Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thomas a Kempis (Tomas från Kempen, Tomas Kämpen) - Thomas av Canterbury - Thomas av Celano - Thomas Becket - Themasfosfat, T(h)omasslagg - Thomasius, Christian - Thomasius, Gottfried - Thomaskristna - Thomassen, Gustav Emil - Thomas Simonsson - Thomasskolan - T(h)omasslagg - Thomasson, Eskilander - Thomasson, Per - Thomé, Lars Gustaf - Thomé, Verner - Thomée, släkt - Thomée, Anders Jakob - Thomesen (Thomissön), Hans - Thomesen, P. F. - Thomism, Thomister
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Thomas av Canterbury—Thomister
22 S
227
(många uppl. och bearbetningar). T:s saml.
verk utg. av M. J. Pohl (8 bd, 1902 ff.). E.Bg.*
Thomas av Canterbury [-kä’ntobori], se
B e c k e t.
Thomas av Cela’no, se Tomas av Celano.
Thomas Becket [tå’mos be’kit], se B e c k e t.
Thomasfostat [tå’-], T (h) o m a s s 1 agg, den
vid basisk bessemerprocess (se d. o., sp. 134 f.)
fallande slaggen, som innehåller lättlöslig
fosforsyra (vanl. omkr. 17 %) och har
användning som gödselmedel inom lantbruket. G.H-r.
Thomäsius, Christian, tysk filosof (1655
—1728), prof, i Halle 1694. T. var en av
föregångsmännen för den tyska
upplysningsfilosofien. Han uppträdde frimodigt mot
häxför-följelser och tortyr. T. var den förste, som
höll föreläsningar och utgav filosofiska
skrifter på tyska språket. Viktigast äro hans
rättsfilosofiska skrifter, i vilka han är
påverkad av Grotius och Pufendorf. — Skr.:
»Drei Bücher der Institutionen der göttlichen
Jurisprudenz» (1688), »Grundlagen des
Natur-und Völkerrechts» (1705), »Einleitung und
Ausführung der Vernunft- und Sittenlehre»
(1691—96) m. fl. G. O-a.
Thomäsius, Gottfried, tysk lutersk
teolog (1802—75), prof, i dogmatik i Erlangen 1842.
Där framstod T. som betydande representant
för Erlangenteologien (se Dogmatik, sp.
1093). Han utövade både som vetenskapsman,
som lärare och, ej minst, som predikant
mycket stort inflytande. T. är en av
huvudrepresentanterna för den moderna s. k.
kenosis-läran (se Förnedring, Kenotiker och
Kr i stologi, sp. 124). Sin största
vetenskapliga betydelse har han kanske dock
vunnit genom sina dogmhistoriska forskningar
och den belysning, som han från sin
konfessionella ståndpunkt givit åt den
dogmhistoriska utvecklingen. Hans båda huvudarbeten
äro »Christi Person und Werk» (3 bd, 1852—
61; 3:e uppl., 2 bd, 1886—88) och »Die
christ-liche Dogmengeschichte» (I 1874, II, utg. av
G. L. Plitt, 1876; 2:a uppl., utg. av N.
Bon-wetsch och R. Seeberg, 1889). E. Bg.*
Thomaskristna, se Tomaskristna.
Tho’massen, Gustav Emil, norsk
skådespelare och teaterledare (1862—1929). Var
1881—1905 anställd vid Den nationale scene i
Bergen, 1900—04 som teaterchef, och från
1905 vid Nationaltheatret i Oslo. T. var en
förträfflig karaktärsskådespelare med humor,
fantasi och verklighetssinne. Bland hans
roller märkas Daniel Hejre i »De ungas
förbund», snickare Engstrand i »Gengångare», J.
G. Borkman och professor Turman i »Geografi
och kärlek». Som regissör väckte han
uppmärksamhet med sina
Ilolbergsiscensätt-ningar. . G. K-g.
Thomas Simonsson, se Tomas Simonsson.
Thomasskolan [tå’-] (ty. Thoinasschule),
gymnasium i Leipzig, gr. på 1200-talet. Dess
skolkor och kantorer ha sedan 1500-talet åtnjutit
högt anseende. Berömdast av kantorerna är
J. S. Bach, som från 1723 till sin död verkade
där; av yngre märkas M. Hauptmann
(1842—-68), E. F. Richter (1868—79), W. Rust (1879
—92), G. Schreck (1892—1918) och K. Schraube
(från 1918). — Litt.: A. Prümers, »Berühmte
Thomaskantoren» (1908). T. N.
