Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Universitet - De svenska statsuniversitetens nuvarande organisation - Universitetskansler - Universitetskvinnors internationella förbund - Universitetsstipendiater - Universitetsutvidgning - Universum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1107
Universitetskansler—Universum
1108
neborg, »Universitetsstatuter och andra
stad-ganden rörande ... akademiska högskolor
m. m.» (2 dir, 1916); »Universitetsstatuterna
av år 1916 med ändringar t. o. m. 1927 jämte
sakregister» (1928); »Urval av för Lunds
universitet gällande stadganden» (1929); C.
Hägg-qvist, »Urval av för Uppsala universitet
gällande stadganden», I (1931). S. K-ft.
Universitetskansler, högste styresmannen
för univ. i Sverige och i Finland. Uppsala univ.
har stått under överstyrelse av en kansler
sedan 1622, Lunds alltifrån sin tillkomst 1668.
Kanslersval omtalas emellertid vid Uppsala
univ. redan i 1595 års privilegier. Under detta
univ:s allra första år var ärkebiskopen
självskriven kansler. Karol. inst. ställdes 1861
under överstyrelse av Uppsala univ:s kansler.
Först 1893 blev universitetskanslersämbetet
gemensamt för de båda univ. och Karol. inst.,
men även dessförinnan, näml, sedan 1824,
utsågs faktiskt samma person till kansler för
båda univ. Universitetskanslersämbetena ha
tidtals beklätts av kungliga personer: för
Uppsala 1747—51, 1764—71, 1785—99,
1810—-24 och för Lund en kort tid 1810 (kronprins
Karl August); för Uppsala och Lund
gemensamt av kronprins Oskar 1824—44 och
kronprins Karl 1844—59 (i Lund till i jan. 1857).
U. utnämnes av konungen efter föregånget
val, i vilket utom prokanslererna, d. v.
s. ärkebiskopen och biskopen över Lunds stift,
samtliga vid de båda univ. och Karol. inst.
anställda professorer samt överbibliotekarie och
räntmästare vid univ. deltaga. U. har
överinseende över de honom underställda lärosätena.
Han utnämner innehavare av åtskilliga lägre
akademiska befattningar och avger utlåtanden
i fråga om tillsättande av de högre. Sedan
resp. 1893 och 1904 ha Göteborgs och
Stockholms högskolor stått under kanslerns
överinseende. Hans ämbete är oavlönat. —
Prokanslererna ha att, när kanslersämbetet
är ledigt och till dess att K. m:ts förordnande
om detta ämbetes uppehållande hinner
anlända, bestrida — dock blott vid
vederbörande univ. — de åligganden, som tillhöra detta
ämbete. Vid vakans i kanslersämbetet el.
ledighet för kanslern har K. m:t sedan 1915
plägat förordna Uppsala univ:s prokansler att
besörja ärenden rörande detta univ., Karol.
inst. och Stockholms och Göteborgs högskolor
ävensom för samtliga lärosäten gemensamma
ärenden samt Lunds univ:s prokansler att
förestå kanslersämbetet för sistnämnda univ.
Prokansler äger övervara de akademiska
konsistoriernas överläggningar samt taga del i
dem men ej i besluten. Han äger ock hos
kanslern göra de framställningar och föreslå
de åtgärder han anser för univ. gagnande.
En sakkunnigberedning har (1933) framlagt
förslag, att prokanslersämbetena skola
avskaffas och att K. m:t under vakans i
kanslersämbetet el. vid förhinder för kanslern
skall förordna en för samtliga lärosäten
gemensam ställföreträdare. — Till sitt biträde
har kanslern Universitetskansler
s-expeditionen under en av K. m:t
utnämnd kanslerssekreterare. O. C-g. (S. K-ft.)
Även det 1640 grundlagda univ. i Äbo hade
en kansler, i regel ett av rikets råd. Efter
Finlands skilsmässa från Sverige (1809)
innehades kanslersbefattningen vid univ. (som
1828 flyttades till Helsingfors) 1816—94 av
storfursten-tronföljaren men sköttes i regel av
ministerstatssekr. för Finland. 1894—1918
saknade ämbetet ord. innehavare. — Kanslern
vid Helsingfors univ. utnämnes av republikens
president för fem år i sänder, efter det att ett
valkollegium, bestående av ord. och e. o.
professorer samt adjunkter och med dem
likställda lärare och tjänstemän hos statsrådet
föreslagit tre genom proportionella val
uppställda kandidater. Kansler är berättigad att
närvara och deltaga i statsrådet vid
handläggning av ärenden rörande univ. — Kansler för
den 1918 grundlagda Äbo akademi väljes av
akademistiftelsens delegation, sedan
konsistorium avgivit yttrande i frågan. T. C. (S.K-ft.)
Universitetskvinnors internationella
förbund, se International federation
of university women.
Universitetsstipendiater tillsättas vid Oslo
univ. av det akademiska kollegiet bland
sökande, som antingen avlagt ämbetsexamen,
förvärvat doktorsgraden vid univ. eller i
övrigt utmärkt sig genom vetenskapligt arbete.
F. n. (1933) finnas 17 stipendiater, som erhålla
anslag på antingen 3,600 el. 3,200 kr.
Stipendium kan innehavas av en och samma
person under i regel högst fem år. Stipendiat är
skyldig att hålla en föreläsning per vecka
samt, då så erfordras, deltaga i den
akademiska examinationen. S. K-ft.
Universitetsutvidgning (eng. university
ex-tension) avser att göra vidare kretsar inom
samhället bekanta med det vetenskapliga
forskningsarbetet och dess resultat. U. leder
sitt ursprung från England, där univ. i
Cambridge redan 1873 anordnade kurser för
utomstående personer. — I Sverige har u. främst
tagit form av sommarkurser (se d. o.),
tidigast (1893) vid Uppsala univ. på initiativ
av professorerna J. A. Lundell, H. Hjärne och
A. Noreen. Efter 1912 alternerade Uppsala
univ., Stockholms högskola, Lunds univ. och
Göteborgs högskola med varandra i nämnd
ordning, så att dylika kurser höllos högst vart
fjärde år på varje ställe. De senaste kurserna
i denna serie höllos i Lund 1930 och
Göteborg 1931 med resp. 166 och 170 deltagare.
Den 1917 bildade folkuniversitet
s-f ö reningen, som har u. till väsentlig
programpunkt, anordnade 1931 och 1932 i
Stockholm sommarkurser i praktisk
hembygdskun-skap. — En betydelsefull andel i det från
universiteten utgående folkbildningsarbetet
har tagits av Centralbyrån i Lund för
populära vetenskapliga föreläsningar (inrättad
1898) och Uppsala univ:s föreläsningsbyrå
ävensom av olika studentföreningar (jfr
Folkbildningsarbetet). Flera
folkhögskolor (tidigast Hvilan 1893) ha
anordnat sommarkurser, avsedda för en större
allmänhet, och i flera län arbeta föreningar för
ambulerande folkhögskolekurser, av vilka den
äldsta, Blekinge godtemplares
folkhögskoleförening, bildades 1910, närmast med finska
förebilder. S. K-ft.
Unive’rsum, lat., helhet, sammanfattningen
av allt skapat el. existerande, världen,
världsalltet, världsbyggnaden. Ehuru betydelsen av
detta ord är fullständigt entydig, har man
dock i nyare litteratur i flera språk såväl
använt ordet i pluralis (»Kapteyns två uni-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
