Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tobak
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
403
Tobak
404
Tobaksodling. Missouri.
de en tid skuggas. Skydd åstadkommes ofta
genom att solrosor eller andra högvuxna örter
sättas i rader mellan tobaksplantorna och
tagas bort, då dessa blivit kraftigare. Även
vattning kan ofta behövas, och tobaksfälten böra
hållas väl rena från ogräs. För att få en
starkare förgrening och rikligare bladbildning
toppar man plantorna och hindrar dem att
blomma. T. är utsatt för åtskilliga
sjukdomar, i Sverige särskilt mosaiksjuka (se d. o.).
Skörden börjar, då bladen »mogna», d. v. s.
börja sänka sig och få nedvikna kanter. I
varmare odlingsområden avskär man hela
plantorna på en gång, norrut får man
avplocka blad för blad, i den mån de mogna.
De mellersta bladen lämna den bästa varan,
de nedersta (»sandgods») en sämre och likaså
de smärre upp mot toppen. En sortering
måste således ske redan vid skörden, men en
andra sådan, som kräver stor noggrannhet
och vant öga, företages senare under
behandlingen för att åstadkomma en möjligast
likformig produkt. De skördade bladen hängas
till en början i buntar upp till torkning i
särskilda tobakslador för att efter ett par
månader packas samman till svettning.
Svett-ningen, vid vilken temp. ej får nå över 50° C,
avser att genom jäsning få fram aromen hos
t. och samtidigt avlägsna eller sönderdela
vissa beståndsdelar, ss. nitrater, organiska
syror och lösliga kolhydrater, samt nedbringa
nikotinhalten. Under svettningen ompackar
man buntarna då och då för att få processen
att fortskrida likformigt hos hela partiet. En
del tobakssorter, särskilt virginia och vissa
orientaliska, parfymeras, vilket åstadkommes
genom att under svettningen plantor av
ku-marinrika Melilotus-arter eller tonkabönor
läggas mellan buntarna. Den senare
behandlingen av t. är beroende av dess användning
till cigarrer, rök- och tuggtobak el. snus.
Historik. Hur gammalt bruket av t. är i
Amerika läter sig icke avgöra, ty sedan
Co-lumbus och hans män redan 1492 till sin
förvåning sett infödingarna suga in röken av
blad, inlindade i hylsblad av majs, funno
con-quistadorerna samma sed mångenstädes hos
de olika folk, som de gjorde bekantskap med
i Mexiko, Guayana o. s. v.
Sådana rullar kallades tabago el.
tabako, vilket således ej urspr.
betecknade själva växten. Även
pipor fick man snart nog se i
bruk, och senare har man genom
fynd av sådana i gamla
indian-gravar ända upp mot de stora
sjöarna i Nordamerika kommit
till insikt om att
röknings-seden redan i avlägsna tider
varit spridd över stora delar
av Amerika. De första
uppgifterna om den växt, som
röktes, härstamma från munken
Romano Pane, som vid
Colum-bus’ andra resa blev kvar som
missionär på Haiti, och snart
fick tobaksväxten rykte om sig
som ett värdefullt läkemedel.
Det dröjde ej heller länge,
innan frö kom till Europa och
man började odla växten, först
i smått i spanska och
portugisiska trädgårdar men snart också i större
skala och i andra europeiska länder.
Visserligen gällde den fortfarande som ett
framstående läkemedel, och man talade om »den
heliga mirakelört, som kallas tobak», som
»fördriver podager, stillar feber, väcker
matlust, minskar trötthet och mattighet, skaffar
sömn, men fördriver sömnaktighet och
skärper förståndet». Då emellertid t. snart
började mera allmänt som njutningsmedel
användas till rökning och snusning, fick den
också fiender, skrifter utkommo, som gingo
till motsatt ytterlighet och skildrade den
som roten till nära nog allt ont. I Frankrike
spred sig tobaksbruket tidigt och snabbt,
liksom också i England, dit t. först införts av
Francis Drake (se d. o.). Sedan
bekantskapen med t. därifrån överförts till Holland,
anlades redan 1615 den första
tobaksplanta-gen vid Amersfoort i prov. Utrecht. Detta var
det första försöket till rationell tobaksodling
i Europa. Från Holland, fortfarande det
europeiska land, som har den största
tobakskon-sumtionen per invånare, lär bruket redan
1616 genom sjömän ha kommit till Norge, och
under trettioåriga kriget spred det sig i
Tyskland. Vidare sträckte sig t:s segertåg till
Ryssland och Turkiet samt därifrån över
Orienten. Genom europeisk sjöfart och
kolonisation har t. numera vunnit insteg över
hela världen.
T. i Sverige. Den äldsta uppgiften om
to-baksbruk i Sverige finnes i ett
konsistorie-protokoll från Uppsala univ. 1629. Då
soldater började komma hem från trettioåriga
kriget, medförde de seden att röka t., och den
fick snart en stor spridning i Sverige.
Uttrycket »röka tobak» uppkom emellertid först
åtskilligt senare, det hette fortfarande som i
Columbus’ berättelse »dricka» eller »supa»,
ett uttryckssätt, som återfinnes i ett flertal
europeiska språk och även gått över till
österlandet. I Sverige användes länge endast
importerad t., och den stora införseln vållade
statsmakterna sådant bekymmer, att
upprepade gånger försök gjordes att genom
lagstiftningsåtgärder minska konsumtionen. Då detta
icke lyckades, beslöt man sig i stället för att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
