- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 19. Tattare - Wallman /
231-232

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thomsen, Emma Alice, f. Lange - Thomsen, Grímur Thorgrímsson - Thomsen, Hans Peter Jürgen Julius - Thomsen, Oluf - Thomsen, Vilhelm Ludvig Peter - Thomson, Carl Gustaf - Thomson, César - Thomson, sir Charles Wyville - Thomson, Elihu

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

231

Thomsen, G. Th.—Thomson, E.

232

den samtida komedien, särskilt den nationella.
Även i det borgerliga skådespelet skapade bon
levande gestalter, bl. a. Maria i »På Storbove»
och Maria i »Under lagen». G. K-g.

Thomsen, G r 1 m u r Thorgrlmsson,
isländsk skald (1820—96). Blev fil. dr 1854.
T. skrev på danska flera avh. om litteratur.
1848—66 var han anställd i danska
utrikesministeriet men flyttade sedan till Island.
1869—91 var han led. av alltinget. I sina
isländska diktsamlingar (»Ljödmæli», 1880,
1895 och 1906) visar han sig påverkad av
fornkvädenas och sagornas anda och skildrar
gärna rakryggade, oböjliga karaktärer.
Formen vållade T. ofta svårigheter, men
innehållet har originalitet, kraft och märg. J. H-n.

Thomsen, Hans Peter Jürgen Julius,
dansk kemist (1826—1909). Var 1865—1901
prof, i kemi vid Köpenhamns univ., samtidigt
lärare vid Polyteknisk
læreanstalt och 1883
—1902 dennas dir.
Jämte M. Bertbelot är
T. föregångsman inom
termokemien, och hans
bestämningar av
kemiska reaktionsvärmen utgöra ännu den
auktoritativa
grundvalen för arbeten på
detta område.
Resultaten sammanfattade
han i
»Thermoche-mische Untersuchung-

en» (4 bd, 1882—-86) och »Systematisk
gen-nemförte termokemiske undersögelsers
nume-riske og teoretiske resultater» (utg. av
Vi-denskabernes selskab 1905). T. utarbetade
vidare och tillämpade även praktiskt en
teknisk metod för framställning av soda ur
det grönländska mineralet kryolit. Han
utgav vidare »Vejledning i den præparative
kemi» (1853), »Vandringer paa
naturviden-skabens gebet» (1856) och jämte sin bror
docenten Carl August T. (1834—94) 1862
—79 Tidsskrift for Fysik og Kemi. T. blev
hedersdr vid Uppsala univ. 1877 och led. av
sv. Vet.-akad. 1881. G. S-ck.

Thomsen, Oluf, dansk läkare (f. 1878). Blev
1905 med. dr och 1920 prof, i allmän patologi
vid Köpenhamns univ. T. har utövat en
omfattande vetenskaplig verksamhet, bl. a.
rörande människans blodgrupper. Han är
utgivare av tidskr. Acta Pathologica et
Micro-biologica Scandinavica. T. blev 1933 med.
hedersdr vid Karol. inst. Ljd.

Thomsen, Vilhelm Ludvig Peter,
dansk språkforskare (1842—1927), bror till C.
Chr. J. F. T. Blev fil. dr 1869 på avh. »Den
gotiske sprogklasses indflydelse paa den
fin-ske», där han fastställde de gotiska
lånorden i finskan och gjorde ingående
språk-och kulturhistoriska undersökningar. Han
var 1887—1913 prof, i jämförande
språkvetenskap. Delvis i anknytning till ämnet
för gradualavh. skrev han »Beröringer
mel-lem de finske og de baltiske (litauisk-lettiske)
sprog» (1890) och den epokgörande avh. »The
relations between ancient Russia and
Scan-dinavia and the origin of the russian State»
(1877; »Ryska rikets grundläggning genom
skandinaverna», 1882). Samtidigt gav han

viktiga bidrag till de romanska språkens
historia och den indoeuropeiska språkstammens
ljudförhållanden. Han var en av de första,
som fann den s. k. palatallagen, vilken blev
av revolutionerande betydelse inom
språkvetenskapen. Sin största berömmelse fick T., då
han 1893 framlade en tydning av
Orkhonin-skrifterna (se d. o.). 1896 utkom hans verk
härom, »Inscriptions de 1’Orkhon déchiffrées»,
som fortsattes i »Turcica» (1916). I »Études
lyciennes» (1899) och »Remarques sur la
pa-renté de la langue étrusque» (s. å.) gav han
grundläggande bidrag till lykiskans och
etruskiskans utvecklingshistoria. T. var en av
ledarna inom europeisk språkvetenskap och
hedrades på mångfaldiga sätt. Särskilt var
hans anseende stort i Finland, där han
betraktades som en av banbrytarna för nationens
andliga frigörelse. Hans samlade avh.
ut-kommo i 4 bd 1918—31. Jfr A. Christensen i
Ord och Bild 1918. — T:s porträtt återges på
vidstående plansch. P. E-t.

Thomson, Carl Gustaf, entomolog (1824
—99). Blev fil. dr 1850, docent i zoologi 1857
och intendent för zoologiska museets
entomologiska avd. 1862, allt i Lund. T. utgav
ett stort antal arbeten, av vilka de viktigaste
äro »Coleoptera Scandinaviæ» (10 bd, 1859—68),
»Skandinaviens Hymenoptera» (5 bd, 1871—79)
samt »Opuscula entomologica» (22 bd, 1869—
97). Med dåtidens rätt ofullkomliga tekniska
hjälpmedel förstod han att genialt bemästra
det oerhörda material han bearbetat. I. T-dh.

Thomson [tåmså’],
C é sar, belgisk
violinist (1857-1931). Blev
1883 violinlärare vid
konservatoriet i Liége
och 1898 förste
violinlärare vid Bryssels
konservatorium samt
bildade en
stråkkvartett. 1924 kallades T.
till konservatoriet i
Ithaca (U. S. A.). Högt
ansedd företrädare för
fransk-belgiska
violinskolan, utövade han

omfattande lärarverksamhet och väckte på
konsertresor beundran för stor virtuositet. I
Stockholm uppträdde han 1911 o. 1912. H. G-t.

Thomson [tåmsn], sir Charles Wyville,
skotsk biolog (1830—82). Var prof, i biologi
bl. a. i Aberdeen, Belfast, Dublin och slutligen
i Edinburgh. T. är mest känd för sina
värdefulla insatser i djuphavsforskningen, bl. a.
som vetenskaplig chef för
Challengerexpeditio-nen (se d. o.). T. skall alltid framstå som
den förste djuphavsbiologen. T. adlades efter
expeditionens hemkomst. Lönnb.

Thomson [tåmsn], Elihu, engelsk ingenjör
och uppfinnare (f. 1853). Var 1870—80 prof,
i kemi och mekanik vid Central high school
i Filadelfia, ägnade sig sedan åt
elektroteknik och bildade tills, m. E. I. Houston firman
Thomson-Houston co., som var en bland de
första amerikanska tillverkarna av
dynamo-maskiner i stor skala och sedermera uppgick
i General electric co., Schenectady. T. räknas
bland den moderna elektroteknikens
grund-läggare. Han angav 1880 principerna för den
elektriska motståndssvetsningen. G. H-r.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Aug 2 18:00:54 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfds/0144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free