker
och egen tidning (Strengnäs Tidning; 3 n:r i
veckan) och är sedan gammalt en viktig
skol-stad (se ovan). Ett
småskollärarinnesemina-rium upprättas 1933. Sundby sjukhus vid
S. ligger i S. landskommun. Tax.-värde å
skattepliktig fastighet utgjorde 1932 16,970,900
kr. och å skattefri 6,749,400 kr., den tax.
inkomsten 5,602,500 kr. Stadens tillgångar
upp-gingo 31 dec. 1931 till 1,454,350 kr. och
skulder till 326,171 kr. Tills, m. landsförsamlingen
utgör S. ett pastorat i Domprosteriet. G. R-ll.
Historia. Redan före stadsbebyggelsen var
S. ett centrum för Södermanland; där hölls
landskapsting, småningom i förbindelse med
»samtingsmarknaden». I tävlan med (Eskils)
Tuna om att bli biskopssäte avgick S. med
segern (omkr. 1160). På 1260-talet grundades
ett dominikankloster, och 1291 invigdes
domkyrkan (se vidare Strängnäs d o m k y
r-k a). S. har spelat en betydande roll i
svensk kultur, under medeltiden genom bl. a.
biskoparna Tomas Simonsson och K. Rogge
(se dessa ord), under reformationen genom
Olaus Petri och Laurentius Andreæ, vidare
genom motståndet (särskilt på stiftssynod i
S. 1587) mot Johan III:s liturgi. I S. valdes
Gustav Vasa till konung 1523. Domkyrkan
blev gravkyrka för Karl IX och många hans
anhöriga. — S. har flera gånger härjats av
eldsvåda, den senaste stora 1871. Snart därefter
drogs järnväg till S., som utvecklades raskt,
villaförstäder tillkommo. Folkskoleseminarium
bestod 1901—29. — Litt.: H. Erneberg, »S. .. .
1875—1925» (1926); A. Falk, I. Fehr, P. J.
Gustafsson, G. Löw och B. Thordeman,
»Re-gium Gustavianum Gymnasium Strengnense
MDCXXVI—MCMXXVI» (1926); I. Fehr, »S.,
det forna och nuvarande» (ny uppl. 1920);
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
