Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Torrskog - Torrstenar - Torrsubstans - Torrum - Torrvärk - Torrön - Torröta - Tors - Torsburgen - Torsby - Torsdag - Torsebro - Torshammare - Torshälla (landskommun) - Torshälla (stad)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
485
Torrstenar—Torshälla
486
sen; 127,75 kvkm, 1,422 inv. (1933). Sjörik
skogs- och bergstrakt med spridd bebyggelse.
630 har åker, 7,702 har skogsmark. I T.
Gustavsfors (se d. o.) sulfatfabrik. Ingår i
Blomskogs, Trankils, T:s och Vårviks
pastorat i Karlstads stift, Nordmarks kontrakt.
Torrstenar, se Järnmalm, sp. 39, och
Masugn, sp. 1007.
Torrsubstans, bot., den mängd av en växt
el. ett växtorgan, som återstår, sedan allt
vatten bortdrivits genom längre upphettning
vid omkr. 100° C. T. består dels av organiska
ämnen, dels av askbeståndsdelar, d. v. s.
mineralämnen, som växten under livstiden
upptagit från marken. Varderas andel i t.
fastställes genom noggrann förbränning, då
endast askan blir kvar (jfr
Näringsfysiolog i). N. Jn.
Torrum, socken, se T o r h a m n.
Torrvärk, folklig benämning på gikt och
reumatisk värk.
Torrön, en av Jämtlands största och
djupaste fjällsjöar, i Undersåkers socken, vid
norska gränsen; 94 kvkm, 411 m ö. h, 109 m
djup. Består av tre bäcken, skilda a’> grunda
trösklar, och avflyter söderut genom Juvuln
till Kallsjön och Järpströmmen (Indalsälven).
Förberedande arbeten pågå för reglering av
T. Regleringshöjden kommer i ett slutgiltigt
stadium att uppgå till icke mindre än omkr.
10 m. — Jfr G. Roswall i »Festskrift till
Verner Söderberg» (1932). G. R-ll.
Torröta, förruttnelse av växtdelar, varvid
cellväggarna bibehållas fasta och
sammanhängande, så att den ruttnade vävnaden icke
blir lös och blöt. Motsatt är förhållandet vid
blötröta, då cellväggarnas mittlameller
upplösas och vävnaden blir en grötlik massa. Ex.
på t. äro brunröta (se
Potatissjukdo-m a r) och av Fusarium framkallad röta (se
F u s a r i o s) hos potatis. Th. Lfs.
Tors, se Torso.
Torsburgen, Sveriges väldigaste fornborg (se
d. o.), i Kräklingbo socken, Gotland, består
av ett enstaka kalkberg och har en diam, av
omkr. 2 km. Bergets sidor äro runtom
alldeles tvärbranta, 6—18 m höga, men på vissa
kortare sträckor i s. sänker sig bergväggen.
Dessa lättare åtkomliga ställen äro befästa
med ända till 7 m höga kalkstensmurar, lagda
utan murbruk; deras sammanlagda längd är
omkr. 1,5 km. Enl. Gutasagan skulle den del
av öns inv., som på grund av överbefolkning
blev utlottad, ha tagit sin tillflykt till T.
men fördrivits därifrån. 400-talet torde vara
T:s tillkomsttid. Se bild 9 till art.
Järnåldern. II- R-h.
Torsby. 1. Kust- och skärgårdssocken i
sydligaste Bohuslän, Inlands Södre härad, s. ö.
om Marstrand; 50.89 kvkm, 1,519 inv. (1933).
Odlade dalslätter mellan kala platåberg. 1,070
har åker, 438 har skogsmark. Fiskläge:
Brunskär. Ingår i T., Harestads och Lycke
pastorat i Göteborgs stift, Älvsyssels s. kontrakt.
2. Municipalsamhälle i Fryksände socken,
Värmlands län, vid Övre Frykens nordända,
ändpunkt för Kil—Fryksdalens järnväg och
ångbåtstrafiken på Frykensjöarna; 201 har,
1,047 inv. (1933). T. är n. Värmlands
förnämsta handelsort, har länslasarett, två
af-färsbankskontor samt flera hotell och pen-
sionat. Tax.-värde å fastighet 2,338,600 kr.
(1932), tax. inkomst 763,860 kr.
Torsdag, den femte dagen i den kristna
kalendern. Dess lat. namn var Jovis dies
(Ju-piters dag), och detta återfinnes i de romanska
språken, medan i de germanska guden Tors
namn i stället införts i dagnamnet. K. Lmk.
Torsebro, krutbruk i Färlövs socken,
Kristianstads län, vid Helgeån. Anlädes under
Karl XI :s regering och ägdes först av kronan,
från 1716 av G. Danckwardt, sedermera av
släkten Stael v. Holstein, 1875—1901 av T.
krut- och stubinfabriks-a.-b. och slutligen av
Nitroglycerin a.-b. i Stockholm, som nedlagt
rörelsen. — Torsebrofallen i Helgeån
äro sedan 1909 utbyggda (3,640 hkr); de ägas
av Sydsvenska kraft-a.-b.
Torshaniniare, se Tor och bild 18 till art.
Järnåldern.
Torshälla, landskommun i Södermanlands
län, Västerrekarne härad, på Mälarslätten,
närmast v. om staden Torshälla och nedersta
Eskilstunaån; 34,oi kvkm, 2,545 inv. (1933).
1,576 har åker, 1,380 har skogsmark. I T.
ligga Nyby (se d. o.) bruk och Hällby (se d. o.).
Ingår i T. stads- och landsförsamlingars
pastorat i Strängnäs stift, Västerrekarne kontr.
Torshälla, stad i
Södermanlands län, vid [-Eskilstuna-Torshälla-åns-]
{+Eskilstuna-Torshälla-
åns+} nedersta fall, 3
km s. om dess
mynning i Mälaren; 566
har, därav 545 har
land, 1,767 inv. (1933).
Det stadsplanelagda
området ligger kring
den mellersta av åns
tre armar, vars fall
utbyggts för olika
ändamål. Genom den ö.
armen går Eskilstuna
kanal (2 slussar invid
T.). Den äldsta
stadsdelen, som ligger på
v. åstranden, har en
ålderdomlig prägel
med små hus, omgivna
av trädgårdar, och
krokiga gator. På en höjd här reser sig
kyrkan, anlagd under äldre medeltiden; tornet
ombyggdes på 1870-talet. 1911—12
framkallades 1400-talsmålningar i ö. korvalvet.
Bild 1.
Torshällas vapen.
I fält av silver en på en
blå tronstol sittande,
rödklädd S:t Olof sbild med
krona och nimbus av guld
samt blå bila och
riksäpple.
Torshälla
Skala 1:20000
Jfidhus
72 Tory
3 Foikskota
4 Post o. teJepraP
5 Stadsparken.
6 Jü-aftstation.
7 Polisstation.
8 Älderdomshem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
