Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsala möte - Uppsala-Näs - Uppsala simsällskap - Uppsala slott - Uppsala studentsång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Uppsala-Näs—Uppsala studentsång
1149
åtskilliga önskningar: konungen skulle
bekräfta mötets beslut oförändrat, främmande
trosbekännare ej erhålla ämbeten i riket,
Uppsala univ. vidmakthållas och utvidgas
o. s. v. 15 mars valde mötet till ärkebiskop
Abrahamus Andreæ Angermannus. Sedan
hertig Karl motvilligt medgivit, att ett ogillande
av calvinister och zwinglianer inrycktes i
beslutet, avslutade han 19 mars mötet med ett
tal i slottskyrkan. Mötesbeslutet utfärdades
20 mars (se K y r k o m ö t e 1). U. betecknar
den svenska reformationens avslutning och
konsolidering; det gav grundvalen för
avvisandet av Sigismunds rekatoliseringsförsök och
för den politik i den evangeliska sakens tjänst,
som ledde till Sveriges storhetstid.
Handlingarna från mötet finnas i »Svenska
riks-dagsakter», III (1894). — Litt.: K.
Hilde-brand i Hist. Tidskr. 1893; H. Hjärne,
»Renässans och reformation» och »Uppsala möte»
(i »Svenskt och främmande», 1908); K. A.
Ap-pelberg, »Bidrag till belysande af kyrkans
rättsliga ställning» etc. (1900); E. Rodhe,
»Dopritualet i svenska kyrkan» (1910); O.
Holmdahl, »Studier öfver prästeståndets
kyrkopolitik», I (1912). K. B. W-n.
Uppsala-Näs, socken i Uppsala län,
Uller-åkers härad, s. om Uppsala, kring en i
Mälarfjärden Ekoln mynnande å, invid vilken
den odlade bygden ligger; 29,48 kvkm, 420
inv. (1933). 1,002 har åker, 1,541 har
skogsmark. Egendom: Söderby. Ingår i U.,
Västeråkers och Dalby pastorat i Ärkestiftet,
Uller-åkers och Norunda kontrakt.
Uppsala simsällskap, se Simning, sp. 882.
Uppsala slott, på den höga sandåsen
närmast s. om staden, började uppföras av
Gustav Vasa. 1545 lät han lägga grund till de
bastioner, som ännu finnas kvar; på den
norra (förr ibland kallad »Styrbiskop», ett namn,
som urspr. tillagts ett torn vid forna
ärkebiskopsborgen; jfr Uppsala, sp. 1140) står
sedan 1750-talet en stapel med drottning
Gunillas minnesklocka.
Byggnadens äldsta del synes ha varit den
forna slottskyrkan, dit landsarkivet 1902
förlädes. Partiet bildar i det närmaste en
kvadrat; det påminner om medeltidens kubiska
hus, ss. Penningby och örbyhus. Gustav I:s
insats i svensk byggnadskonst blev de från
borgmassivet utspringande runda hörntornen,
vilka sedermera efterbildades i hela Norden.
Rundtornet i s. v., vars nedre del nu ligger
gömd i »gröna kullen», omtalas 1548, och
spiran uppsattes 1557. Detta torn behärskade
den ryktbara »gräsgårdsbastionen», som också
brukades till örtagård. Slottets
vinkelforma-de västparti var uppbyggt vid
regeringsskiftet 1560; Erik XIV bodde där vid sin
kröning. Vid ingången till länsstyrelsens nuv.
lokaler fanns förr en mindre stenhusbyggnad
från Gustav I:s tid; där satt Svante Sture
fängslad, då han mördades av Erik XIV.
