Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vadsbo (härad) - Vadsbo domsaga - Vadsbro - Wadstein, Elis - Wadstein, Nils Emil - Vadstena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1259
Vadsbo domsaga—Vadstena
1260
Göta kanal. I Tiveden märkas de stora
sjöarna Skagern, Unden och Viken. 69,521 har
åker, 118,949 har skogsmark. Jordbruksbygd.
Kommunikationer: se kartan vid
Västergötland. Bildar Vadsbo (härads) domsaga
och är delat på Mariestads och Skövde
fögderier. Jfr tidskr. Vadsbobygden (6 bd, 1918—27).
Vadsbo domsaga, Vadsbo härads
domsaga, i Skaraborgs län, under Göta hovrätt,
omfattar Vadsbo härad och är delat på två
tingslag, Vadsbo s. tingslag (tingsställe:
Mo-holm) och Vadsbo n. tingslag (tingsställe:
Mariestad); se vidare V a d s b o.
Vadsbro, socken i Södermanlands län,
Opp-unda härad, ö. om Katrineholm, i de sjörika,
småbergiga jordbruksbygderna på nordsidan
av Långhalsens västligaste vikar; 47,62 kvkm,
888 inv. (1933). 1,412 har åker, 2,241 har
skogsmark. Egendomar: Hedenlunda,
Lag-mansö och Torp (se dessa ord). Ingår i V.
och Blacksta pastorat i Strängnäs stift,
Opp-unda ö. kontrakt. Se även bild 3 vid art.
Södermanland.
Wadstein, Elis, språkforskare (f. 1861 16/7).
Blev 1889 fil. dr och docent i nordiska språk
vid Uppsala univ., var prof, i nyeuropeisk
lingvistik vid Göteborgs högskola 1900—28.
W:s lärarverksamhet
i Göteborg kunde fr.
o. m. 1903 ägnas
uteslutande åt de
kontinentalgermanska språken. Hans
vetenskapliga författarskap är
synnerligen
omfattande. Till det nordiska
området höra
»Forn-norska homiliebokens
ljudlära» (1889—90),
»Runinskriften på
Forsaringen» (1898),
»Eriksgata» (i Hist.
Tidskr. 1914), »Birka och bjärköarätt» (i
Namn och Bygd 1914 och 1924), »Namnet
Danmark» (2 dir, 1918—19), »Sveriges namn» (i
Fornvännen 1930) och »Hedeby» (i Forn
vännen 1932), till de germanska språkens äldre
historia »Kleinere altsächsische
Sprachdenk-mäler» (1899), »Die Sprachform des
Hilde-brandsliedes» (1920), »The Clermont runic
casket» (1900) och »On the origin of the
eng-lish» (1927). Synnerligen förtjänstfulla äro
W:s undersökningar över frisernas
förbindelser med Norden, bl. a. »Friserna och forntida
handelsvägar i Norden» (1920), »Friesische
Lehnwörter» (1922) och »Norden och
Västeuropa i gammal tid» (1925). E. W-én.
Wadstein, Nils Emil, läkare (f. 1863 29/5).
Blev med. dr 1898 i Lund, där han 1897—
1901 var docent i praktisk medicin, samt var
1900—28 överläkare vid Hässleby
jubileums-fondssanatorium. W. har varit en av
pioniä-rerna inom svenskt sanatorieväsen.
Vadstena, stad i Östergötlands län, vid
Vad-stenaviken av Vättern; 594 har land, 2,957
inv. (1933). Staden ligger h. o. h. på
östgöta-slätten, och stadsplanen har medeltida
karaktär. Den gamla huvudgatan, Storgatan,
förbinder det centrala Stortorget med
Rådhustorget, kring vilket staden urspr. uppvuxit,
och Kyrko- el. Järntorget. Utmed Vättern
flankeras V. i s. v. av Vadstena slott (se d. o.)
Bild 1. Vadstena
stads vapen.
I fält av guld en på en
röd stol sittande
Birgitta-bild med kläder och
nimbus av silver.
och i n. ö. av Klosterkyrkan och de forna
klosteranläggningar, vilka nu bl. a. begagnas
till hospital och sjukhem. Vid Storgatan
kvarstår det gotiska trappgaveltornet
Rödtornet av den vid
början av 1800-talet rivna
S:t Pers kyrka, som
var äldre än
Klosterkyrkan; i anslutning
till tornet tillkom 1876
—77 realskolehuset.
Vid Rådhustorget
ligga Engelbrektshuset
(i nuv. skick från
1500-talet), där enl.
en falsk tradition
Engelbrekt haft möte
med rådet, och
rådhuset från 1400-talet
med försvarstorn, vid
Stortorget det
medeltida Helgeandshuset
och i ö. Biskopshuset,
uppfört 1474 av biskop
Henrik Tidemansson.
Inom hospitalsområdet märkes det senmedeltida
Mårten Skinnares hus. Den vid klostret
belägna, muromgivna Munketrädgården har
rester av klostertidens vegetation och vårdas nu
av staten. Industrien räknade 1931 endast 8
arbetsställen med tills. 43 arb. Förr var
knypp-ling av spetsar av betydelse, varjämte från
1753 till slutet av 1830-talet ett stort
linneväven ägde bestånd. Hamn bildas av den 400
m långa kanalen kring slottet; 112 m kaj med
3,3 m kajdjup. 1931 ankommo och avgingo tills.
1,158 fartyg om 112,439 nettoton. Staden har
ångbåtsförbindelse med Göta kanal-,
Vätter-och Vänerhamnarna och genom en linje av
Mellersta Östergötlands järnvägar (se d. o.)
järnvägsförbindelse. I staden finnas två
sparbanker och två bankkontor, samrealskola och
Sveriges första landsarkiv (i slottet),
sinnessjukhus (Birgittas sjukhus), länets
upptagningsanstalt för sinnessjuka, ett länslasarett
och ett av Östergötlands sjukhem för obotligt
sjuka. I V. utges östgöta-Bladet (3 ggr i
veckan). Tax.-värdet å fastighet uppgick 1932
till 10,283,000 kr., därav 3,162,400 kr. å
skattefri, den tax. inkomsten till 2,901,680 kr.,
stadens tillgångar vid årsskiftet 1931/32 till
1,276,143 kr. och skulder till 396,447 kr.
Tillhör Vadstena, S:t Pers och Strå pastorat i
Linköpings stift, Dals kontrakt. G. R-ll.
Historia. Upphovet till V. var gården V.,
Vadstena
Skala 1:20000
1 Rådhuset
2 Post och telegraf
3 "Engelbrektshuset"
4 Helgeandshuset
5 S:t Petris kyrkas tom
och samrealskolan
6 "Mårten Skinnares hus
7 Prästgården med
"Biskopshuset"
4 B KARTOGRAHSKA INSTITUTET
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
