Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Syd-Carolina, South Carolina (S. C.) - Syd-Dakota, South Dakota (S. D., S. Dak.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1098
1097
staterna, mellan Appalacherna i v.
och Atlanten i ö.; 80,258 kvkm.
Folkmängden var 1790 249,073, 1930
1,738,765, därav 793,681 negrer (45,7
%). Den utlandsfödda vita
befolkningen är obetydlig, blott 0,3 %.
S. består av den atlantiska
kustslätten i ö. och piedmontplatån i v.
En ytterst ringa del av S. hör
till Appalacherna. Kustområdets
klimat är fuktigt och subtropiskt,
piedmontområdets något kyligare.
Charleston vid kusten har en
me-deltemp. i jan. av 10° C, i juli av
27,7° och en årlig nederbörd av 115
cm. Hela staten har över 100 cm
årlig nederbörd. Vidsträckta
kärrmarker utbreda sig på kustslätten,
vars skogar huvudsaki. äro
gultallskogar. På piedmontplatån härskar
en rik lövskog. S. är en
jordbruks-stat med huvudvikt på bomullsod-
lingen. Den skördade arealen var 1930 20,000
kvkm, varav bomullen intog över 1/5. Hela
skördens värde var 210 mill. dolk, därav
bomull och bomullsfrö 62 mill. doll. Farmernas
antal var 1930 157,931, varav över hälften
brukas av negrer men de flesta ägas av vita.
Tobaksodlingen är mycket betydande (odlad
areal 520 kvkm). Boskapsstocken är liten,
blott 250,000 nötkreatur. Industrien har
uppblomstrat, särskilt bomullsindustrien, som
inom Förenta staterna blott kommer efter
Massachusetts’ och Nord-Carolinas. 1929
fun-nos 1,658 anläggningar med 108,600 löntagare
och med ett tillv.-värde av 385 mill. doll.
Stadsbefolkningen utgjorde 1930 21,3 %. De
största städerna äro Charleston (62,265 inv.)
och huvudstaden, Columbia (51,581 inv.). -—
Folkbildningen är ännu ganska låg. 1930
utgjorde ej skrivkunniga 14,9 % (5,1 % hos de
infödda vita men 26,9 % bland negrerna). Ett
statsuniv. finnes i Columbia. Clemson har
jordbruks- och ansedd textilskola. — Senaten
har 46 och representanternas hus 124 medl.
Till kongressen sänder S. två senatorer och 7
representanter. H. N-n.
Om S:s upptäckts- och bebyggelsehistoria
se Carolina. S., 1720—75 under engelsk
styrelse, antog 1776 en författning (ändrad
1778, 1790, 1865 o. 1895). I S.
fattades 1832 under ledning av Calhoun
(se d. o.) nullifikationsbeslutet (se
N u 11 i f i k a t i on). S. var den första
stat, som (dec. 1860) anslöt sig till
secessionen. — Jfr Y. Snowden,
»History of S.» (5 bd, 1920). Ä. S-n.
Syd-Dakota [-dokåu’to], off. South
Dakota, förk. S. D. och S. D a k.,
en av de v. Nordcentralstaterna,
mellan Nord-Dakota i n. och Nebraska
i s.; 201,014 kvkm. Folkmängden
var 1870 14,281 och 1930 692,849.
Av de vita voro 65,645 (9,5 %) födda
i utlandet, därav 6,540 svenskar och
12,739 norrmän. Icke-vita voro 1930
23,396, därav 21,833 indianer. 4
stora indianreservationer finnas.
Nästan hela S. har varit ett
gräs-beväxt prärieland; skogen utgör
blott 3 % av landytan. »Coteau de
Missouri» (se Nord-Dakota)
Syd-Dakota
bildar ö. randen för den v. högre prärieplatån
(»Great plains»), som fyller större delen av S.
Berggrunden utgöres övervägande av
kalkstenar och skiffrar från kritperioden samt av
tertiära leror och sandstenar. N. ö. om floden
Missouri, som genomskär staten, har landet
varit nedisat. I s. v. ligga de beryktade Bad
lands med sin sönderskurna, svårframkomliga
terräng, på gränsen mot Wyoming Black
hills. Klimatet är ett utpräglat inlandsklimat.
Pierre har en medeltemp. i jan. av — 9°, i juli
av 23° C och en årlig nederbörd av 424 mm.
Den ursprungliga vegetationen på den lägre
och mindre torra slätten i ö. har varit höga
präriegräs; på högplatån i v. härska lågvuxna
präriegräs. Den ö. delen, till meridianen 100°
v. Igd fr. Gr., är nu uppodlad till hälften och
däröver. 1930 var den skördade ytan 76,000
kvkm (dubbla Sveriges åkerareal). Majs i ö.
och vete i v. äro de viktigaste sädesslagen.
Boskapsstocken är betydande (1,8 mill.
nötkreatur, 3 mill. svin). I v. hålles mycket får
(1,2 mill.). Mejerihanteringen är betydande i
s. ö. Industrien är ännu föga utvecklad (1929
618 anläggningar med 6,518 löntagare och 98
mill. doll. tillv.-värde). S:s viktigaste
mineralförekomster ligga i Black hills (se d. o.).
Stadsbefolkningen utgör blott 18,9 %. IIu-
Kartskiss över Syd-Dakota.
[-SYD-CAROLINA-]
{+SYD-
CAROLINA+}
Skala 1:7 mill.
Skala 1:10 mill.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
