Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sundhetsinspektör - Sundhetskollegium - Sundhetskonventionen - Sundhetslära - Sundhetspass - Sundhetspolis - Sundholmen - Sundin, Christian Anders - Sundman, Karl Frithiof - Sundre - Sunds a.-b. - Sundsborg - Sundsjö - Sundström, Gustaf Rikard - Sundström, Harriet - Sundsvall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
803
Sundhetsinspektör—Sundsvall
804
Sundhetsinspektör, (oftast) läkare, som
närmast under förste stadsläkaren (i några större
städer) är förman för tillsyningsmännen för
allmänna hälsovården (se
Hälsovårdsstadgan). S. tillsattes f. ggn i Stockholm
1878 och i Göteborg 1910. S. kallas även den
läkare, som har närmaste befattningen med
åtgärder mot utbredning av könssjukdomar.
Dylika läkare äro i stad (förste)
stadsläkaren och på annan ort förste
provinsialläkaren. G. Wrgn.
Sundhetskollegium ersatte det 1813
upplösta C o 11 e g i u m m e d i c u m (se d. o.) och
fick överinseendet och styrelsen över
sund-hetstillståndet, läkarvården och sjukskötseln
i riket med undantag av de områden, som
då tillhörde Se ra f i mer o rden sg i 11 et
(se d. o.) men sedermera överflyttades till S.
S. ombildades 1877 till
Medicinalstyrelsen (se d. o.). Ldht.
Sundhetskonventionen, i Paris 21 juni 1926
dagtecknad internationell konvention rörande
åtgärder till förhindrande av spridning av
pest, kolera, gula febern, fläcktyfus och
smittkoppor m. m., avsedd att ersätta
konventionerna i ämnet av 17 jan. 1912 och 3 dec. 1903.
De sistnämnda skola dock förbli i kraft i
förhållande till länder, som biträtt dem men icke
1926 års konvention; denna har ännu ej
ratificerats av Sverige. G. B-s.
Sundhetslära, se Hygien.
Sundhetspass (fr. patente de santé), off.
intyg för fartyg rörande hälsotillståndet i
tidigare anlöpt hamn med särskilt aktgivande på
förekomsten av smittsamma sjukdomar. I
Sverige kräves ej s., men många främmande
länder (särskilt romanska och transoceana)
fordra för ankommande fartyg s., utställt (el.
viserat) av deras konsulat i avgångshamnen.
Åtgärder för avskaffande av s. förordas i
1926 års sundhetskon ven tion (se d. o.). G. B-s.
Sundhetspolis, föråldrad beteckning för
sundhets- (1857), resp, hälsovårdsnämnders
(1874), resp, på landet polismyndighetens
verksamhet för övervakande av efterlevnaden
och beivrande av förseelser mot
hälsovårdsföreskrifter. G. Wrgn.
Sundholmen, förr egendom i Äspereds
socken, Älvsborgs län, ö. om Borås, med
slottsruin på en numera landiast holme ’ sjön
Tolken. Tillhörde från 1400- till 1600-talet
Braheätten. därefter ätterna De la Gardie,
Oxenstierna och Gyllenstierna och indrogs
till kronan 1694. Slottet nedbrann 1706.
Sundln, Christian Anders, amiral
(1816—86). Deltog i brittisk örlogstjänst
(1840—43) under amiral Parkers befäl i
expeditionen mot Nanking och senare (1851—53)
i fregatten »Eugenies» världsomsegling, var
chef på olika örlogsfartyg och 1867 chef på
en svensk-norsk eskader. 1867—68 var S.
varvschef och därefter stationshefälhavare i
Karlskrona. 1875 utövade han befäl över
sjögående flottan och fick 1884 avsked som
amiral. S. var led. av Andra kammaren
1876—-78 och 1885—86. (ö-g.)
Sundman, Karl Frithiof, finländsk
astronom (f. 1873). Disputerade 1901, blev 1902
docent, 1907 e. o. och 1918 ord. prof, i
astronomi vid Helsingfors univ. S. är en av
samtidens och alla tiders förnämsta experter på
den teoretiska astronomien. 1913 visade S.,
att det klassiska trekropparsproblemet kan
lösas i sin allmängiltiga form, om i st. f.
tiden som oberoende variabel en annan av
denna beroende variabel införes. Då
konvergensen av de serier,
som uttrycka
kropparnas läge, är
mycket långsam, har S:s
lösning ännu ej fått
någon praktisk
betydelse, men den
teoretiska betydelsen av
densamma är dock
utomordentligt stor, och
dessutom är det
tänkbart, att snabbare
konvergerande serier
kunna införas. S. har
uppfunnit en maskin, med
vars hjälp småplaneternas störingar kunna
beräknas, samt diskuterat frågan om
solsystemets stabilitetsförhållanden. Han har bl. a.
utgivit »Theorie der Planeten» (i
»Encyclopä-die der mathematischen Wissenschaften», 1915)
och en undersökning ang. Ptolemaios’
»Al-magest». K. Lmk.
Sundre, Gotlands sydligaste socken,
Gotlands s. härad, på Storsudret; 20,72 kvkrn, 144
inv. (1932). Flacka, ofruktbara grus-,
häll-och alvarmarker, i s. avslutade av Hoburgens
(se d. o.) klintkust. 277 har åker, 89 har
skogsmark, 1,410 har impediment. Ingår i
Vamlingbo och S. pastorat (förenas med öja
och Hamra), Visby stift, Södra kontraktet.
Sunds a.-b., se Sund.
Sundsborg, tidigare fästning i Bohuslän vid
Svinesund, anlagd 1716—18. 10 nov. 1718
gingo svenskarna under skydd av fästningens
kanoner över sundet, men efter svenskarnas
återtåg 20 dec. raserades S.
Sundsjö, socken i Jämtlands län, Revsunds,
Brunflo och Näs tingslag, kring en n. vik av
Revsundssjön samt andra sjöar; 517,80 kvkm,
1,751 inv. (1933). Bebyggda dalar; f. ö.
skogiga platåer. 1,028 har åker, 38,210 har
skogsmark. Ingår i Revsunds, S. och Bodsjö
pastorat i Härnösands stift, Östersunds kontrakt.
Sundström, Gustaf Rikard, missionär
(1869—1919). Utsändes 1897 till Evangeliska
fosterlandsstiftelsens missionsfält i Östafrika
och fick där sin verksamhet huvudsaki. bland
de tigretalande stammarna. S. var en utmärkt
kännare av tigrespråket och publicerade bl. a.
en grammatik, en ordförteckning och övers,
av en del bibelböcker. G. Lbrg.
Sundström, Harriet, målarinna (f. 1872
23/i2>. Har gjort sig känd genom
landskaps-och djurmålningar men mest genom träsnitt,
ofta i färg.
Sundsvall, stapelstad i Medelpad,
Väster-norrlands län, vid Selångersåns utlopp i
Sunds-vallsfjärden av Bottniska viken, ung.
mittemellan Ljungans och Indalsälvens mynningar;
2,157,28 har land, därav 357 har inom
stadsplanen, 18,490 inv. (1933). Bebyggelsen följer
Selångersåns smala dalgång, huvudsaki. s. om
ån och begränsas i n. av N. stadsberget (140
m) med friluftsmuseet Medelpads fornhem
och i s. av S. stadsberget (239 m), båda kända
för storartade utsikter över staden och fjärden.
Förnämsta stadsdelen är »staden» el.
»stenstaden», s. ö. om ån, ståtligt uppbyggd i sten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