T(h)omasslagg, se
Bessemerprocessen, sp. 135, och T h o m a s f o s f a t.
Thomasson, Eskilander, jurist (1829—
91). Blev fil. mag. 1853, tog juridisk examen
1856, blev docent i administrativ rätt 1859,
rådman 1860 och borgmästare 1879, allt i
Lund. T. var 1873—89 led. av Andra
kammaren, 1876—86 av lagutskottet. Han blev
justitieombudsman 1886 och justitieråd 1889.
— Hans brorson Å k e T. (1863—1929) blev
1907 justitieråd. C. G Bj.
Thomasson, Per, författare (1818—83),
bondson från Blekinge, började tidigt skriva små
visor och utgav 1839 ff. diktsamlingar
(samlade dikter 1863). Större värde ha T:s
»penn-ritningar» ur folklivet, vilka blevo mycket
omtyckta; de äro vederhäftiga, ofta
oförargligt skämtsamma. T. utgav
»Lefnadsteck-ningar öfver Sveriges mest utmärkte bönder»
(4 dir, 1851—55) och var 1870—75 red. för
Svenska Medborgaren. -rn.*
Thomé, Lars Gustaf, agronom (f. 1875
29/i). Blev fil. dr i Lund 1906 och prof, vid
Alnarps lantbruks- och mejeriinstitut 1918 i
mejerikemi, bakteriologi och mjölkhushållning,
rektor 1922—27. T. har författat kap.
»Mejeriväsendet» i »Sveriges land och folk» (2:a
uppl. 1915), avd. »Mjölkens och
mejeriprodukternas sammansättning och egenskaper» i
»Svenska jordbrukets bok» (1927) samt
talrika tidskriftsuppsatser i lanthushållning och
kemi. H. J. Dft.
Thomé, Verner, finländsk målare (f. 1878).
Studerade i Helsingfors, München (1900—02)
och Paris. T. är en av de främsta
representanterna i Finland för moderna strävanden i
måleriet. I Ateneum i Helsingfors finnas bl. a.
»På sandstrand lekande gossar» (se
Finlands konst, bild på pl. 2), självporträtt
(1914) och porträtt av Ernst Wrede (s. å.)
samt flera studier i akvarell. G-g N.*
Thomée [-mé’], svensk släkt, gren av
släkten Thomæus (se d. o.); en släktgren T.
adlades 1773 med namnet Adelsköld. —
Gustaf T. (1812—67), fil. kand, i Uppsala
1835, var journalist, skrev läroböcker i
geografi och medarbetade i
»Historiskt-geogra-fiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige»
(7 bd, 1859—69). Han verkade även som
översättare. Om en annan släktmedlem, A. J. T.,
se nedan.
Thomée [-mé’], Anders Jakob,
ämbetsman, affärsman (1812—74), landssekr. i
Jämtlands län 1846—56. Som ägare av
Äfloham-mars bruk gjorde sig T. känd som en
dugande och uppslagsrik industriman. Han ägde
en stark tro på Norrlands rika
utvecklingsmöjligheter och var en energisk och
framgångsrik förespråkare för nydaningen av
Jämtlands kommunikationsväsen. 1869—74
utgav T. den i Norrlandsfrågor mycket
inflytelserika tidningen Norrland och Dess
Framtid samt var 1856—57 riksdagsman i
borgarståndet. B. E-r.
Thomesen [tå’-] (Thomissön), Hans,
dansk psalmdiktare (1532—73). Blev rektor i
Ribe 1557, präst vid Vor Frue kirke i
Köpenhamn 1561 och senare prost. T. utgav 1569
»Den danske salmebog», där han utom egna
psalmer bl. a. publicerade ett urval av
reformationstidens psalmdiktning. Boken var
kyr-kopsalmbok i Danmark till 1699. P. E-t.
Thomesen [tå’-], P. F., se Nissen, E.G.O.E.
Thomi’sm, Thomi’ster, se T o m i s m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