Erik Sture m. fl. sutto fängslade i det större
rum. som ännu benämnes Sturevalvet. 1572
härjades den ännu ofullbordade
slottsbyggnaden av den stora eldsvåda, som då
Övergick hela staden. Johan III lät vid denna
tid från Mecklenburg tillkalla bröderna Pahr
(se d. o.), av vilka Franciscus skickades till
U. och omedelbart satte igång röjnings- och
uppbyggnadsarbeten. Bl. a. byggdes nu
slotts
1150
kyrkan, vilken pryddes med delvis bevarade
stuckaturer av Antonius Watz, F. Pahrs
medhjälpare och vid dennes död 1580 hans
efterträdare som byggnadsledare. Åt ö.
förlädes rikssalen, som blev färdig till Sigismunds
kröning 1594. Bygget fortskred under Karl
IX och Gustav 11 Adolf. Då tillkom
långslottet, som sträckte sig från ö. tornet
norrut; det avslutades 1614 med det n. tornet.
I rikssalen avsade sig drottning Kristina 6
juni 1654 kronan. Vid denna tid var slottet
en sluten anläggning med lägre länga i n. och
murverk i v. (enl. karta 1643—45). Slottet
fick under 1600-talet förfalla. Olof Rudbeck
d. ä. utförde restaureringsritningar, vilka
fingo en viss betydelse för Hårleman, särskilt
beträffande tornhuvarnas utseende. Rudbeck
anlade 1665 den botaniska trädgården, »om
han förenade med slottet genom storartade,
ännu skönjbara terrasseringsanläggningar.
Efter den ödesdigra eldsvådan 1702 revos bl. a.
halva sydlängan, delar av sydvästtornet och
hela sydösttornet. Först 1744 tog Adolf
Fredrik, då kronprins, initiativ till slottets
återställande. Arbetet anförtroddes åt Hårleman
men upphörde 1762. S. tornet uppfördes först
1815—20, och en del av det inre har stått
ofullbordad ända till vår tid. Ny bostad för
landshövdingen inreddes 1905 i långslottets
n. del, och rikssalen med angränsande rum
restaurerades under Ragnar Östbergs ledning
1930—32. En del utgrävningar företogos 1913
inom slottets äldsta delar. — Litt.: A. Ilahr,
»Uppsala slott och dess rikssal» (1932; med
litt.-anv.). H-k A.
Uppsala studentsång i vår tids mening är
säkert styrkt från 30 maj 1813, då
Atterbom-Hæffners »Sång för den excercerande
studentkåren» sjöngs som fyrstämmig manskör a
cap-pella; deras »Vikingasäten» sjöngs f. ggn på
en universitetsfest 27 febr. 1814. 30 nov. 1818
sjöngs Geijer-IIæffners »Viken, tidens flyktiga
minnen» och vid Tegnérs besök 1823
»Stjärn-sången» (Tegnér-Sjögreen). Från 30 april 1823
har man firat våren med »Våren är kommen»
(Dahlgren-Arrhén v. Kapfelman).
På förslag och under ledning av O. F. T u
11-berg börjades hösten 1830 regelbundna
övningar av Allmänna sången, d. v. s. alla
studentnationers sångare. 6 juni 1832
biträdde kören på en akademisk soaré med ett
konsertprogram, då f. ggn sjöngs »Stilla skuggor»
(Böttiger-Geijer), och 6 nov. 1832 utfördes f.
ggn »Fädernesland, vars härliga minnen»
(Geijer), »Hjältar som bedjen»
(Böttiger-Tull-berg) och »Låt dina portar upp»
(Fahlcrantz-Hæffner). C. J. O. Laurin, ledare från 1837,
organiserade 7 dec. 1842 Allmänna sången
som förening. Den första självständiga
studentkonserten hölls 25 nov. 1845 under ledning
av F. R. O. Meijerberg. Från 1847 bilda
Wennerbergs körer ett viktigt inslag i
programmet. 18 mars 1852 sjöngs f. ggn
»Sjung-om studentens lyckliga dag»
(Sätherberg-prins Gustav) under ledning av J. A. J
o-s e p h s o n, som endast ett par år ledde
Allmänna sången och senare huvudsaki. ägnade
sig åt Filharmoniska sällskapet och Orphei
drängar (se d. o.).
Hösten 1852—våren 1871 var Oscar Arpi
ledare. Han bragte Uppsalasången till en
dittills okänd fulländning, vann sommaren 1867
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
