Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Södervidinge—Södra korset
1221
Till denna sluta sig flera uppsatser rörande
fornsvensk formlära, syntax, betydelselära och
textkritik m. m., i vilka delvis uppslag givits,
som ännu ej fullföljts. Sin betydelsefullaste
verksamhet utövade dock S. som lexikograf.
1884—-1918 utgav han »Ordbok öfver svenska
medeltidsspråket», ett verk av stort omfång,
hög kvalitet och bestående värde. (Ett suppl.
håller nu på att utges av docenten W.
Åkerlund.) Då Sv. akad. 1883 återupptog den
nedlagda planen på att utge en ordbok över
nysvenskan, uppdrogs åt S. att under
överinseende av Th. Wisén leda redigeringsarbetet.
Efter Wiséns död var S. chef för redaktionen
1892—1912. Han har haft stor betydelse för
detta nationalverks planläggning och
vetenskapliga halt. — Led. av Sv. akad. (1892) och
av Vet.-akad. (1900). Biogr. av A. Kock i Sv.
Akad:s Handl., d. 35 (1925). Em. O.
Södervidinge, socken i Malmöhus län,
Har-jagers härad, på den bördiga slättbygden v.
om Eslöv; 8,88 kvkm, 516 inv. (1933). 799 har
åker, 4 har skogsmark. Ingår i S., Annelövs,
Norrvidinge och Dagstorps pastorat i Lunds
stift, Harjagers kontrakt.
Söderåkra, Smålands sydligaste kustsocken,
i S. Möre härad, Kalmar län; 104,58 kvkm,
4,325 inv. (1933). Bördig kustslätt med
lövskogsdungar och inåt landet tilltagande
skogighet. 4,644 har åker, 4,199 har skogsmark.
Municipalsamhälle: Bergkvara. Begränsas i s.
av Brömsebäck med Brömsebro (se d. o.).
Pastorat i Växjö stift, S. Möre kontrakt.
Söderåsen, urbergshorst i Skåne, sträcker
sig från Björnekulla klint vid Åstorp åt s. ö.,
på gränsen mellan Malmöhus och
Kristianstads län. I n. ö. Klöva hallar; sydöstligaste
delen genomskäres av dalgången Skäralid (se
d. o.), varjämte i s. Kågerödsåsen och Konga
klint av en sänka skiljas från egentliga S.
Största höjden uppskattas till över 200 m.
Söderö, gods i Kättilstads socken, s.
Östergötland, vid sjön Ämmern; 3,912 har, därav
446 har åker; tax.-värde 995,500 kr. (1932).
Har tillhört bl. a. släkterna Ramsvärd (från
1686), von Knorring, Adelswärd och sedan
1886 Beck-Friis. Huvudbyggnaden uppfördes
1806—07 av A. F. Adelswärd.
Södra barnbördshuset, Stockholms stads
för-lossningsanstalt, uppfördes efter ritningar av
E. Stenhammar 1903—07. Sängantalet utgör
130 (plus 15 förlossningssängar). De på S.
vårdades antal var 1932 3,685. När Provisoriska
barnbördshuset 1865 kom till (sedan 1881
benämnt S.), överflyttades
barnmorskeundervis-ningen dit. Barnmorskeläroanstalten i
Stockholm är fortfarande förlagd till S.
Läkarvården där bestrides av två barnmorskelärare
med biträde av två underläkare, barnmorskor
m. fl. Omkr. 60 barnmorskeelever bo inom
anstalten och biträda vid patienternas vård. Bvn.
Södra Björke, socken i Älvsborgs län,
Gä-sene härad, s. om Herrljunga, i Svältorna (se
d. o.); 13,16 kvkm, 188 inv. (1933). 190 har
åker, 740 har skogsmark. Ingår i S., Vesene,
Grude, Jällby och Hudene pastorat i Skara
stift, Kullings kontrakt.
