Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Öland - Historia - Litteraturanvisningar - Öland (Limfjorden) - Ölander, Per August - Ölands cement-a.-b. - Ölands domsaga - Ölands järnvägar (Ö. J.) - Ölands medelkontrakt - Ölands norra kontrakt - Ölands norra mot - Ölands norra udde - Ölandsrev - Ölands södra kontrakt - Ölands södra mot - Ölands södra udde - Ölandstoken - Ölbeskattning - Ölfrid - Öljaren - Öljehult - Ölme - Ölmestad - Ölmevalla (Örmevalla)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1449
Öland—ölmevalla
1450
i närheten av ö.: 1563 och 1564 (se Bagge,
Jakob), 1676 (se C r e u t z, L.) samt 1789 (se
Lilliehorn, P.). E. E. A-n.
Litteraturanvisningar. Geografiska och
allmänna arbeten: C. v. Linné, »öländska och
gothländska resan» (1745; ny uppl, 1907); P.
Åhstrand, »Beskrifning öfwer ö.,
besynnerligen det Norra Motet» (1768); A. Ahlqvist,
»ö:s historia och beskrifning» (2 bd, 1822—
27); H. Nelson, »ö.»
(»Emigrationsutredning-en», bil. VIII: 6, 1909); Svenska Turistfören :s
Ärsskr. 1921; Thekla Engström, »ö., dess
historia, land och folk» (2:a uppl. 1922);
Acta Oelandica 1924 ff.; Sv. Turistfören:s
Resehandböcker, 32, 1925; Hj. Hultenberg,
»ö.» (5:e uppl., av M. Hofrén, 1930; de
båda senare med bibliogr.). — Folkmål:
Hj. Lindroth, »ö:s folkmål», I (1926). -—
Etnografi: Olga Falk i Svensk Geografisk
Ärsbok 1932; M. Hofrén i Kalmar Läns
Forn-minnesfören:s Medd. 1933. — Förhistoria: N.
Åberg, »Kalmar läns förhistoria» (1923); M.
Stenberger, »ö. under äldre järnåldern» (1933;
akad. avh.). — Historia: E. Areen, avh. i
Acta Oelandica, bl. a. »Den kungliga
djur-gårdsinrättningen på ö.» (1924), »Karl XV:s
öländska jaktfärder» (1926) och »öländska
kulturbilder från skilda tider» (1931). Se
även litt. vid Borgholm.
Öland, förr ö, numera halvö i Limfjorden,
Danmark. Här låg under medeltiden
benedik-tinnunneklostret ö kloster, inrättat under
1100-talet, efter reformationen först världsligt
län, 1573 ombildat till en herrgård, OxhoJm.
Öländer, Per August, tonsättare (1824
-—86), blev tullkontrollör 1867. I Stockholm
skrev ö. kammarmusik för Mazerska
kvartettsällskapet och komponerade för katolska
kyrkan kyrkliga körverk (en mässa m. m.).
Efter I. Hallströms mönster framträdde han
med operan »Blenda» (Kungl. teatern 1876)
i svensk folkvisestil men lyckades bättre med
operetten »Mäster Placide» (Nya teatern 1879).
ö. komponerade även solosånger och
manskvartetter. Hans verk visa stor kännedom om
den klassiska musiken, men han lärde sig
aldrig behärska de större konstformerna. T. N.
Ölands cement-a.-b., Stockholm, gr. 1916,
äger den 1887 anlagda cementfabriken samt
kalkbrott och kalkbruk m. m. vid Degerhamn
(se d. o.) på Öland. Aktiekap. 1,687,500 kr.,
180 arb., årstillv.-värde 2 mill. kr.
Ölands domsaga, i Kalmar län, under Göta
hovrätt, omfattar 2 tingslag: Ölands n. mot
(tingsställe: Rosenfors, Borgholm), som består
av Åkerbo, Slättbo och Runstens härader
jämte Borgholms stad, samt Ölands s. mot
(tingsställe: Färjestaden), som består av
Al-gutsrums, Möckleby och Gräsgårds härader.
