Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Troms fylke (Tromsö amt) - Tromsö amt - Tromsö stift - Tromtö - Tromöy - Tron (konungastol) - Tron (berg) - Trondenes - Trondheim
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
653
Tromsö—Trondheim
654
landsområde, som gränsar till
Sverige och Finland och är
djupt inskuret av fjordar
(Sa-langen, Malangen, Balsfjord,
Ulsfjord, Lyngsfjord,
Kvæn-angen). Fjordarna omges av
fjäll och fortsättas av låga,
breda, skogklädda dalar (bl. a.
Målselvdal med Bardudalen),
som förbindas genom låga pass.
På Lyngshalvön märkes
fjälltoppen Jæggevarre, 1,915 m.
Befolkningen lever av fiske
och jordbruk, därjämte
bergsbruk. På fjällhedarna leva
flyttlappar med renar. Om
svenska lappars renbetesrätt
se Lappar, sp. 768 ff. I T.
ingå 33 herreder och
städerna Tromsö (residensstad)
och Harstad (ladested). Ax. S.
Tromsö, stad i Troms fylke,
Norge, på östsidan av ön Tromsöy (22 kvkm),
av Tromsöysund skild från fastlandet; 10,336
inv. (1930). I T. utrustas sälfångstfartyg för
fångst i Ishavet. T. är säte för
fylkesman-nen i Troms fylke och biskopen i Hålogaland
bispedömme samt har ett (övervägande
arktiskt) museum. Blev stad 1794. Ax. S.
Tromsö amt, se Troms fylke.
Tromsö stift, se Hålogaland
bispedömme.
Tromtö, egendom i Förkärla socken,
Blekinge, vid Utöfjärden, ö. om Karlskrona; 664
har, därav 384 har åker; tax.-värde 662,500
kr. (1931). Huvudbyggnaden, gr. på 1600-talet,
fick nuv. karaktär på 1830-talet. Blev säteri
1670; har sedan lytt under Johannishus (se
d. o.). Se även V a m b å s a.
Tromöy, herred vid Arendal, Aust-Agder
fylke, s. Norge; 29.86 kvkm, 2,441 inv. (1930).
Omfattar den 28,12 kvkm stora ön Tromöy och
en del små öar, som skiljas från fastlandet
av Tromöysund, ö. inloppet till Arendal.
Tron, konungastol, upphöjt praktsäte med
pall framför och tronhimmel (se d. o.) över;
sinnebild av den suveräna personliga
statsmakten; regerande furstes makt och myndighet.
Tron, 1,666 m högt, kägelformigt berg ö. om
Glommen, Hedmark fylke, ö. Norge.
Trondenes, herred i Troms fylke, n. Norge,
omkring Harstad; 182,66 kvkm, 3,429 inv.
(1930). Ax. S.
Trondheim, stad i Sör-Tröndelag fylke,
Norge, vid Nidelvens utlopp i
Trondheimsfjorden; 35 kvkm (med Bymarkens skogklädda
åsar i v.), 54,458 inv. (1930). Är till
folkmängden Norges tredje stad. N. och v. om den i en
dubbelkrök flytande floden ligger T:s äldsta
och viktigaste del, flack och med breda, delvis
trädplanterade gator. Från n. till s. mellan
hamnen och domkyrkan (se nedan) löper
Munkegaten med ärkebiskopsgården, från v.
till ö. Kongens gate, som skär den förra vid
Torvet, med Olav Trygvesons staty på en hög
stenpelare, ö. om Torvet ligger Vor Frue
kirke, n. därom Stiftsgården, Norges
största och en av dess vackraste träbyggnader
(se Norsk konst, bild 25), inredd till
ko-nungabostad. I s. delen märkes det historiskt
bekanta Kalvskinnet. N. om den egentliga
staden ligger en stor, flack, delvis uppmudd-
Utsikt över Tromsö.
rad sandslätt, i ö. kallad Bratören, platsen
för öretinget, med järnvägsstationen och stora
kajanläggningar; v. om egentliga staden och
förenad därmed genom Nideidet ligger
stadsdelen Ilen med en vacker park, Ilevolden, och
s. om egentliga staden stadsdelen öya, på tre
sidor omfluten av floden. S. om Nidelven ligger
bl. a. Norges tekniska högskola (öppnad 1910,
7 avd., 702 stud. 1932), ö. om älven den
backiga stadsdelen Baklandet. T. har
järnvägsförbindelse med Oslo över Röros (sedan
1877) och Dovre, med Sverige över Meråker
(sedan 1882) och är utgångspunkt för trafiken
på Nordlandsbanan (se d. o.). Livliga
ång-båtsförbindelser med in- och utlandet; T. har
en flotta på 85,054 bruttoton (1930).
Norden-fjeldske dampskibsselskab har sitt säte i T.
Betydande handel; därjämte industri. I T.
finnas konstindustrimuseum, fiskerimuseum
och Videnskapsselskapets museum med
bibliotek. Utanför T. ligger en biologisk station.
Staden försvaras av befästningar vid
Stjör-dalen, Verdalen och Agdenes (mot sjösidan).
Statsarkivet för Nidaros och Hålogaland
bispe-dömmer är förlagt till T. Staden är säte för
biskopen i Nidaros bispedömme och
fylkes-mannen i Sör-Tröndelag fylke. — Litt.:
A. Helland, »Söndre Trondhjems amt», I
(1898). Ax. S.
Historia. T., vars medeltida namn var N
i-darosel. Kaupangen i Tröndelag,
härstammar sannolikt från senare hälften av
1000-talet, då staden växte fram kring S:t
Olavs tempel, dit Olav den heliges lik fördes
från Stiklestad (se vidare Trondheims
domkyrka). Efter 1152 blev T.
ärkebiskopssäte och huvudstad i den kyrkoprovins, som
omfattade Norge (utom Jämtland) med
biländer. Till reformationen intog T. som
ärkebiskopssäte en framstående plats. Staden
förlorade i betydelse genom det rika katolska
prästerskapets fall, genom en förhärjande
eldsvåda 1532 och svenskarnas erövring av T.
under Claude Collart 1564. Namnet Nidaros
hade småningom fallit i glömska och ersatts
med Trondhjem. Genom freden i Roskilde
(1658) avträddes T:s län till Sverige, och
svenska trupper inryckte i staden, men s. å. tvangs
T. efter en längre belägring att ge sig åt en
norsk här, och i freden i Köpenhamn 1660
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
