995 Västerås-Barkarö—Västerås domkyrka 996 Bild 9. Västerås under senare delen av 1600-talet enligt kopparstick i »Suecia antiqua et hodierna». Trollhättan och Motala m. m. (jfr Statens kraftverk). Industrien räknade 1931 68 arbetsställen med tills. 4,010 arb. De förnämsta företagen äro Allmänna svenska elektriska a.-b. (ASEA) och Svenska metallverken (se dessa ord). Om Arosmässan se d. o. Bland större privata företag märkas grosshandels-firman Hakon Swenson samt Bergslagens gemensamma kraftförvaltning. V :s hamn består av gamla hamnen och djuphamnen (anlagd 1925), tills. 1,320 m kajlängd och 3,4—6,5 m kajdjup. I hamnen ankommo och avgingo 1932 tills. 3,144 fartyg om 359,033 nettoton, därav 137 fartyg om 118,163 ton i utrikes fart. V. har tullkammare. Tre dagliga tidningar finnas: Vestmanlands Läns Tidning, Westmanlands Allehanda och Västmanlands Folkblad (se dessa ord). Tax.-värdet ä skattepliktig fastighet i V. utgjorde 1933 nära 122 mill. kr. och å skattefri över 18 mill kr., den tax. inkomsten var omkr. 35 mill. kr. Tillgångarna vid årsskiftet 1932—33 voro nära 28 mill. kr. och skulderna 20 mill. kr. I kyrk ligt hänseende är V. delat på tre försam lingar, V. domkyrkoförs. (1,727 har, 27.221 inv. 1934), S:t llian (2,596 har, 2,182 inv.) och Lundby (2,036 har, 1,826 inv.), vilka tills, utgöra ett pastorat i Västerås stift, Dom-prosteriet. Historia. Kort efter år 1000 började sannolikt någon mindre stadsbildning vid Aros (se d. o.). Omkr. 1120 nämnes ett biskops-stift i Aros. Där hade konung Knut Eriksson i slutet av 1100-talet ett stort mynthus, drivet av tyskar. 1244 förlädes ett domini-kankloster hit (i nuv. Vasaparken). Mot 1200-talets slut vimlade det av tyskar, som tills, m. konungen och biskopen bearbetade Järnberget i Norberg samt Kopparberget och snart byggde egen kyrka, S:t Nicolaus, v. om länstidningens nuv. tryckeri. S. om Smedjegatan stod S:t Aegidii (S:t Ilians) kyrka. Se även Västerås domkyrka. — 11 riksmöten ha hållits i V., de viktigaste 1527 (jfr Västerås recess) och 1544. Karl IX skänkte stora områden, bl. a. s. k. järnavrads-jord, till staden. Stormaktstiden medförde en uppblomstring med stigande handel oeh utförsel av järn och koppar från bergslagen. I biskop Johannes Rudbeckius (se d. o.) fingo staden och stiftet en kraftig ledare. Han skaffade V. 1623 Sveriges första gymnasium, som under trettioåriga kriget erhöll en mängd krigsbytesböcker till sitt bibliotek. Frihets tiden medförde stort ekonomiskt uppsving. 1800 hade staden 2,824 inv., 1900 11,999. Litt.: L. V. Ahlm, »Djäkneberget vid V.» (1900); F. Fåhræus, »V. såsom bildningens stad» (i Sv. Turistfören:s Årsskr. 1918); S. T. Kjellberg, »Det gamla V.» (1920); samlingsverket »Från Johannes Rudbeckius’ stift» (1923); »Camenæ Arosieuses» (s. å.; en beskrivning av gymnasiet); H. L. Uddén, »V. stad under 50 år» (1929); Arosiana (1910 ff.) och Västmanlands Fornminnesfören:s Årsskr. (1874 ff.). S. E-s. Västerås-Barkarö, socken i Västmanlands län, Tuhundra härad, omfattar en nästan h. o. h. odlad halvö i Västeråsfjärden av Mälaren samt Ridön m. fl. skogiga öar; 31,74 kvkm, 588 inv. (1934). 1,355 har åker, 1,185 har skogsmark. Egendom: Fullerö (se d. o.). Pastorat, som framdeles förenas med Dingtuna, i Västerås stift, Domprosteriet. Västerås domkyrka, av tegel, är ett verk i tysk sengotisk stil (93,23 m lång, 34,44 m bred), med ett s. k. baltiskt torn från samma tid med en hög, av Tessin d. y. utförd spira (se nedan; tornet, med spiran, 102,5 m högt). Kyrkans ursprung är dock vida äldre och spåras ännu i dess v. delar. Under 1200-talets första hälft byggdes här en romansk kyrka, som till stora delar bevarats. Valven härröra från slutet av 1200-talet, då murarna pä-byggdes. Under vitalianernas härjningar kring Mälaren vid 1300 talets slut förstördes domkyrkan delvis, varför reparation och tillbyggnad företogos. Ett stort, brett tvärhus samt ett högt, ljust kor, tresidigt avslutat och med sex åttkantiga pelare i två rader, lädes till det gamla långhuset, vars bredd blev bestämmande för det nya korets. Kort därpå byggdes tornet i v. med sina vitputsade band och blinderingar och nederst en rikt profilerad portal. Den sista utvidgningen skedde under Lydeke Abelssons biskopstid (1466—87), då kyrkan gjordes femskeppig och de nya skeppen, som i sig upptogo tvärskeppsarmar och tidigare kapell, drogos runt kring koret, bildande en sjusidig omgång, över det hela framdrogs ett väldigt yttertak med tre fall, skilda genom låga, av gluggar genombrutna murar. N. om tornet lades den nya kapitelstugan, känd från Gustav Vasas historia, och s. om tornet byggde biskop Otto Svinhufvud 1514 ett kapell, som lades till ett äldre kapell och förenades med detta till ett rum, sedan 1861 sakristia. Tidigare var här ett av Johannes Rudbeckius ordnat kapitelhus. Av