Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Additiv egenskap - Adekvat kausalitet - *Adel - *Adelaide - Adelborg, Fredrik Hjalmar - *Adélieland - *Adelsfana - *Adelsmatrikel - *Adelsprivilegier - *Adelswärd, A. T. - *Adelswärdska baroniet - *Adelsö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25
Adekvat kausalitet—Adelsö
26
massan 6.645 X 10’24 g men har i verkligheten
massan 6.598 X10’24 g. Massförlusten,0,047X HT24
g, motsvarar det utomordentligt stora
energibeloppet av 42,3 erg per heliumkärna som ett
mått på denna kärnas stabilitet. G. S-ck.
Adekvat kausalitet, ett orsakssammanhang,
som är typiskt i den meningen, att enl,
allmän erfarenhet resultatet varit att på
förhand anse som en icke osannolik följd av
orsaken (»legat i farans riktning»). En sådan
objektiv begränsning av kausaliteten kommer
i både civil- och straffrätt i synnerhet till
användning för att undgå en orimlig
utsträckning av en handlande persons ansvar
i sådana fall, där detta icke förutsätter
uppsåt eller vållande. R. B-l.
*Adel. Av på svenska riddarhuset
introducerade ätter fortleva f. n. (maj 1935) 57
grev-liga, 136 friherrliga, 18 kommendörs- och 491
adliga ätter, av vilka 8 grevliga, 11
friherrliga, 2 kommendörs- och 39 adliga ätter äro
utgångna på manssidan. I Finland finnas
f. n. 7 grevliga, 48 friherrliga och 181 adliga
ätter, av vilka 10 friherrliga och 26 adliga
äro utgångna på manssidan. Om a. i Sverige
och Finland jfr numera även B. M. von
Wille-brands demografiska monogr. »Den svenska
adeln» (1932). Ridderskapets och adelns
riksdagsprotokoll ha hittills utgivits i två serier:
för tiden 1627—1714 av W. Tham, S. Bergh
och B. Taube, bd 1—17 (1855—1902, därav bd
1—3 i ny uppl. 1904—06; personregister av
S. Bergh 1910), samt för tiden 1719—55 av
E. Montan, C. Silfverstolpe, G. O. Berg och
E. Naumann, bd 1—19 (1875—1923;
personregister till bd 1—18 för åren 1719—52 av E.
Naumann 1929), och 1760—april 1761, bd 20: 1
(1934), av S. Landahl. — I Turkiet
avskaffades a. 1934. Se vidare, även i suppl.,
Adelsfana, Adelsmatrikel,
Adelsprivilegier, Frälse, Riddarhus och
Riksdag samt där anf. litt. B. H-d.
*Adelaide hade vid 1933 års folkräkning
312,629 inv., inberäknat förorter. Flyghamn.
Adelborg, F r e d r i k II j a 1 m a r,
plantage-ledare (f. 1886 18/io). Blev efter kofferditjänst
1907 sjökapten och var konsulatstjänsteman
1908—09. A. reste 1909 till Östasien, där
han blev en av pioniärerna vid införandet
av kautschukodlingen på Malackahalvön och
1911—32 var chef för olika engelska
gummi-plantager. Ä. har även deltagit i flera
expeditioner för utforskandet av Malackahalvön
och närliggande områden, varvid han gjort
betydande zoologiska insamlingar och
etnografiska studier. Han var svensk
generalkonsul i Singapore 1928—34. A. utgav 1934
»På blåa hav och i mörka urskogar». K. G. L.
*Adélieland förklarades 1924 tillhöra
Frankrike.
*Adelsfana. Om a:s organisation från 1521
till indragningen i början av 1800-talet se P.
Sörensson i Hist. Tidskr. 1922 och 1924.
*Adelsmatrikel. En ny uppl. av »Den
introducerade svenska adelns ättartavlor» är
under utgivning av G. Elgenstierna (hittills
8 bd, 1925—34; väntas avslutad med bd 9);
denna innehåller genealogier fram till modern
tid även för de svenska adelssläkter, som nu
blott finnas utanför Sverige, t. ex. i Finland
eller de baltiska staterna. Om genealogier
över sådana medeltida frälsesläkter, som
aldrig introducerats på riddarhuset och alltså
ej återfinnas i Elgenstiernas ättartavlor, jfr
B. Hildebrand i Personhist. Tidskr. 1930 (de
där nämnda K. H. Karlssons samlingar
finnas från 1932 dels på riddarhuset, dels
deponerade i Riksarkivet) och 1934 (tr. 1935). Om
nu levande ointroducerad adel i Sverige se
kalender 1935 (tr. 1934), utg. av J.
Kle-berg. — Av Finlands Ridderskaps och Adels
Kalender, utg. av T. Carpelan, ha senast
utkommit årg. 1926 (tr. 1925), 1929 (tr.
1928), 1932 (tr. 1931) och 1935 (tr. 1934). —
Danmarks Adels Aarbog är numera delad i
två avd., av vilka den ena innehåller
adelskalender (över levande personer), den andra
ättartavlor, de senare redig, av L. Bobé; jfr i
årg. 50 (för 1933) L. Bobé, »Adelsgenealogisk
forskning i Danmark gennem tiderne». — Om
norska adelssläkter se t. ex. Danmarks Adels
Aarbog och Norsk Slektshistorisk Tidsskrift
(1927 ff.). — Den livländska, estländska och
kurländska adelns ättartavlor utges sedan
1929 i en på tre serier fördelad
»Genealogi-sches Handbuch der baltischen
Ritterschaf-ten», redig, av A. v. Transehe-Roseneck, O.
M. Stackelberg, W. v. d. Osten-Sacken och
O. Stavenhagen. B. H-d.
*Adelsprivilegier. Om a. se: P. J. Edler,
»Om börd och befordran under frihetstiden»
(1915; akad. avh.); H. Valentin,
»Frihetstidens riddarhus» (s. å.; akad. avh.) och
uppsats i Hist. Tidskr. 1917; F. Lagerroth,
»Konung och adel» (s. å.); W. Enblom,
»Privilegiestriderna vid Frihetstidens början
1719—1723» (1925; akad. avh.); B. Boethius,
»Svenska Riddarhusets förutsättningar och
tillkomst» (i »Sveriges riddarhus», utg. av C.
Hallendorff, 1926); S. Jägerskiöld, »A. i
Sverige och Danmark» (i Hist. Tidskr. 1934);
serien »Sveriges riksdag» (1931 ff.) samt
arbeten om representationsfrågan under
1800-talet. B. H-d.
*Adelswärd, A. T., dog 1929 2fl/fl. Han
tillhörde Första kammaren t. o. m. 1924.
Under sin riksdagstid var A. v. ordf, i
bankoutskottet 1915—17, led. av
talmanskonferensen 1919, konstitutionsutskottet 1920 och
ut-rikesnämnden 1922—24. I riksdagens
inter-parlamentariska grupp var han ordf, ett
flertal år till 1927. Gl.
*Adelswärdska baroniet. Sammanlagda
arealen uppgår till 20,000 har och tax.-värdet
till 5,100,800 kr. (1934).
*Adelsö (socken). A. utgör eget pastorat
men skall framdeles förenas med Munsö till
ett pastorat. Om S:t Ansgars kapell på
Björkö se d. o., suppl. Jfr Hanna Rydh, »A.»
(1930).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
