- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 20. Wallmark - Öändan /
1013-1014

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Västmanlands län - Västmanlands Läns Tidning - Västmanlands mellersta domsaga - Västmanlands regemente - Västmanlands trängkår - Västmanlands västra domsaga - Västmanlands östra domsaga - Västmannalagen - Västmannaöarna - Västpatagonien - Västpreussen - Västpunkt - Västra Alstad - Västra banken - Västra Blekinge järnväg - Västra Broby - Västraby - Västra centralbanan - Västra Dals kontrakt - Västra Ed - Västra Emtervik - Västra Eneby - Västra Frölunda - Västra Fågelvik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1013

Västmanlands Läns Tidning—Västra Fågelvik

1014

na, elektrisk industri i Västerås, mekanisk
industri i Köping, djuphamnar i Köping och
Västerås. Skogsbruket är betydande, särskilt
i de n. ö. delarna. Fisket främjas genom
fisk-odlingsanstalter, bl. a. vid Kungsör. Högre
allmänt läroverk finnes i Västerås,
samreal-skolor i Sala, Arboga och Köping, folkhögskola
och lanthushållsskola i Tärna (Kumla
socken), elektroteknisk fackskola i Västerås,
lantbruksskola i Tomta (Romfartuna socken),
lantmannaskola i Sala, kommuna] mellanskola
i Västanfors samt lasarett i Västerås, Sala,
Köping och Norberg. V. tillhör huvudsaki.
Västerås stift, Upplandsdelen tillhör Uppsala
ärkestift och en liten del Strängnäs stift (se
d. o.). Länet är delat på Uppsala, Örebro och
Södermanlands inskrivningsområden inom ö.
arméfördelningsområdet, bildar ett
landstings- och hushållningssällskapsområde och
tills, m. Södermanlands län en valkrets med
9 representanter till Första kammaren samt
egen valkrets med 6 representanter till
Andra kammaren samt lyder under Svea hovrätt.
— 1719 och 1720 sammanslogos Västerås och
Strömsholms län till det nuv. V. G-a J.

Västmanlands Läns Tidning, se V e s
t-m a n 1 a n d s Läns Tidning.

Västmanlands mellersta domsaga, i
Västmanlands län, under Svea hovrätt, omfattar
två tingslag, näml. Gamla Norbergs
bergslags tingslag (tingsställe: Norberg) samt
Si-ende och Norrbo tingslag (tingsställe:
Västerås), bestående av Vagnsbro, Norrbo,
Tuhundra, Siende och Yttertjurbo härader.

Västmanlands regemente härstammade från
det (stor)regemente, som 1617 bildades av
Upplands, Dalarnas och Västmanlands
fotfolk. Detta delades omkr. 1625 i V., Upplands
reg:te och Dalregementet. Denna
organisation bekräftades i 1634 års R. F. I samband
med indelningsverkets genomförande
roterades reg:tet med 940 n:r i Västmanlands, 55
i Örebro och 205 i Kopparbergs län. Reg:tets
chefsstation var Västerås och dess mötesplats
sedan 1780-talet Salbohed. Det inflyttade
i sin kasern i Västerås 1906. På grund av
1925 års försvarsbeslut indrogs V. — Litt.:
T. Holm och S. A:son Sparre, »K.
Västmanlands regementes historia» (I 1929, IV 1930,
V 1933). M.B-dt.

Västmanlands trängkår, till dec. 1904
kallad Andra Svea trängkår, uppsattes
enl. 1901 års riksdags beslut och var föriagd
till Sala. Kåren indrogs på grund av 1925
års försvarsbeslut. M. B-dt.

Västmanlands västra domsaga, i
Västmanlands län, under Svea hovrätt, omfattar två
tingslag, näml. Åkerbo och Skinnskattebergs
härads tingslag (tingsställe: Köping) samt
Snevringe härads tingslag (tingsställe:
Kolbäck). Kansli i Köping.

Västmanlands östra domsaga, i
Västmanlands län, under Svea hovrätt, omfattar
över-tjurbo, Simtuna, Torstuna och Våla härader,
som tills, bilda ett tingslag (tingsställe: Heby).

Västmannalagen, se Landskapslagar,
sp. 675.

Västmannaöarna, dets. som Vestmannaeyjar
(se d. o.).

