Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Törskate - Törzburgpasset - Tössbo - Tössbo och Vedbo domsaga - Tösse (Tössö) - Tösse med Tydje - Tötta - Töyen - U (bokstav) - U (kemi) - Ubangi, Uëlle-Ubangi - Ubangi-Schari - Ubi bene, ibi patria - Ubier - Ubikvist, Kosmopolitisk - Ubikvitet - Ubsa-nor - U-båt - U-båtsjagare (Undervattensbåtsjagare) - U-båtsnät (Undervattensbåtsnät) - Ucayali - Uccello, Paolo (Paolo di Dono)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Törska te—U ccello
989
Törskate, bot., dets. som biåsrost (se d. o.
och Rost, sp. 1109).
Törzburgpasset [tö’rtsbork-], pass i
Trans-sylvanska alperna, s. Transsylvanien, n. ö. om
rum. staden Campulung.
Tössbo, härad, omfattande nordostligaste
delen av Dalsland (utom Åmål), vid Vänern;
517,60 kvkm, 6,710 inv. (1933). Består av
landskommunerna Edsleskog, Mo, Fröskog, Åmåls
landskommun, Tösse, Tydje och Ånimskog.
Starkt småkuperad skogs- och bergsbygd med
många sjöar (se kartan) och odlade lerslätter
i sänkorna; skärgårdskust. Störst är
Tösse-slätten. 8,474 har åker, 26,841 har skogsmark.
Jämte jordbruk bl. a. trä- och pappersindustri.
Häradet passeras av Bergslagernas och Åmål—
Årjängs järnvägar samt Dalslands kanal (se
dessa ord). Det tillhör Vedbo fögderi, T. och
Vedbo domsaga.
Tössbo och Vedbo domsaga, i Älvsborgs län,
under Göta hovrätt, omfattar Tössbo och
Ved
990
bo härader, vilka vartdera utgöra ett tingslag;
tingsställen: Åmål och Alltorp.
Tösse, förr även T ö s s ö, landskommun i n.
Dalsland, Tössbo härad, Älvsborgs län, på
Vänerkusten, s. om Åmål; 59,75 kvkm, 972
inv. (1933). Kring Tösseån slättbygd,
omgiven av skogs- och bergsbygd. 1,500 har åker.
2,988 har skogsmark. Ingår i Tösse med
Tydje församling.
Tösse med Tydje, församling i Älvsborgs
län, omfattar Tösse och Tydje
landskommuner i n. Dalsland, Tössbo härad; 89,67 kvkm,
1,454 inv. (1933). Pastorat i Karlstads stift,
N. Dals kontrakt.
Tötta, se Rombaken.
Töyen, urspr. adlig egendom inom Oslo
stads nuv. område. Skänktes 1812 till
stadens univ., som där har bot. trädgård, zool.,
bot. och geol. museer (jfr Oslo, sp. 408 och
kartorna). Ax. S.
Uär latinska alfabetets tjuguförsta
bokstav, motsv. grek. Y, v (ypsilon). Det
betecknar i svenskan två för detta
språk egendomliga vokalljud (hws, hwnd), i
övriga språk mest vokalljud, som närma, t
likna sv. o i bo. Diftongbildande u förekom
mer t. ex. i paus, Europa. Tyskt ü,
inkommet i svenskan i egennamn (Schück), är nu
där fullt likvärdigt med y. U. är förk. för
bl. a. lat. urbs (staden, särskilt Rom). A. Lbd.
U, kem. tecken för en atom uran(ium).
Uba’ngi, Uelle-Ubangi, eng. Obangi,
fr. Oubangui, biflod till Kongo (jfr d. o.),
Centralafrika, bildas av två stora floder, den
nordligare Bomou (Mbomu) och den sydligare
Uelle (eng. WeWe), som upprinner nära
Nilens källor. De förenas vid Yakoma, varifrån
U. till mynningen i Kongo, på en sträcka av
omkr. 1,150 km, bildar gräns mellan Franska
Ekvatorialafrika och Belgiska Kongo; stort
delta. U. är segelbar till Zongofallen (omkr.
560 km), för större fartyg (200—500 ton) blott
vid högvatten (april—okt.).
Ubangi-Schari, fr. Oubangui-Chari, koloni i
generalguv. Franska. Ekvatorialafrika (se d.
o.); 493,000 kvkm, 1.066,444 inv. (1926).
Huvudstad: Bangui (13,301 inv.).
U’bi be’ne, i’bi pa’tria, lat., »där man har
det bra, där är fosterlandet», ett något
förändrat citat från Pacuvius (se d. o.).
Übier (lat. U’bii), en germansk folkstam
vid mell. Rhen. Deras huvudstad blev under
Claudius gjord till en koloni, Colonia
Agrip-pina (efter kejsarinnans namn), nu Köln.
Ubikvi’st (av lat. ubique, överallt),
Kosmopolitisk, är en växt, som förekommer
över större delen av jorden, där möjlighet för
dess existens förefinnes, t. ex. åtskilliga ogräs
(groblad, våtarv), örnbräken, många alger och
svampar; art, som inom ett område växer på
en mängd olika slags ståndorter. G. M-e.
Ubikvitèt (nlat. ubiquitas), beteckning för
egenskapen hos Kristi kropp, såväl före som
efter uppståndelsen och himmelsfärden, att
kunna vara allestädes närvarande. Denna
lära drevs redan av medeltidsskolastikerna
särskilt i sammanhang med
transubstantia-tionsläran, och den har haft stor betydelse
även vid den dogmatiska utbildningen av den
luterska nattvardsläran. J. P. (F. Btm.)
Ubsa-nor, grund saltsjö i n. v. Mongoliet,
intager lägsta delen av Ubsa-norbäckenet;
860 m ö. h., omkr. 3.000 kvkm (enl. Kozloff).
Största tillflödet är Tes.
U-båt, förk. av undervattensbåt (se d. o.).
U-båtsjagare (Un d e r v a 11 en sb å ts j
a-g a r e), snabbgående och lättmanövrerat
mindre örlogsfartyg, utrustat med sjunkminor (se
d. o.) och lätt artilleri. U. byggdes under
världskriget i flera mariner. Till u. kunna
hänföras de senast byggda sv. vedettbåtarna
av Jägarentyp. ö-g.
U-båtsnät (Undervattensbåts nä t),
nät av stålwire el. hamptross, förankrade och
uppburna av bojar, avsedda att förhindra
u-båtars framfart. Under världskriget
anbringades av engelsmännen spärrar av u. i
stor utsträckning till skydd för
trupptransporterna över Engelska kanalen. Vid dessa
nät voro mindre minor fästa. ö-g.
Ucayali [okaja’li], biflod från höger till
Amasonfloden (jfr d. o.), räknas ibland som
dess källflod. U:s två huvudkällfloder,
Apu-rimac och Urubamba, genomflyta längsdalar
i östkordilleran, fortsätta efter föreningen
mot n. n. v. och därefter mot n. ö. genom Perus
slättland samt inmynna i Amasonfloden vid
Nauta. Regelbunden ångbåtstrafik till den
gamla missionsstationen Sarayacu.
Uccello [otjaTå], P a o 1 o, eg. P a o 1 o d j
D o n o, florentinsk målare (omkr. 1396—1475).
U. utförde 1423—25 stora målningar av ryt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