Södra Dalarnes järnväg (sign. S. D. J.),
spårvidd 1,435 m, 132,8 km lång, förbinder
Krylbo station (S. J. och Krylbo—Norbergs
järnväg) med Kullsveden (bibana 3,2 km till
Bispbergs gruvfält), Borlänge (Bergslagernas
1222
järnvägar), Repbäcken (Gävle—Dala
järnvägar), Insjön och Rättvik (Gävle—Dala
järnvägar). Den omkr. 2,2 km långa sträckan från
Strömsnäs, 1 km från Krylbo, till Avesta
utgjorde urspr. en av särskilt bolag ägd och
trafikerad bana, och förbindelsen med Krylbo
förmedlades då av Krylbo—Norbergs järnväg.
Likaledes utgjorde linjen Borlänge—Insjöns
hamn en särskild järnväg (av S. inköpt 1912,
utbyggd till Rättvik 1914). Sträckan Krylbo
—Insjön öppnades för trafik 1880—84 och
linjen Knippboheden (Insjön)—Rättvik 1914. S.
är ansluten till Trafikförvaltningen Göteborg
—Dalarna—Gävle. F. P.
Södra Dals kontrakt, i Karlstads stift,
omfattar 4 pastorat: ör, Dalskog och
Gunnars-näs; Holm, Skållerud och Järn; Bolstad,
Gestad, Grinstad och Erikstad; Frändefors,
Brålanda och Sundals-Ryr.
Södra Finnskoga, socken i nordligaste delen
av Värmlands län, Älvdals härad, vid gränsen
mot Norge; 632,82 kvkm, 1,777 inv. (1933).
Storkuperad skogsbygd med huvudbygden
kring Medskogsån och Lettälven. 334 har
åker, 49,484 har skogsmark. Betydande
skogs-egendomar, bl. a. Letafors, förr länets
nordligaste järnbruk. Pastorat i Karlstads stift,
Älvdals kontrakt.
Södra fisken, astron., se Stjärnor, sp. 502.
Södra Fågelås, socken i Skaraborgs län,
Kåkinds härad, på Hökensås och dess bördiga
sluttningar mot Vättern; 61,98 kvkm, 1,013
inv. (1933). 2,036 har åker, 2,673 har
skogsmark. Egendomar: Hjällö och Monäs. Ingår
i N. och S. Fågelås pastorat i Skara stift,
Kåkinds kontrakt.
Södra Hestra, socken i Jönköpings län,
Västbo härad, nära Hallands- och
Västergöt-landsgränserna; 97,07 kvkm, 1,400 inv. (1933).
Skogig, sjörik och myrlänt höglandstrakt.
879 har åker, 3,639 har skogsmark. Ingår i
S. och Gryteryds pastorat i Växjö stift,
Västbo kontrakt.
Södra Härene, socken i Älvsborgs län,
Kullings härad, vid n. länsgränsen, v. om
Herrljunga; 30,58 kvkm, 493 inv. (1933). Odlad
bygd i Nossans dal, f. ö. bergsbygd. 958
har åker, 711 har skogsmark. Egendom:
Rib-bingsberg. Ingår i Algutstorps,
Kullings-Skövde, Tumbergs, S., Bråttensby och Landa
pastorat i Skara stift, Kullings kontrakt.
Södra ishavet, numera mindre bruklig
benämning på de delar av Atlanten, Indiska
oceanen och Stilla havet, som omge Antarktis.
Södra Kedum, socken i Skaraborgs län,
Barne härad, s. v. om Vara köping; 24,87
kvkm, 936 inv. (1933). Slättbygd, i v. kantad
av Kedumsbergen. 1,668 har åker, 569 har
skogsmark. Ingår i Ryda, Naums och S:s
pastorat i Skara stift, Barne kontrakt.
Södra kontraktet av Visby stift omfattar 11
pastorat (1933): Eksta, Sproge, Levede och
Gerum; Fardhem, Linde och Lojsta; Garde,
Etelhem, Alskog och Lye; När och Lau; Burs
och Stånga; Rone, Eke, Alva och Hemse;
Hab-lingbo och Silte; Havdhem och Näs;
Grötling-bo och Fide; öja och Hamra; Vamlingbo och
Sundre. De fyra sistnämnda pastoraten skola
sammanslås till två: Havdhem, Näs,
Grötling-bo och Fide; öja, Hamra, Vamlingbo och
Sundre (från 1 maj 1934).
Södra korset (lat. Crux), liten stjärnbild påi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
