1013 Västmanlands Läns Tidning—Västra Fågelvik 1014 na, elektrisk industri i Västerås, mekanisk industri i Köping, djuphamnar i Köping och Västerås. Skogsbruket är betydande, särskilt i de n. ö. delarna. Fisket främjas genom fisk-odlingsanstalter, bl. a. vid Kungsör. Högre allmänt läroverk finnes i Västerås, samreal-skolor i Sala, Arboga och Köping, folkhögskola och lanthushållsskola i Tärna (Kumla socken), elektroteknisk fackskola i Västerås, lantbruksskola i Tomta (Romfartuna socken), lantmannaskola i Sala, kommuna] mellanskola i Västanfors samt lasarett i Västerås, Sala, Köping och Norberg. V. tillhör huvudsaki. Västerås stift, Upplandsdelen tillhör Uppsala ärkestift och en liten del Strängnäs stift (se d. o.). Länet är delat på Uppsala, Örebro och Södermanlands inskrivningsområden inom ö. arméfördelningsområdet, bildar ett landstings- och hushållningssällskapsområde och tills, m. Södermanlands län en valkrets med 9 representanter till Första kammaren samt egen valkrets med 6 representanter till Andra kammaren samt lyder under Svea hovrätt. — 1719 och 1720 sammanslogos Västerås och Strömsholms län till det nuv. V. G-a J. Västmanlands Läns Tidning, se V e s t-m a n 1 a n d s Läns Tidning. Västmanlands mellersta domsaga, i Västmanlands län, under Svea hovrätt, omfattar två tingslag, näml. Gamla Norbergs bergslags tingslag (tingsställe: Norberg) samt Si-ende och Norrbo tingslag (tingsställe: Västerås), bestående av Vagnsbro, Norrbo, Tuhundra, Siende och Yttertjurbo härader. Västmanlands regemente härstammade från det (stor)regemente, som 1617 bildades av Upplands, Dalarnas och Västmanlands fotfolk. Detta delades omkr. 1625 i V., Upplands reg:te och Dalregementet. Denna organisation bekräftades i 1634 års R. F. I samband med indelningsverkets genomförande roterades reg:tet med 940 n:r i Västmanlands, 55 i Örebro och 205 i Kopparbergs län. Reg:tets chefsstation var Västerås och dess mötesplats sedan 1780-talet Salbohed. Det inflyttade i sin kasern i Västerås 1906. På grund av 1925 års försvarsbeslut indrogs V. — Litt.: T. Holm och S. A:son Sparre, »K. Västmanlands regementes historia» (I 1929, IV 1930, V 1933). M.B-dt. Västmanlands trängkår, till dec. 1904 kallad Andra Svea trängkår, uppsattes enl. 1901 års riksdags beslut och var föriagd till Sala. Kåren indrogs på grund av 1925 års försvarsbeslut. M. B-dt. Västmanlands västra domsaga, i Västmanlands län, under Svea hovrätt, omfattar två tingslag, näml. Åkerbo och Skinnskattebergs härads tingslag (tingsställe: Köping) samt Snevringe härads tingslag (tingsställe: Kolbäck). Kansli i Köping. Västmanlands östra domsaga, i Västmanlands län, under Svea hovrätt, omfattar över-tjurbo, Simtuna, Torstuna och Våla härader, som tills, bilda ett tingslag (tingsställe: Heby). Västmannalagen, se Landskapslagar, sp. 675. Västmannaöarna, dets. som Vestmannaeyjar (se d. o.). Västpatagönien, se Patagonien och Patagoniska kanalerna. Västpreussen, se Westpreussen. Västpunkt, astron., se A f t o n p u n k t. Västra Alstad, socken i Malmöhus län, Skytts härad, n. om Trälleborg, i n. utkanten av Söderslätt; 14,27 kvkm, 1.081 inv. (1934). 1,327 har åker; skog saknas. Vid Marieberg ligga Minnesbergs tegelbruks-a.-b :s tre tegelbruk. Ingår i V:s, Fru Alstads, St. Slågarps och Lilla Slågarps pastorat i Lunds stift, Skytts kontrakt. Västra banken, grund och fyrskepp (utlagt 1881), se Finngrunden och Finngrundet. Västra Blekinge järnväg, se Mellersta Blekinge järnväg. Västra Broby, socken i Kristianstads län, S. Asbo härad, på Ängelholmsslätten, s. om Ängelholm; 15,75 kvkm, 2,235 inv. (1934). Genomflytes av Vegeån. 1,307 har åker; skog saknas. I V. ligga Hyllinge (se d. o.) och en del av Nyvångs gruvsamhällen. Ingår i Björnekulla och V. pastorat i Lunds stift, S. Åsbo kontrakt. Västraby, egendom i Välinge socken, Malmöhus län, 13 km n. ö. om Hälsingborg; 771 har, därav 522 har åker; tax.-värde 1,089,100 kr. (1933). Äges av Sv. sockerfabriks-a.-b. Har tidigare lytt under Rögle. Västra centralbanan, se Halmstad — Nässjö järnvägar. Västra Dals kontrakt, i Karlstads stift, omfattar 5 pastorat: Högsäter, Järbo, Ränne-landa, Lerdal och Räggärd; Dals-Ed, Nösse-mark, Håbol och Töftedal; Färgelanda och ödeborg; Rölanda och Gesäter; Torp och Valbo-Ryr. Västra Ed, socken i Kalmar län, Norra Tjusts härad, på kusten n. om Gamleby; 175,68 kvkm, 2.607 inv. (1934). Sjörik bergsbygd med odlade dalslätter; huvudbygden i Storsjön-Syrsans dal. 3.693 har åker, 10,111 har skogsmark (inom 1927 års gräns). Egendomar: Forsby, Vinäs (se dessa ord), Hällerö, Ed m. fl. Vid Eds bruk (se d. o.) sulfatfabrik m. m. Ingår i V:s och ö. Eds pastorat i Linköpings stift, N. Tjusts kontrakt. — Jfr J. E. Skjöld, »V.» (1930). Västra Emtervik, se Västra Ämtervik. Västra Eneby, socken i s. Östergötlands län, Kinda härad, på sjön Åsundens v. strand; 129,88 kvkm, 1.298 inv. (1934). Sjörik skogs-och bergsbygd med odlade dalslätter. 1,579 har åker, 8,388 har skogsmark. Ingår i V. och Kisa pastorat i Linköpings stift, Kinds kontrakt. Västra Frölunda, socken i Göteborgs och Bohus läns Västergötlandsdel, Askims härad, invid Göteborg, på kusten närmast s. om Göta älvs mynning; 32.61 kvkm, 12,629 inv. (1934). Består av tätt bebyggda dalslätter, omgivna av branta kalberg, samt vidsträckt skärgård. 1,072 har åker, 14 har skogsmark. Betydande förortsbebyggelse. I V. ligga municipalsam-hället Älvsborg (se d. o.), egnahemsområdena Grimmeredsvägen (1,090 inv. 1931), Högsbo och Frölundaborg samt fisklägena Fiskebäck (557 inv.) och Näset (400 inv.). Vid Långedrag hållas regattor och simtävlingar. Ingår i V. och Askims pastorat i Göteborgs stift, Domprosteriets s. kontrakt. — Jfr J. E. Hörman, »V. och Askims krönika» (1930). Västra Fågelvik, socken i Värmlands län, Nordmarks härad, vid gränsen mot Norge, i skogs- och bergsbygden kring den med St. Le