Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tvistemål - Tvistemålsprocess - Tvistsöm - Two step - Tvåbarnssystemet - Tvåbyggare - Tvådäckat fartyg - Tvåfassystem - Tvåhjärtbladiga växter el. Dikotyledoner - Tvåkammarsystem - Tvåkropparsproblemet - Tvåkönad - Tvål - Tvålliniment - Tvålplåster - Tvåläppiga - Tvång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tvistemålsprocess—Tvång
839
processens ojnråde. Benämningen är i viss
mån vilseledande, i det att processen icke
nödvändigtvis har till föremål ett i egentlig
mening omtvistat rättsförhållande. I regel
råder väl i process tvist emellan parterna,
men process föreligger även om svaranden
skulle vid rätten genast obetingat medge
kärandens anspråk och icke ens förut bestritt
det utan blott varit ur stånd att fullgöra det.
Se Process samt E. Kallenberg, »Svensk
civilprocessrätt», I (1923), s. 28 f. E. K.*
Tvistemålsprocess. Begreppet t.
sammanfaller med begreppet civilprocess. SeTvistemål.
Tvistsöm, se K o n s t s ö m n a d, sp. 1145
och bild 2.
Two step [tö step], eng., »tvåsteg»,
sällskapsdans, införd från Amerika omkr. 1909;
dansades parvis i mycket sluten fattning, livligt
tempo och jämn taktart med två släpande steg
i takten. Avlöstes av one step (se d. o.). V.Fr.
Tvåbarnssystemet, se Demografi, sp. 712.
Tvåbyggare, bot., se Linnés
sexualsystem, sp. 1278 och bild 22.
Tvådäckat fartyg, se Däck 1 och
Fartygstyper.
Tvåfassystem, elektroteknisk kombination
av två växelströmmar, varigenom uppstår
tvåfas växelström (se Elektriska
maskiner, sp. 599 f.).
Tvåhjärtbladiga växter el. D i k o t y 1 e d
ö-n e r, bot., se Hjärtbladsväxter och
Gömfröiga växter.
Tvåkammarsystem, folkrepresentationens
uppdelning på två avd. (kamrar). Först
utbildat i England (se Parlament, sp. 682),
slog t. under 1800-talet, efter engelsk
förebild, igenom i en mängd stater (i Sverige
1866). Det allmänna syftet därmed har varit
att hindra överilade beslut, men därjämte har
man på en del håll avsett att genom olika
social sammansättning av de båda kamrarna
bereda ett skydd och ett inflytande åt klasser
och intressen, som ej skulle vinnas genom ett
enkammarsystem. Antingen kunna de båda
kamrarna vara fullt likställda (ss. i Sverige
enl. 1866 års R. O.), eller också kan den nedre
ha en starkare ställning, särskilt i
finansfrågor. — Litt.: G. Rexius, »Det svenska
två-kammarsystemets tillkomst och karaktär» etc.
(1915); S. J. Boethius, »Om statslivet» (1916);
S. Wallengren, »Valrättsproblem» (1915),
»Två-kammarsystemet i belysning av den danska
författningsrevisionen 1912—15» (s. å.) och
»Förstakammarfrågan inför svenska riksdagen
efter 1866» (1916). S. B.*
Tvåkropparsproblemet, ett problem inom den
rationella mekaniken, som består i att
beräkna rörelseformerna för två materiella
punkter (eller två världskroppar, som ku na
behandlas som sådana), vilka röra sig fritt i
förhållande till varandra och attrahera
varandra enl. Newtons gravitationslag.
Problemet leder till lösningen, att den ena kroppen
beskriver en konisk sektion (ellips, parabel
-el. hyperbel) i förhållande till den andra, i
en av sektionens brännpunkter belägna
kroppen. T. har stor betydelse för astronomien,
då man vid en första approximation kan nöja
sig med att betrakta solen och en planet och
-sedan till den banrörelse man sålunda
bestämt söka förbättringar med hänsyn till
andra planeters inverkan (störingar, se d. o.). I
840
fråga om kometer leda t:s metoder i de flesta
fall till en god lösning av
banbestämnings-problemet, och detsamma är fallet med de
flesta dubbelstjärnor. K. Lmk.
