Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Washington (Wash., stat) - Washington (stad)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Washington
109
Kaskadbergen ligger Puget soundsänkan, vars
egendomliga fingerliknande detaljtopografi
beror på erosion och avlagringar från den
långa islob, som här ifrån Kordillerernas
istäcke under istiden trängde mot s. i dalen
mellan Kaskadbergen och Coast range. Den
senare når i Mount Olympus 2,478 m.
I klimatiskt avseende uppvisar W. en skarp
motsats mellan de vintermilda regniga
fjällområdena, särskilt i kustkedjan och
Kaskadbergen, och de inre, torra delarna med mer
kontinentalt klimat. Seattle har en
medel-temp. i jan. av 4,3° C, i juli av 17,7° och en
årlig nederbördsmängd av 91 cm, medan motsv.
tal för Spokane på platån i dess inre är — 2,9°,
20,4° och 46 cm. Den centrala delen av
Co-lumbiaplatån har under 25 cm årlig nederbörd.
De klimatiska förhållandena återspeglas i
växtligheten. Coast range och västsidan av
Kaskadbergen täckas upp till 1,500—1,700 m
av en mäktig skog av ceder, douglas- och
hem-lockgran; på Kaskadbergens östsida och i
Klippiga bergen får douglasgranen mindre
dimensioner, och Västerns gultall, vitgran o. a.
barrträd, som fördraga mindre nederbörd, bilda
huvuddelen av skogarna. Columbiaplatån utgör
urspr. en grässtäpp el. en Artemfsfa-buskstäpp.
Jordbruket är viktigaste näringsgren. 1930
funnos 70,904 farmer med en skördad areal av
25,400 kvkm. Viktigaste sädesslag är vete,
som odlas i de torra inre delarna och är av
berömd kvalitet. Fruktodlingen är betydande,
särskilt av äpplen, varav W. är största
producent av U. S. A:s stater. Boskapsstocken
omfattar bl. a. 602,000 nötkreatur och 639,000
får (1930). Puget soundområdet har betydande
kolförekomster: 3—4 mill. ton kol brytas årl.
W. är den ledande staten inom
trävaruhan-teringen i Förenta staterna, och över hälften
av W :s industrianställda (114,591 1929) voro
sysselsatta inom denna tillverkningsgren. På
sågverken föllo (s. å.) 0,3 milliarder doll. av
fabrikernas totala produktionsvärde (0,8
milliarder doll.). Av övrig industri märkas
kvarnar, slakterier, skeppsvarv och
konservfabriker. Seattle är en viktig hamn för handeln
med Alaska och Östasien.
Huvudstad är Olympia. Seattle (365,583 inv.
1930), Spokane och Tacoma ha över 100,000
inv. Ej skrivkunniga över 10 år utgjorde 1930
1 % av befolkningen. Statsuniv. finnes i Seattle.
W. kom till Förenta staterna 1846, blev
självständigt territorium 1853 och unionsstat
1889. Senaten har f. n. 42 medl.,
representanternas hus 97. I förbundskongressen har W.
2 senatorer och 6 representanter. H. N-n.
Washington [toå^ipton], huvudstad i
Förenta staterna, utgör ur administrativ
synpunkt District of Columbia (se
Columbia). W. ligger vid föreningen av
Poto-macfloden och dess biflod Anacostia.
Potomac-floden är segelbar upp till W. Landyta 181
kvkm, 468,896 inv. (1930). W. hade 1860
75,080, 1880 177,624, 1900 278,718 och 1920
437,571 inv. Negrer utgjorde 1930 88,388 el.
25,9 % av befolkningen.
W. utsågs av George Washington till
huvudstad, och ett område avträddes av staterna
Maryland och Virginia för ändamålet, varav
emellertid Virginiadelen återlämnades 1846.
Första bebyggelsen går tillbaka till 1790.
Sedan 1800 har regeringen där haft sitt säte,
110
W:s läge på gränsen mellan de gamla
»slavstaterna» i s. och de n. staterna, där negrerna
voro fria, har medverkat till att W. tidigt
fick en betydande befolkning av negrer.
W:s stadsplan uppgjordes av den franske
majoren Pierre l’Enfant. W:s gatunät är
rektangulärt med gator gående i n.—s. och ö.—v.,
men dessutom finnas även diagonalt gående
avenyer, som stråla ut från flera centra, ss.
platserna för Capitolium (kongresshuset) och
presidentens bostad, Vita huset. I
bulevarder-nas skärningspunkter finnas ofta cirkelrunda
platser. Huvudpulsådern är Pennsylvania
ave-nue mellan Capitolium och Vita huset.
Samtliga W:s gator äro trädplanterade. Stadens
vackra parker och imponerande offentliga
byggnader göra W. till en ganska tilldragande
stad, »The city beautiful», som amerikanerna
kalla den. I W:s n. v. del utbreda sig väldiga
parkanläggningar (Rock Creek park och
Zoologiska trädgården kring Rock Creek). Fr.
o. m. Capitolium i ö. går ett brett band av
parkanläggningar till Potomacfloden i v.:
Botaniska trädgården, »The Mall» (som
sammanhänger med Presidenfs park i n.), East
Poto-mac park m. fl. På östsidan av Potomacfloden,
som överspännes av flera broar, ligger inom
Virginia Arlington national cemetery, en
vidsträckt, parkliknande kyrkogård i kuperad
terräng och med nästan oförändrad natur, där
flera tusen soldater, fallna under
spansk-ame-rikanska kriget och världskriget, ligga
begravna. Där finnas en storartad amfiteater av
marmor med sittplatser för 5,000 pers, samt
den okände soldatens grav.
Av W :s förnämliga byggnader märkes
främst Capitolium, som påbörjades 1793 efter
ritningar av William Thornton och i sin första
gestalt fullbordades 1827. 1851—65
utvidgades byggnaden efter förslag av T. U. Walter.
Capitolium är ett mäktigt byggnadsverk med
rik kolonnarkitektur, byggt huvudsaki. av
marmor och krönt av en väldig järnkupol
med en bronsstaty av frihetens gudinna,
modellerad av Crawford.
V. om Capitolium ligger
kongressbiblioteket (se d. o.) med Amerikas största och
värdefullaste bok- och kartsamlingar. I grönskan
av The Mall el. flankerande densamma ligga
Smithsonian institutions och National
museums stora byggnader samt flera av de
centrala ämbetsverken (jordbruksdep:s och
handelsdep:s stora nybyggnader m. fl.). I The
Mall höjer sig också Washingtonmonumentet,
en 169 m hög marmorobelisk, som krönes av
en aluminiumpyramid. Den uppfördes 1848—84.
I West Potomac park ligger Lincoln
memorial, uppf. 1922 efter ritningar av Henry
Bacon. Det är en praktfull marmorbyggnad
med mäktiga kolonner. Inom densamma
finnes bl. a. D. C. Frenchs jättestaty av Lincoln.
Längre ned, vid stranden av Potomacfloden,
står en bildstod av svensken John Ericsson.
W. är framför allt en ämbetsmannastad,
där omkr. 65,000 ämbets- och tjänstemän
sysselsättas. Som fabriks- och handelsstad är den
ganska obetydlig; arb.-antalet uppgår ej till
fullt 10,000, och boktryckerierna utgöra
största industrigrenen. W:s hamn kan anlöpas av
oceanångare och djupgående krigsfartyg men
har ej någon stor trafik.
Som vetenskapligt centrum är W betydan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