Ölands järnvägar (sign. ö. J.), spårvidd 0.891
m, längd 150.8 km, omfatta (fr. o. m. 1928)
Borgholm—Böda järnväg mellan nämnda
orter, 54,9 km, öppnad 1906, och Södra Ölands
järnväg, 95,9 km, mellan Borgholm och
Otten-by, öppnad 1909—10. F. P.
Ölands medelkontrakt, i Växjö stift,
omfattar 7 pastorat: Räpplinge och Högsrum;
Gärdslösa och Bredsätra; Runsten och
Lång-löt; Torslunda; Glömminge och Algutsrum;
Sandby, Gårdby och N. Möckleby; Vickleby
(jfr Ölands södra kontrakt).
Ölands norra kontrakt, i Växjö stift,
om
fattar 6 pastorat: Böda; Högby och Källa;
Persnäs och Föra; Löt och Alböke; Köping
och Ekby; Borgholm.
Ölands norra mot, se Ölands domsaga.
Ölands norra udde, fyr med ständig
bevakning på skäret Storgrund, vid nordändan
av Öland (se karta vid d. o.). Två fyrljus.
Huvudfyren (blixtfyr, ljusstyrka 50,000
Hef-nerljus) byggd 1845. Mistsiren och
issignal-station för n. Kalmarsund. Vid Björnnabbea
(se d. o.) livräddningsstation.
ölandsrev, fyrskepp 12 km s. ö. om Ölands
s. udde, mellan grundet ö. och Ölands s. grund.
Blixtfyr med en ljusstyrka av 19,000
Hefner-Ijus. Mistsiren, radiopejlings- och
radiotelegrafstation. Fyrskeppet utlades 1919.
Ölands södra kontrakt, i Växjö stift,
omfattar 6 pastorat: Resmo och Mörbylånga,
varmed framdeles Vickleby förenas;
Kastlösa, varmed framdeles Smedby och S.
Möckleby förenas; Hulterstad och Stenåsa;
Smedby och S. Möckleby; Gräsgård och Segerstad;
Ås och Ventlinge.
Ölands södra mot, se Ölands domsaga.
Ölands södra udde, fyr, se Långe Ja n.
ölandstoken, bot., dets. som tok (se P
o-t e n t i 11 a).
ölbeskattning, se Maltskatt.
ölfrid, se Fri d.
öljaren, insjö i Julita och österåkers
socknar, v. Södermanland; 19 kvkm, 23 m ö. h.
Avrinner till s. Hjälmaren genom Forsån.
öljehult, socken i Blekinge län, Bräkne
härad, i skogsbygden närmast
Smålandsgränsen; 72,95 kvkm, 1,352 inv. (1934).
Genomfly-tes av Bräkneån. 886 har åker, 5,099 har
skogsmark. Ingår i Bräkne-Hoby och ö:s
pastorat i Lunds stift, Listers och Bräkne
kontrakt.
ölme. 1. Härad i Värmlands län, vid
Vänern, kring Kristinehamn; 390,09 kvkm, 4,123
inv. (1934). Socknar: Varnum och ölme.
Betydande öppna jordbruksbygder närmast
Vänern, främst kring ölman och Gärdsberg, i
n. ö. kantade av bergs- och skogsbygd.
Skär-gårdskust. 8,328 har åker, 22,335 har
skogsmark. Jordbruk och småindustri.
Kommunikationer: se kartan vid Värmland.
Tillhör östersysslets fögderi och domsaga.
2. Socken, omfattande n. v. hälften av ölme
härad (se ovan); 178,80 kvkm, 2,242 inv. (1934).
5,584 har åker, 8,776 har skogsmark.
Egendomar: Sjöstad, Lundsholm, Trefors m. fl.
Pastorat i Karlstads stift, Nyeds kontrakt.
Jfr L. Lämgren, »Ö.» (3 dir, 1916—19).
ölmestad, se ö 1 m s t a d.
ölmevalla (ö r m e v a 11 a), socken i m. Hal-
ÖLME H P
Skala 1:800000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
