Washington 109 Kaskadbergen ligger Puget soundsänkan, vars egendomliga fingerliknande detaljtopografi beror på erosion och avlagringar från den långa islob, som här ifrån Kordillerernas istäcke under istiden trängde mot s. i dalen mellan Kaskadbergen och Coast range. Den senare når i Mount Olympus 2,478 m. I klimatiskt avseende uppvisar W. en skarp motsats mellan de vintermilda regniga fjällområdena, särskilt i kustkedjan och Kaskadbergen, och de inre, torra delarna med mer kontinentalt klimat. Seattle har en medel-temp. i jan. av 4,3° C, i juli av 17,7° och en årlig nederbördsmängd av 91 cm, medan motsv. tal för Spokane på platån i dess inre är — 2,9°, 20,4° och 46 cm. Den centrala delen av Co-lumbiaplatån har under 25 cm årlig nederbörd. De klimatiska förhållandena återspeglas i växtligheten. Coast range och västsidan av Kaskadbergen täckas upp till 1,500—1,700 m av en mäktig skog av ceder, douglas- och hem-lockgran; på Kaskadbergens östsida och i Klippiga bergen får douglasgranen mindre dimensioner, och Västerns gultall, vitgran o. a. barrträd, som fördraga mindre nederbörd, bilda huvuddelen av skogarna. Columbiaplatån utgör urspr. en grässtäpp el. en Artemfsfa-buskstäpp. Jordbruket är viktigaste näringsgren. 1930 funnos 70,904 farmer med en skördad areal av 25,400 kvkm. Viktigaste sädesslag är vete, som odlas i de torra inre delarna och är av berömd kvalitet. Fruktodlingen är betydande, särskilt av äpplen, varav W. är största producent av U. S. A:s stater. Boskapsstocken omfattar bl. a. 602,000 nötkreatur och 639,000 får (1930). Puget soundområdet har betydande kolförekomster: 3—4 mill. ton kol brytas årl. W. är den ledande staten inom trävaruhan-teringen i Förenta staterna, och över hälften av W :s industrianställda (114,591 1929) voro sysselsatta inom denna tillverkningsgren. På sågverken föllo (s. å.) 0,3 milliarder doll. av fabrikernas totala produktionsvärde (0,8 milliarder doll.). Av övrig industri märkas kvarnar, slakterier, skeppsvarv och konservfabriker. Seattle är en viktig hamn för handeln med Alaska och Östasien. Huvudstad är Olympia. Seattle (365,583 inv. 1930), Spokane och Tacoma ha över 100,000 inv. Ej skrivkunniga över 10 år utgjorde 1930 1 % av befolkningen. Statsuniv. finnes i Seattle. W. kom till Förenta staterna 1846, blev självständigt territorium 1853 och unionsstat 1889. Senaten har f. n. 42 medl., representanternas hus 97. I förbundskongressen har W. 2 senatorer och 6 representanter. H. N-n. Washington [toå^ipton], huvudstad i Förenta staterna, utgör ur administrativ synpunkt District of Columbia (se Columbia). W. ligger vid föreningen av Poto-macfloden och dess biflod Anacostia. Potomac-floden är segelbar upp till W. Landyta 181 kvkm, 468,896 inv. (1930). W. hade 1860 75,080, 1880 177,624, 1900 278,718 och 1920 437,571 inv. Negrer utgjorde 1930 88,388 el. 25,9 % av befolkningen. W. utsågs av George Washington till huvudstad, och ett område avträddes av staterna Maryland och Virginia för ändamålet, varav emellertid Virginiadelen återlämnades 1846. Första bebyggelsen går tillbaka till 1790. Sedan 1800 har regeringen där haft sitt säte, 110 W:s läge på gränsen mellan de gamla »slavstaterna» i s. och de n. staterna, där negrerna voro fria, har medverkat till att W. tidigt fick en betydande befolkning av negrer. W:s stadsplan uppgjordes av den franske majoren Pierre l’Enfant. W:s gatunät är rektangulärt med gator gående i n.—s. och ö.—v., men dessutom finnas även diagonalt gående avenyer, som stråla ut från flera centra, ss. platserna för Capitolium (kongresshuset) och presidentens bostad, Vita huset. I bulevarder-nas skärningspunkter finnas ofta cirkelrunda platser. Huvudpulsådern är Pennsylvania ave-nue mellan Capitolium och Vita huset. Samtliga W:s gator äro trädplanterade. Stadens vackra parker och imponerande offentliga byggnader göra W. till en ganska tilldragande stad, »The city beautiful», som amerikanerna kalla den. I W:s n. v. del utbreda sig väldiga parkanläggningar (Rock Creek park och Zoologiska trädgården kring Rock Creek). Fr. o. m. Capitolium i ö. går ett brett band av parkanläggningar till Potomacfloden i v.: Botaniska trädgården, »The Mall» (som sammanhänger med Presidenfs park i n.), East Poto-mac park m. fl. På östsidan av Potomacfloden, som överspännes av flera broar, ligger inom Virginia Arlington national cemetery, en vidsträckt, parkliknande kyrkogård i kuperad terräng och med nästan oförändrad natur, där flera tusen soldater, fallna under spansk-ame-rikanska kriget och världskriget, ligga begravna. Där finnas en storartad amfiteater av marmor med sittplatser för 5,000 pers, samt den okände soldatens grav. Av W :s förnämliga byggnader märkes främst Capitolium, som påbörjades 1793 efter ritningar av William Thornton och i sin första gestalt fullbordades 1827. 1851—65 utvidgades byggnaden efter förslag av T. U. Walter. Capitolium är ett mäktigt byggnadsverk med rik kolonnarkitektur, byggt huvudsaki. av marmor och krönt av en väldig järnkupol med en bronsstaty av frihetens gudinna, modellerad av Crawford. V. om Capitolium ligger kongressbiblioteket (se d. o.) med Amerikas största och värdefullaste bok- och kartsamlingar. I grönskan av The Mall el. flankerande densamma ligga Smithsonian institutions och National museums stora byggnader samt flera av de centrala ämbetsverken (jordbruksdep:s och handelsdep:s stora nybyggnader m. fl.). I The Mall höjer sig också Washingtonmonumentet, en 169 m hög marmorobelisk, som krönes av en aluminiumpyramid. Den uppfördes 1848—84. I West Potomac park ligger Lincoln memorial, uppf. 1922 efter ritningar av Henry Bacon. Det är en praktfull marmorbyggnad med mäktiga kolonner. Inom densamma finnes bl. a. D. C. Frenchs jättestaty av Lincoln. Längre ned, vid stranden av Potomacfloden, står en bildstod av svensken John Ericsson. W. är framför allt en ämbetsmannastad, där omkr. 65,000 ämbets- och tjänstemän sysselsättas. Som fabriks- och handelsstad är den ganska obetydlig; arb.-antalet uppgår ej till fullt 10,000, och boktryckerierna utgöra största industrigrenen. W:s hamn kan anlöpas av oceanångare och djupgående krigsfartyg men har ej någon stor trafik. Som vetenskapligt centrum är W betydan-