Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tvastar - Tveblad - Tvedestrand - Tvedräktens gudinna - Tvedt, Jens - Tweed (flod) - Tweed, William Marcy - Tvegifte, Bigami - Tveiten, Ivar Petterson - Tveitsundbanan - Tver (Kalinin) - Tvestjärtar - Tvesäde - Tveta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
835
Tva§tar—Tveta
836
Vanlig tvestjärt, Forficula auricularia; 1 hona med
ägg; 2 stor hane; 3 liten hane.
Tvastar, skt, ung. »verkmästare», en av de
dunklaste gudagestalterna i den vediska
mytologien, senare inrangerad bland de s. k.
Ädityas (jfr M i t r a och V a r u n a). T.
omtalas oftast som en ytterst skicklig konstnär,
och därjämte omnämnes stundom hans
förmåga att forma fostret i moderlivet. Han
skildras ofta i sällskap med »gudakvinnor»
(himmelska nymfer). J Ch-r.
Tveblad, Li’stera, orkidésläkte med lång
jordstam, två nästan motsatta stjälkblad och
lång läpp utan sporre el. inskärningar på
sidorna. Två svenska arter finnas. L. ovata
är omkr. 4 dm hög, med stora, ovala blad
och talrika, gulgröna blommor; växer på ängar
och i lundar upp till Jämtland. L. cordata,
spindelblomster, som är spensligare,
1—2 dm hög, med hjärtlika blad och få,
brun-aktiga, små blommor, förekommer bland mossa
i fuktig barrskog i hela landet. G. M-e.
Tvedestrand, stad (ladested) i Aust-Agder
fylke, s. Norge, vid Oksefjord; 1,141 inv.
(1930). Hade på 1800-talet betydande
trävaru-utskeppning och skeppsbyggeri. Ax. S.
Tvedräktens gudinna, se E r i s.
Tvedt, Jens, norsk författare (f. 1857),
lärare och bibliotekarie i Stavanger. T:s första
bok, »Inn i fjordarne», utkom 1885 och har
följts av en rad smärre och större berättelser,
i allm. ägnade åt skildringar ur hans
hembygds folkliv: »Vanheppa» (1891),
»God-menne» (1893), »Brite-Per» (1895), »Madli und
Apalen» (1900), »Djup jord» (1904) m. fl.
Tweed [tcold], flod i s. Skottland, upprinner
omkr. 800 m ö. h. i grevsk. Peebles
(»Tweed-dale»), bildar på en sträcka gräns mellan
Skottland och England samt faller ut i
Nordsjön vid Berwick; längd 156 km. Natursköna
stränder; goda laxfisken.
Tweed [tcold], William Marcy,
nordamerikansk svindlare (1823—78). Urspr.
möbelarbetare, kom han in i New Yorks
kommunalförvaltning och blev som den ledande
i Tammany society (se d. o., sp. 1296)
beryktad för att jämte sina närmaste vänner, den
s. k. T w e e d r i n g e n, ha genom valsvek
och korruption systematiskt plundrat staden
på väldiga belopp. T., som häktades 1871 och
sedan i två omgångar fälldes, var 1853—55
medl. av kongressens representanthus och
1867—71 av staten New Yorks senat.
Tvegifte, B i g a m I, jur., äger rum, då gift
person ingår nytt äktenskap, medan det äldre
äktenskapet ännu består. Straffet är i svensk
lag straffarbete, i svårare fall upp till 6 år.
Tveiten, Ivar Petterson, norsk
politiker (f. 1850), urspr. folkskollärare, sedan
jordbrukare. T. var stortingsman (vänster)
1903—24, stortingspresident 1917—20 och
1922—24 samt kyrkominister 1924—26.
Tveitsundbanan, 91,3 km lång smalspårig
järnväg i s. Norge, mellan Arendal i
Aust-Agder fylke och Treungen i Telemark, vid s.
ändan av Nisservatn. Ax. S.
Tver [tverj], nu K a 1 i’n i n, stad i
Moskva-området, Sovjetryssland, vid Volga och dess
förening med Tvertsa och vid järnvägen Moskva
—Leningrad; 133,172 inv. (1931). Betydande
textilindustricentrum, vagnfabriker m. m.
Tvestjärtar, Derma’ptera, insektordning,
omfattande långsträckta former, vilka framför
allt igenkännas på bakkroppsspetsens
egendomliga, tångliknande avslutning, bildad av
två kraftiga utskott från sista segmentet.
Antennerna äro smala, trådlika, vanl.
mång-ledade, mundelarna bitande, väl utbildade.
De läderartade täckvingarna äro mycket korta,
flygvingarna stora, nästan halvcirkelformade,
i vila hopvecklade. Många arter sakna
flygvingar. Ungarna äro vinglösa men likna i
övrigt de fullbildade. — T. leva av såväl
ani-malisk som vegetabilisk föda. De äro
huvudsaki. nattdjur, om dagen gömda i trånga
springor och håligheter. Stundom krypa de in
i örat på sovande personer, vilket givit
upphov till namnen örontvist, öronmask.
— T. representeras i Sverige av blott fyra
arter, av vilka den intill 15 mm långa
vanliga tvestjärten, Forficula auricularia,
är den allmännaste. Tångskänklarna äro hos
honan nästan raka, jämnt avsmalnande utåt,
hos hanen starkt bågböjda inåt med mycket
bred bas. Ehuru den har väl utvecklade
flygvingar, flyger den mycket sällan. Den i s.
Sverige förekommande, omkr. 5 mm långa
La-bia minor anträffas ofta flygande. De båda
övriga svenska arterna, den fin håriga
Aptcry-gida albipennis och den glatta Chelidurella
acanthopygia, sakna flygvingar. O. A-g.
Tvesäde, två omedelbart efter varandra följ,
sädesgrödor. Var förr stundom förbjudet i
arrendekontrakt på grund av farhågan, att
jorden skulle alltför mycket utsugas och
besväras av ogräs. Dessa olägenheter undgås
genom användning av konstgödsel och
förbättrad bearbetning av jorden. H. J. Dft.
Tveta. 1. Härad i Jönköpings län, kring
och s. ö. om Vätterns sydända; 904,85 kvkm,
19,942 inv. (1933). Omger städerna Jönköping,
Huskvarna och Nässjö och består av
landskommunerna Svarttorp, Lekeryd, Järsnäs,
Bar-keryd, Nässjö, Eorserum, öggestorp, Hakarp,
Rogberga. Barnarp, Månsarp, Sandseryd,
Järstorp och Bankeryd. Municipalsamhälle:
Forse-rum. T. är ett skogigt, starkt kuperat och
norrut sjörikt höglandsområde, vars största
höjder, däribland Taberg (se d. o.), nå omkr.
350 m ö. h. Det genomflytes av Tabergsån i
en vid förkastningsdal samt av Huskvarnaån,
varjämte Lagan där har sin källa. 16.844 har
åker, 46,207 har skogsmark. Jordbruk och
betydande industri, främst vid Norrahammars
bruk (se d. o.). Kommunikationsleder: se
kartan vid Småland. Tillhör Tveta, Vista och
Mo fögderi och domsaga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