Västpatagönien, se Patagonien och
Patagoniska kanalerna.

Västpreussen, se Westpreussen.

Västpunkt, astron., se A f t o n p u n k t.

Västra Alstad, socken i Malmöhus län,
Skytts härad, n. om Trälleborg, i n. utkanten
av Söderslätt; 14,27 kvkm, 1.081 inv. (1934).
1,327 har åker; skog saknas. Vid Marieberg
ligga Minnesbergs tegelbruks-a.-b :s tre
tegelbruk. Ingår i V:s, Fru Alstads, St. Slågarps
och Lilla Slågarps pastorat i Lunds stift,
Skytts kontrakt.

Västra banken, grund och fyrskepp (utlagt
1881), se Finngrunden och Finngrundet.

Västra Blekinge järnväg, se Mellersta
Blekinge järnväg.

Västra Broby, socken i Kristianstads län,
S. Asbo härad, på Ängelholmsslätten, s. om
Ängelholm; 15,75 kvkm, 2,235 inv. (1934).
Genomflytes av Vegeån. 1,307 har åker; skog
saknas. I V. ligga Hyllinge (se d. o.) och
en del av Nyvångs gruvsamhällen. Ingår i
Björnekulla och V. pastorat i Lunds stift, S.
Åsbo kontrakt.

Västraby, egendom i Välinge socken,
Malmöhus län, 13 km n. ö. om Hälsingborg; 771
har, därav 522 har åker; tax.-värde 1,089,100
kr. (1933). Äges av Sv. sockerfabriks-a.-b.
Har tidigare lytt under Rögle.

Västra centralbanan, se Halmstad —
Nässjö järnvägar.

Västra Dals kontrakt, i Karlstads stift,
omfattar 5 pastorat: Högsäter, Järbo,
Ränne-landa, Lerdal och Räggärd; Dals-Ed,
Nösse-mark, Håbol och Töftedal; Färgelanda och
ödeborg; Rölanda och Gesäter; Torp och
Valbo-Ryr.

Västra Ed, socken i Kalmar län, Norra
Tjusts härad, på kusten n. om Gamleby;
175,68 kvkm, 2.607 inv. (1934). Sjörik
bergsbygd med odlade dalslätter; huvudbygden i
Storsjön-Syrsans dal. 3.693 har åker, 10,111
har skogsmark (inom 1927 års gräns).
Egendomar: Forsby, Vinäs (se dessa ord), Hällerö,
Ed m. fl. Vid Eds bruk (se d. o.) sulfatfabrik
m. m. Ingår i V:s och ö. Eds pastorat i
Linköpings stift, N. Tjusts kontrakt. — Jfr J. E.
Skjöld, »V.» (1930).

Västra Emtervik, se Västra Ämtervik.

Västra Eneby, socken i s. Östergötlands län,
Kinda härad, på sjön Åsundens v. strand;
129,88 kvkm, 1.298 inv. (1934). Sjörik
skogs-och bergsbygd med odlade dalslätter. 1,579
har åker, 8,388 har skogsmark. Ingår i V.
och Kisa pastorat i Linköpings stift, Kinds
kontrakt.

Västra Frölunda, socken i Göteborgs och
Bohus läns Västergötlandsdel, Askims härad,
invid Göteborg, på kusten närmast s. om Göta
älvs mynning; 32.61 kvkm, 12,629 inv. (1934).
Består av tätt bebyggda dalslätter, omgivna
av branta kalberg, samt vidsträckt skärgård.
1,072 har åker, 14 har skogsmark. Betydande
förortsbebyggelse. I V. ligga
municipalsam-hället Älvsborg (se d. o.), egnahemsområdena
Grimmeredsvägen (1,090 inv. 1931), Högsbo
och Frölundaborg samt fisklägena Fiskebäck
(557 inv.) och Näset (400 inv.). Vid
Långedrag hållas regattor och simtävlingar. Ingår
i V. och Askims pastorat i Göteborgs stift,
Domprosteriets s. kontrakt. — Jfr J. E.
Hörman, »V. och Askims krönika» (1930).

Västra Fågelvik, socken i Värmlands län,
Nordmarks härad, vid gränsen mot Norge, i
skogs- och bergsbygden kring den med St. Le

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Aug 5 17:18:59 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdt/0651.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free