Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Söderfors bruk - Södergran, Edit Irene - Södergren, Viktor - Söderhamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1197
Södergran—Söderhamn
1198
av Stora Kopparbergs bergslags a.-b. (se d. o.).
Vid bruket finnas sinterverk, elektrisk
masugn, järnsvampugn, elektrostålugnar, valsverk
och stålsmedja samt elektrisk kraftstation.
Tillv. utgöres av snabbstål, magnetstål och
verktygsstål (såväl kolstål som legerade) samt
rostfritt och syrefast stål. Omkr. 450 arb.
(1932). — S. anlades i slutet av 1670-talet
av Claes Anckarström såsom s. k.
ankarbruk. Claes Grill köpte bruket 1748, och det
stannade länge inom släkten Grill och den
därmed befryndade släkten Tamm, övergick
1872 till ett familjebolag och såldes 1907 av
arvingarna till brukspatronen Per Gustaf
Tamm m. fl. till nuv. ägare. Om S. på
Grillska tiden jfr P. Pehrsson i Kyrkohist. Arsskr.,
3, 1902. G. H-r.
Södergran, Edit Irene, finländsk
författarinna (1892—1923). Införde expressionismen
i Finlands svenska diktning. Hennes alstring,
stundom inspirerad av nietzscheansk
övermän-niskoextas och
stundom av stilla
naturinlevelse, inrymmes i
diktsamlingarna
»Dikter» (1916),
»Septemberlyran» (1918),
»Rosenaltaret» (1919),
»Framtidens skugga»
(1920), »Landet som
icke är» (1925) och
i aforismsamlingen
»Brokiga
iakttagelser» (1919). »Min
lyra», valda dikter,
utkom 1929 med inl. av
Jarl Hemmer. — Litt.: J. Landquist, »Modern
svensk litteratur i Finland» (1929). G-r C.*
Södergren, Viktor, präst, författare (f.
1878 5/9). Blev prästvigd 1906 och teol. lic.
1929 samt är sedan 1924
domkyrkokommi-nister i Uppsala. S., som är en av
initiativtagarna och de ledande krafterna i det 1923
bildade, ortodoxt betonade Kyrkliga
förbundet för evangelisk-luthersk tro, utger sedan
1924 dess organ, månadsskriften Kyrka och
Folk. Bland S:s skrifter märkas »Danskt
kyrkoliv och svenskt» (1920), »Norskt och
svenskt i kyrkoliv och folkvärld» (1922) och
»ITenric Schartau och västsvenskt kyrkoliv»
(1925). E.Nwn.
Söderhamn, stapelstad i
Gävleborgs län, vid
Söder-hamnsåns mynning i
innersta delen, Flaket, av
Söderhamns- el.
Sörfjär-den på s.
Hälsinglands-kusten; 4,262 har, därav
4.168 har land, 11,485 inv.
(1933). Inom S:s gränser
ligga utom själva staden
bl. a. Stugsunds uthamn,
Sandarne (se d. o.)
lastage-plats och kapellförsamling,
flera större sågverk, en
betydande landsbygd med
tills. 3,273 har skog samt
Prästgrundet, Enskär,
Storjungfrun (se d. o.),
Kalvhararna m. fl. öar, de
sistnämnda 25 km s. ö. om
själva staden (se kartan
Bild 1.
Söderhamns vapen.
I fält av silver en pinass
och två på denna stående
korsade musköter, allt
rött.
vid Hälsingland). Efter 1800-talets
förhärjande eldsvådor, den senaste 1876, är staden
nästan h. o. h. nyplanerad och nybyggd. Av äldre
bebyggelse återstå dock »Fiskarstadens»
stug-område i ö. stadsdelen
samt kyrkan (från
1685) i v. stadsdelen.
Där ligga även
rådhuset (från 1880;
arkitekt E. Jacobsson)
m.fl. officiella
byggnader (se kartan), n. om
kyrkan gamla
idrottsplatsen, som nu ersatts
med en ny vid
Granskär i n. stadsdelen,
samt s. om ån det
till museum inredda
gamla gevärsfaktoriet,
V. stationen och på
V. Stadsberget
vattentornet. ö. om
Tägt-gatan vidtar n.
stadsdelen med den högt
belägna läroverks-
byggnaden (från 1910; arkitekt A. Lindegren),
teatern m. m. samt längst ut i ö. Svenska
maskinverkens anläggningar. En inre, 2,5—4,2 m
djup hamn med tills. 1,100 m kaj bildas av ån,
som kantas av Hamngatorna. S. därom ligga
Faxholmen, nu landfast, centralstationen samt
s. om ö. Stadsberget (med Oskarsborgs
utsiktstorn) lasarettet. Mot fjärden kantas S. på åns s.
sida av Marma brädgårdar; 3 km ö. därom
vidtar uthamnen Stugsund med 1,000 m kaj invid
4,3—6,2 m djupt vatten samt moderna
lastningsanordningar. Industrien, huvudsaki.
inriktad på träförädling, omfattade 1930 33
arbetsställen med tills. 1,650 arb. De största
sågverken äro Långrörs (se Långrörs
a. - b.), Mariehills (ägare a.-b. Ad. F.
Hill-man, gr. 1899, aktiekap. 600.000 kr.) samt
Källskärs och Åsbacka (ägare Åsbacka
trä-varu-a.-b., gr. 1879, aktiekap. 400,000 kr.),
samtliga utom Mariehill f. n. (1933) nedlagda.
Vidare märkas sulfatfabrik vid Sandarne (se
d. o.), mek. verkstäder, dels a.-b. Svenska
maskinverkens filial i själva staden, dels
Töns-hammars bruk (nedlagt 1933), samt mindre
industriföretag. Sjöfarten, som vanl. pågår
SÖDERHAMN
Skala 1:25000
1 Gevärsfaktoriet; Museum
2 Hotell
3 Gustav AdoffsrTioriunientet
b Skandinav, kredit AB.
5 Svenska Tiondels banken
6 Elementarskola för flickor
7 Brandstation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
