Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Västerås - Västerås-Barkarö - Västerås domkyrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
995
Västerås-Barkarö—Västerås domkyrka
996
Bild 9. Västerås under senare delen av 1600-talet enligt kopparstick i »Suecia antiqua et hodierna».
Trollhättan och Motala m. m. (jfr Statens
kraftverk). Industrien räknade 1931 68
arbetsställen med tills. 4,010 arb. De
förnämsta företagen äro Allmänna svenska
elektriska a.-b. (ASEA) och Svenska metallverken
(se dessa ord). Om Arosmässan se d. o. Bland
större privata företag märkas
grosshandels-firman Hakon Swenson samt Bergslagens
gemensamma kraftförvaltning. V :s hamn består
av gamla hamnen och djuphamnen (anlagd
1925), tills. 1,320 m kajlängd och 3,4—6,5 m
kajdjup. I hamnen ankommo och avgingo
1932 tills. 3,144 fartyg om 359,033 nettoton,
därav 137 fartyg om 118,163 ton i utrikes
fart. V. har tullkammare. Tre dagliga
tidningar finnas: Vestmanlands Läns Tidning,
Westmanlands Allehanda och Västmanlands
Folkblad (se dessa ord). Tax.-värdet ä
skattepliktig fastighet i V. utgjorde 1933 nära 122
mill. kr. och å skattefri över 18 mill kr., den
tax. inkomsten var omkr. 35 mill. kr.
Tillgångarna vid årsskiftet 1932—33 voro nära
28 mill. kr. och skulderna 20 mill. kr. I kyrk
ligt hänseende är V. delat på tre försam
lingar, V. domkyrkoförs. (1,727 har, 27.221
inv. 1934), S:t llian (2,596 har, 2,182 inv.)
och Lundby (2,036 har, 1,826 inv.), vilka tills,
utgöra ett pastorat i Västerås stift,
Dom-prosteriet.
Historia. Kort efter år 1000 började
sannolikt någon mindre stadsbildning vid Aros
(se d. o.). Omkr. 1120 nämnes ett
biskops-stift i Aros. Där hade konung Knut
Eriksson i slutet av 1100-talet ett stort mynthus,
drivet av tyskar. 1244 förlädes ett
domini-kankloster hit (i nuv. Vasaparken). Mot
1200-talets slut vimlade det av tyskar, som tills, m.
konungen och biskopen bearbetade Järnberget
i Norberg samt Kopparberget och snart
byggde egen kyrka, S:t Nicolaus, v. om
länstidningens nuv. tryckeri. S. om Smedjegatan
stod S:t Aegidii (S:t Ilians) kyrka. Se även
Västerås domkyrka. — 11
riksmöten ha hållits i V., de viktigaste 1527 (jfr
Västerås recess) och 1544. Karl IX
skänkte stora områden, bl. a. s. k.
järnavrads-jord, till staden. Stormaktstiden medförde en
uppblomstring med stigande handel oeh
utförsel av järn och koppar från bergslagen. I
biskop Johannes Rudbeckius (se d. o.) fingo
staden och stiftet en kraftig ledare. Han
skaffade V. 1623 Sveriges första gymnasium,
som under trettioåriga kriget erhöll en mängd
krigsbytesböcker till sitt bibliotek.
Frihets
tiden medförde stort ekonomiskt uppsving.
1800 hade staden 2,824 inv., 1900 11,999.
Litt.: L. V. Ahlm, »Djäkneberget vid V.»
(1900); F. Fåhræus, »V. såsom bildningens
stad» (i Sv. Turistfören:s Årsskr. 1918); S. T.
Kjellberg, »Det gamla V.» (1920);
samlingsverket »Från Johannes Rudbeckius’ stift» (1923);
»Camenæ Arosieuses» (s. å.; en beskrivning av
gymnasiet); H. L. Uddén, »V. stad under 50 år»
(1929); Arosiana (1910 ff.) och Västmanlands
Fornminnesfören:s Årsskr. (1874 ff.). S. E-s.
Västerås-Barkarö, socken i Västmanlands
län, Tuhundra härad, omfattar en nästan h.
o. h. odlad halvö i Västeråsfjärden av Mälaren
samt Ridön m. fl. skogiga öar; 31,74 kvkm,
588 inv. (1934). 1,355 har åker, 1,185 har
skogsmark. Egendom: Fullerö (se d. o.).
Pastorat, som framdeles förenas med Dingtuna, i
Västerås stift, Domprosteriet.
Västerås domkyrka, av tegel, är ett verk i
tysk sengotisk stil (93,23 m lång, 34,44 m
bred), med ett s. k. baltiskt torn från samma
tid med en hög, av Tessin d. y. utförd spira
(se nedan; tornet, med spiran, 102,5 m högt).
Kyrkans ursprung är dock vida äldre och
spåras ännu i dess v. delar. Under 1200-talets
första hälft byggdes här en romansk kyrka,
som till stora delar bevarats. Valven härröra
från slutet av 1200-talet, då murarna
pä-byggdes. Under vitalianernas härjningar kring
Mälaren vid 1300 talets slut förstördes
domkyrkan delvis, varför reparation och
tillbyggnad företogos. Ett stort, brett tvärhus samt
ett högt, ljust kor, tresidigt avslutat och
med sex åttkantiga pelare i två rader, lädes
till det gamla långhuset, vars bredd blev
bestämmande för det nya korets. Kort därpå
byggdes tornet i v. med sina vitputsade band
och blinderingar och nederst en rikt
profilerad portal. Den sista utvidgningen skedde
under Lydeke Abelssons biskopstid (1466—87),
då kyrkan gjordes femskeppig och de nya
skeppen, som i sig upptogo tvärskeppsarmar
och tidigare kapell, drogos runt kring koret,
bildande en sjusidig omgång, över det hela
framdrogs ett väldigt yttertak med tre fall,
skilda genom låga, av gluggar genombrutna
murar. N. om tornet lades den nya
kapitelstugan, känd från Gustav Vasas historia, och
s. om tornet byggde biskop Otto Svinhufvud
1514 ett kapell, som lades till ett äldre kapell
och förenades med detta till ett rum, sedan
1861 sakristia. Tidigare var här ett av
Johannes Rudbeckius ordnat kapitelhus. Av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
