1449 Öland—ölmevalla 1450 i närheten av ö.: 1563 och 1564 (se Bagge, Jakob), 1676 (se C r e u t z, L.) samt 1789 (se Lilliehorn, P.). E. E. A-n. Litteraturanvisningar. Geografiska och allmänna arbeten: C. v. Linné, »öländska och gothländska resan» (1745; ny uppl, 1907); P. Åhstrand, »Beskrifning öfwer ö., besynnerligen det Norra Motet» (1768); A. Ahlqvist, »ö:s historia och beskrifning» (2 bd, 1822— 27); H. Nelson, »ö.» (»Emigrationsutredning-en», bil. VIII: 6, 1909); Svenska Turistfören :s Ärsskr. 1921; Thekla Engström, »ö., dess historia, land och folk» (2:a uppl. 1922); Acta Oelandica 1924 ff.; Sv. Turistfören:s Resehandböcker, 32, 1925; Hj. Hultenberg, »ö.» (5:e uppl., av M. Hofrén, 1930; de båda senare med bibliogr.). — Folkmål: Hj. Lindroth, »ö:s folkmål», I (1926). -— Etnografi: Olga Falk i Svensk Geografisk Ärsbok 1932; M. Hofrén i Kalmar Läns Forn-minnesfören:s Medd. 1933. — Förhistoria: N. Åberg, »Kalmar läns förhistoria» (1923); M. Stenberger, »ö. under äldre järnåldern» (1933; akad. avh.). — Historia: E. Areen, avh. i Acta Oelandica, bl. a. »Den kungliga djur-gårdsinrättningen på ö.» (1924), »Karl XV:s öländska jaktfärder» (1926) och »öländska kulturbilder från skilda tider» (1931). Se även litt. vid Borgholm. Öland, förr ö, numera halvö i Limfjorden, Danmark. Här låg under medeltiden benedik-tinnunneklostret ö kloster, inrättat under 1100-talet, efter reformationen först världsligt län, 1573 ombildat till en herrgård, OxhoJm. Öländer, Per August, tonsättare (1824 -—86), blev tullkontrollör 1867. I Stockholm skrev ö. kammarmusik för Mazerska kvartettsällskapet och komponerade för katolska kyrkan kyrkliga körverk (en mässa m. m.). Efter I. Hallströms mönster framträdde han med operan »Blenda» (Kungl. teatern 1876) i svensk folkvisestil men lyckades bättre med operetten »Mäster Placide» (Nya teatern 1879). ö. komponerade även solosånger och manskvartetter. Hans verk visa stor kännedom om den klassiska musiken, men han lärde sig aldrig behärska de större konstformerna. T. N. Ölands cement-a.-b., Stockholm, gr. 1916, äger den 1887 anlagda cementfabriken samt kalkbrott och kalkbruk m. m. vid Degerhamn (se d. o.) på Öland. Aktiekap. 1,687,500 kr., 180 arb., årstillv.-värde 2 mill. kr. Ölands domsaga, i Kalmar län, under Göta hovrätt, omfattar 2 tingslag: Ölands n. mot (tingsställe: Rosenfors, Borgholm), som består av Åkerbo, Slättbo och Runstens härader jämte Borgholms stad, samt Ölands s. mot (tingsställe: Färjestaden), som består av Al-gutsrums, Möckleby och Gräsgårds härader. Ölands järnvägar (sign. ö. J.), spårvidd 0.891 m, längd 150.8 km, omfatta (fr. o. m. 1928) Borgholm—Böda järnväg mellan nämnda orter, 54,9 km, öppnad 1906, och Södra Ölands järnväg, 95,9 km, mellan Borgholm och Otten-by, öppnad 1909—10. F. P. Ölands medelkontrakt, i Växjö stift, omfattar 7 pastorat: Räpplinge och Högsrum; Gärdslösa och Bredsätra; Runsten och Lång-löt; Torslunda; Glömminge och Algutsrum; Sandby, Gårdby och N. Möckleby; Vickleby (jfr Ölands södra kontrakt). Ölands norra kontrakt, i Växjö stift, om fattar 6 pastorat: Böda; Högby och Källa; Persnäs och Föra; Löt och Alböke; Köping och Ekby; Borgholm. Ölands norra mot, se Ölands domsaga. Ölands norra udde, fyr med ständig bevakning på skäret Storgrund, vid nordändan av Öland (se karta vid d. o.). Två fyrljus. Huvudfyren (blixtfyr, ljusstyrka 50,000 Hef-nerljus) byggd 1845. Mistsiren och issignal-station för n. Kalmarsund. Vid Björnnabbea (se d. o.) livräddningsstation. ölandsrev, fyrskepp 12 km s. ö. om Ölands s. udde, mellan grundet ö. och Ölands s. grund. Blixtfyr med en ljusstyrka av 19,000 Hefner-Ijus. Mistsiren, radiopejlings- och radiotelegrafstation. Fyrskeppet utlades 1919. Ölands södra kontrakt, i Växjö stift, omfattar 6 pastorat: Resmo och Mörbylånga, varmed framdeles Vickleby förenas; Kastlösa, varmed framdeles Smedby och S. Möckleby förenas; Hulterstad och Stenåsa; Smedby och S. Möckleby; Gräsgård och Segerstad; Ås och Ventlinge. Ölands södra mot, se Ölands domsaga. Ölands södra udde, fyr, se Långe Ja n. ölandstoken, bot., dets. som tok (se P o-t e n t i 11 a). ölbeskattning, se Maltskatt. ölfrid, se Fri d. öljaren, insjö i Julita och österåkers socknar, v. Södermanland; 19 kvkm, 23 m ö. h. Avrinner till s. Hjälmaren genom Forsån. öljehult, socken i Blekinge län, Bräkne härad, i skogsbygden närmast Smålandsgränsen; 72,95 kvkm, 1,352 inv. (1934). Genomfly-tes av Bräkneån. 886 har åker, 5,099 har skogsmark. Ingår i Bräkne-Hoby och ö:s pastorat i Lunds stift, Listers och Bräkne kontrakt. ölme. 1. Härad i Värmlands län, vid Vänern, kring Kristinehamn; 390,09 kvkm, 4,123 inv. (1934). Socknar: Varnum och ölme. Betydande öppna jordbruksbygder närmast Vänern, främst kring ölman och Gärdsberg, i n. ö. kantade av bergs- och skogsbygd. Skär-gårdskust. 8,328 har åker, 22,335 har skogsmark. Jordbruk och småindustri. Kommunikationer: se kartan vid Värmland. Tillhör östersysslets fögderi och domsaga. 2. Socken, omfattande n. v. hälften av ölme härad (se ovan); 178,80 kvkm, 2,242 inv. (1934). 5,584 har åker, 8,776 har skogsmark. Egendomar: Sjöstad, Lundsholm, Trefors m. fl. Pastorat i Karlstads stift, Nyeds kontrakt. Jfr L. Lämgren, »Ö.» (3 dir, 1916—19). ölmestad, se ö 1 m s t a d. ölmevalla (ö r m e v a 11 a), socken i m. Hal- ÖLME H P Skala 1:800000