Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wahlbom, Johan Wilhelm - Wahlenberg, Anna Maria Lovisa - Wahlenberg, Göran - Wahlenberg bay - Wahlenbergglaciären - Wahlenbergia - Wahlfisk, Johan - Wahlgren, Anders Nils Henrik - Wahlgren, Einar Otto
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1285
Wahlenberg—Wahlgren, E. O.
1286
kom 1848 till Stockholm, blev 1849 v. prof,
vid akad. och förordnades att sköta
Fogel-bergs professur i teckning. Efter resor till
Tyskland och Frankrike for W. 1853 till Rom,
där han återupptog de historiska motiven,
målade en ny »Gustav Adolf vid Stuhm»
(1854) och som dess motstycke »Gustav Adolfs
lik återfinnes på slagfältet vid Lützen» (1855)
samt (s. å.) »Gustav Adolfs död» (alla tre i
Nationalmuseum). Från 1856 är bl. a. »Grupp
av tre hästar» (Göteborgs museum). S. å.
blev W. ord. prof, vid Konstakad.
Främst bland W:s alster stå hans små
hästtavlor och skisser. Nationalmuseum äger en
mängd teckningar, och 40 finnas i
Nasjonalgal-leriet i Oslo. — Litt.: Monogr. av K. Wåhlin
(1901); L. Looström i »K. Akademiens för de
fria konsterna samlingar» etc. (1915). G-gN.*
Wahlenberg, Anna Ma r ia Lo v isa,
författarinna (f. 1858 23/s). Debuterade 1882, har
författat en rad romaner: »Små själar» (1886),
»En stor man» (1894), »Två slags folk» (1905),
»Siri» (1913), »I lögnens rike» (2 bd, 1920)
m. fl., skissamlingar: »I hvardagslag» (1889),
»Tom» (1916), teaterpjäser: »På vakt» (1890),
»Löndörren» (1892), sagospel och
sagosamlingar, t. ex. »Sagor» (1908) Hon äger sin
styrka i skarpsynt iakttagelse av
vardagsmänniskor, godlynt gäckeri och samtalstonens
osökta naturlighet. 1888 g. m.
tidningsmannen F. K j e r r m a n (d. 1896). F. V.*
Wahlenberg, Göran, botanist, geograf och
geolog (1780 1/io—1851 22/3). Blev med. dr
1806, botanices demonstrator 1814 och 1829
prof, i medicin och botanik i Uppsala. W.
företog från 1796
talrika resor inom och
utom Sverige, särskilt
till nordligaste
Skandinavien och
Mellaneuropas berg,
varunder floran
utforskades både systematiskt
och geografiskt i sitt
förhållande till
klimat, geologi och
markbeskaffenhet. W. är
jämte A. v.
Hum-boldt den
vetenskapliga växtgeografiens
grundläggare. Hans förnämsta floraverk,
»Flora lapponica» (1812; W:s kanske
ryktbaraste arbete), »Flora Carpatorum
principa-lium» (1814), »Flora upsaliensis» (1820) och
»Flora svecica» (2 dir, 1824—26; ny uppl.
1831—33), inledas av utförliga
växtgeografiska, av exakt iakttagelsematerial fyllda
avhandlingar, i vilka W. för Skandinavien
genomförde den regionala indelning, som
fortfarande är i allt väsentligt gällande, liksom
han urskilde motsv. regioner i Karpaterna
och Alperna (»De vegetatione et climate in
Helvetia septentrionali ... tentamen», 1813).
Som systematiker var W. särdeles skarpsynt
och en framstående kännare även av flera
kryptogamgrupper. I yngre dagar sysslade
han även med växtanatomi. Av övervägande
geografiskt innehåll äro »Geografisk och
ekonomisk beskrifning om Kemi lappmark»
(1804), »Berättelse om . .. lapska fjällens
höjd och temperatur vid 67 graders polhöjd»
(1808; tysk övers. 1812), vari svenska glaciä-
rer f. ggn beskrivas, samt »Rön om
springkällors temperatur» (1811). Även till
Sveriges geologi och paleontologi lämnade W.
avsevärda bidrag i »Svenska jordens
bildning» (1818; ny uppl. 1824) och i »Petrificata
telluris suecanae examinata» (1821). Som
forskare och författare utmärktes W. av
mönstergill noggrannhet, skarpsinne och
klarhet, som människa av största plikttrohet men
också av originella levnadsvanor och
otillgänglighet. Botaniska trädgården, för vars
förkovran han ivrigt arbetade, betraktade han
närmast som sitt privata verksamhetsfält.
Trots sitt mångsidiga vetande och sin
uppslagsrikedom kom han därför ej att utöva
något större inflytande på sina lärjungar, men
samtidens vetenskapliga värld visade honom
stor uppskattning. Först eftervärlden har gjort
honom full rättvisa; hans betydelse som
botanisk auktoritet är oförminskad. C. S-g.
Wahlenberg bay [-béi], största fjorden på
Nordostlandets västkust, Spetsbergen, mot
n. ö. fortsatt av en isfri dal till nordkusten.
Wahlenbergglaciären, glaciär på n. kusten
av Isfjorden, Västspetsbergen, bekant genom
glaciärkantens starka framryckning (3—4 km)
och förändring mellan svenska expeditioners
besök 1896 och 1908.
Wahlenbe’rgia, efter G. Wahlenberg
uppkallat släkte av fam. Campanulaceae. Det
omfattar bortåt 100 arter, de flesta på s.
halvklotet, och påminner starkt om
blåklocksläk-tet men har kapsel, som öppnar sig med
längs-gående sprickor upptill. G. M-e.
Wahlfisk, Johan, historisk forskare,
to-pograf (1842—1921). Var från 1880
kyrkoherde i Kil i Närke, blev 1896 kontraktsprost
och 1897 teol. dr. W., som redigerade
»Bidrag till Södermanlands äldre kulturhistoria»,
6—8 (1886—95), skrev ett flertal
Närkesstu-dier, bl. a. »Om Örebro stad, dess utveckling
och topografi i äldre tider» (i Meddelanden
från Örebro Läns Fornminnesfören., 3, 1905,
och 5, 1912) och »Hemslöjden i Örebro län...
1803—1902» (i »Örebro läns Kungl.
hushållningssällskaps historia 1803—1902», 1902).
Wahlgren, Anders Nils Henrik,
skogsman (1861—1928), son till F. A. W. Blev fil.
kand, i Lund 1882, utexaminerades från
Skogsinstitutet 1883, blev 1894 föreståndare för
Kolleberga
skogssko-la, 1901 jägmästare i
n. Roslags revir och
1906 t. f. dir. för
Skogsinstitutet. När
detta 1915
omorganiserades till
skogshög-skola, blev W. dess
rektor och professor i
skogsskötsel till 1926.
W. anlitades för
åtskilliga kommittéuppdrag och redigerade
Svenska
Jägarförbun-dets Nya Tidskr. 1894
—1907. W. ägnade sig dels åt
skogshis-torien, dels åt själva skogsskötseln och
specialiserade sig särskilt på skogsodlingsfrågor.
Med arbetet »Skogsskötsel» etc. (1914)
skapade W. ett standardverk om svenskt
skogsbruk. G. Sch. (S-r.)
Wahlgren, Einar Otto, entomolog (f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
