Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Abessinien - Historia - Nyare litteratur - *Abetti, A. - Abetti, Giorgio - A. B. F. - *Abidjan - Abildgaard, Sören - Abilene - *Abisko - Abisko nationalpark - *Ablation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
Abetti—Ablation
12
Abisko turiststation.
England och Italien 1925 slutit en
överenskommelse om sina intressesfärer i A.,
protesterade A. hos N. F. och de båda makterna,
som skyndade sig att avge lugnande
förklaringar om avtalets innebörd, varefter en
avspänning inträdde. 1928 avslöt A. ett
vänskapsfördrag med Italien, som förutsatte
skiljedom vid konflikter. Gränstvister ägde rum
vid Sudans gräns 1932. Nya sådana vid
gränsen mot Italienska Somaliland hösten 1934
ledde till en skarp konflikt med Italien.
Betydande italienska truppsändningar till
Östafrika markerade, att Italien ville ge
eftertryck åt sina gamla krav på tillgodoseende
av sina ekonomiska intressen i A. Konflikten
har ännu (maj 1935) icke avvecklats.
Under Taffaris kraftiga styrelse ha lugn
och ordning småningom införts i landet- Vid
kejsarinnan Zauditus död 1930 blev Taffari
kejsare under namnet Haile Silassie I (se
Taffari, även i suppl.).
Nyare litt.: S. Siwertz, »En färd till A.»
(1926); Anna-Lena Jönsson, »En karavanfärd
till de hedniska gallaernas land» (1927); E. A.
W. Budge, »A history of Ethiopia, Nubia and
Abyssinia» (2 bd, 1928); E. Sander, »Das
Hoch-land von A.» (1929); A. Kammerer, »La mer
Rouge, 1’Abyssinie et 1’Arabie depuis
1’anti-quité», I: 1—3 (s. å.); A. B. Svensson, »Genom
A. med expresståg och karavan» (1930); F.
Azais och R. Chambard, »Cinq années de
re-cherches archéologiques en Éthiopie» (1931);
M. Pigli, »L’Etiopia moderna nelle sue
rela-zioni internazionali» (1932); F. Hylander, »Ett
år i tält» (1934); M. Nordfelt, »Med vägröjare
i Gallaland» (s. å.). E. V-n.
*Abetti, A., dog 1928.
Abe’tti, G i o r g i o, italiensk astronom (f.
1882), son till A. A. Blev efter studier i
Tyskland och U. S. A. prof, i astrofysik vid univ.
i Florens och chef för observatoriet i Arcetri
1922. A. har särskilt sysslat med
solarfysiken och stellarastronomien och bl. a.
författat kapitlet om solens fysik i »Handbuch der
Astrophysik». K. Lmk.
A. B. F., förk. för A r b
e-t a r n e s
bildningsförbund (se d. o., även i suppl.).
*Abidjan hade 17,718 inv.
1933 och är sedan 1934
huvudstad i Cöte dTvoire
(Elfenbenskusten). Järnvägen är nu
förlängd till Ferkéssédougou,
559 km från A., en av de
förnämsta handelsplatserna i det
inre av kolonien.
Abildgaard [a’bilgår], Sören,
dansk antikvarisk tecknare
(1718—91). Följde som
tecknare J. Langebek (se d. o.) på
dennes färd 1753—54 till
Sverige, östersjöprovinserna och
Nordtyskland. A. reste 1756
—77 i sitt hemland och
utförde omkr. 900 teckningar av
gravmonument m. m. (nu i danska
nationalmuseet). Han var den förste utbildade
antikvarie i Danmark, som själv reste omkring och
gjorde bilder av och anteckningar om
fornläm-ningarna. Särskilt värdefulla äro A:s
teckningar av gravstenar i Sverige, framför allt
enär originalen senare helt eller delvis
förkommit (se t. ex. J. W. Hamner, »Visby
domkyrkas gravstenar», 1933). Om A:s söner N. A.
och P. C. A. se bd 1. B. H-d.
Abilene [ä’bilin], stad i v. Texas, U. S. A.,
220 km v. s. v. om Fort Worth; 23,175 inv.
(1930). Centrum för ett viktigt
petroleumfält, handel med jordbruksprodukter. Säte
för Simmons university (gr. 1891; 965 stud.
1932).
*Abisko. Turiststationen har efter
uppförandet 1932 av 8 småstugor
(ungdomshär-bärgen) tills. 73 rum med 125 bäddar; den
överträffas numera i storlek av Sv.
turist-fören:s anläggningar vid Sylarna. Utom på
sommaren hålles stationen öppen ett par
månader vintertid. Sommartiden hållas
populärvetenskapliga föreläsningar om traktens
natur, lapparna m. m., vintertiden meddelas
undervisning i skidteknik. Utom för längre och
kortare utflykter i omgivningarna är A.
nordlig utgångspunkt för den s. k.
Kungsleden (A.-—Kebnekaise—Suorva—Saltoluokta—
Kvikkjokk—Västerfjäll—Jäkkvik). Vid A.
station, 2 km österut; har ett ansenligt
stationssamhälle utvecklats. C.-J. A-ck.
A’bisko nationalpark, naturreservation i
Lappland (se karta vid d. o., n. bladet),
omfattar Abiskojokks (jfr d. o.) dal och kanjon
från Abiskojaure till Torneträsk; 50 km2.
A., som avsattes 1909—10, är en typisk
fjälldal i björkregionen med ovanligt rik
växtlighet. I A. ligger Abisko turiststation. C. F-s.
*Ablation. I litteraturen nyttjas a. ibland
enbart som uttryck för avdunstningens
inflytande men torde numera allmänt beteckna den
gemensamma verkan av såväl smältning som
avdunstning. För glaciärernas utveckling är
a. lika betydelsefull som rörelsen och
acku
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