Tvåkönad, bot., zool., anat., se B 1 o m m a,
sp. 556, och Hermafroditis m.
Tvål, i vidsträckt bemärkelse de högre
fettsyrornas, särskilt stearin-, palmitin- och
olje-syrans (ibland även linoljesyrans), alkalisalter.
Även kalcium- och magnesiumsalter kallas i
vissa fall för t. De sistnämnda äro till
skillnad från de förstnämnda olösliga i vatten. Är
t. av mjuk och smörjig konsistens, kallas den
s å p a (se d. o.). Sådan utgöres vanl. av
fettsyrornas kaliumsalter. T. framställes enklast
genom neutralisering av fettsyror med någon
bas. I tekniken utgår man för
tvålframställningen från olika slags fetter (se d. o.), som
antingen kokas (förtvålas) med
natrium-hydroxid el. också först sönderdelas i fria
fettsyror, vilka sedan neutraliseras med
na-triumhydroxid el. natriumkarbonat. Till
toa-lettvål nyttjas vanl. talg, olivolja el.
kokos-fett. Tvättvål är aldrig parfymerad el.
färgad; den innehåller ofta något överskott
av lut. Toalettvål får däremot aldrig
innehålla lutöverskott. Den kan t. o. m. vara
överfettad. Då de vanliga fetterna lätt
härskna och därigenom förläna t. dålig lukt,
brukas till överfettning lanolin (se d. o.). Sedan
t. är färdigframställd, sättes till den kalla, i
strimlor skurna massan önskade luktämnen,
färger o. dyl., varefter dessa knådas in,
vilket kallas »pilering». Sådan t. kallas pilerad t.
Den i handeln utbjudna t. innehåller även
vatten, men ej för mycket, enär den då blir
för lös och odryg. I vatten löser sig t. till en
kolloidal lösning (se K o 1 1 o i d e r), och detta
förklarar t. ex. t:s simmighet, smutslösande
förmåga och svårlöslighet i saltlösning. Den
mesta t. nyttjas till rengöring. Dessutom
verkar den desinficierande. I vattenlösning
hydro-lyseras (se H y d r o 1 y s) t. något i fri bas
och fri fettsyra, varför en tvållösning alltid
reagerar basiskt. På senare år har s. k.
tvättpulver kommit alltmer i bruk. Det
utgöres vanl. av t. i pulverform, försatt med soda.
Ibland äro dessa tvättpulver försatta med
ett blekmedel, t. ex. natriumperborat (se B o
r-föreningar). Som rengöringsmedel
användes t. ej förrän under 2:a årh. e. Kr.
1832 klarlades t:s sammansättning av den
franske kemisten Chevreul. I. B.
Tvålliniment, Linimc’ntum sapönis
campho-rätum, klar, svagt gulaktig vätska, numera
beredd av sojabönolja, kaliumhydroxid,
kam-fer och litet rosmarinolja med destillerat
vatten och koncentrerad sprit. T. ingnides på
huden vid reumatiska o. a. smärtsamma
åkommor. C. G. S.
Tvålplåster, farm., se Hjär nes plåster.
Tvåläppiga, bot., se Läppblomstriga.
Tvång, jur., en människas på oemotståndlig
övermakt stödda inverkan på en annan,
omedelbart medelst våld (användning av
fysisk kraft) el. andra medel (framkallande av
reflexrörelser, hypnotisering) el. ock
medelbart, i det att man genom hot (se d. o.)
förmår någon att företaga el. underlåta något.
Denna åtskillnad mellan omedelbart och
medelbart t. bygger på den av gammalt
uppställda skillnaden mellan vis absoluta och vis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
