Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Afganistan - Historia - *Afiun-Karahisar - Afrahat, Aphraates - *Afrika - Befolkning - Näringar - Kommunikationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Afiun-Karahisar—Afrika (Kommunikationer)
41
utropades i okt. 1929 till konung. Ehuru av
modern läggning och villig till reformer, slog
han in på en betydligt försiktigare politik än
sin företrädare och handlade framför allt i
större samförstånd med prästerskapet. Trots
finansiella svårigheter, som avhjälptes av ett
räntefritt lån från indiska regeringen, och
smärre oroligheter lyckades Nadir väl hävda
sin ställning. Han mördades dock hösten
1933 och efterträddes av sin unge son Zahir,
utan att de vanliga komplikationerna inträdde.
Nyare litt.: O. v. Niedermayer, »A.» (1924);
E. Trinkler, »Quer durch Afghanistan nach
Indien» (1925) och »Afghanistan» (1928); R.
Furon, »L’Afghanistan» (1926); G.
Morgen-stierne, »Report on a linguistic mission to
Afghanistan» (s. å.); Ikbal Ali Shah,
»Afghanistan of the afghans» (1928) och »The
tra-gedy of Amanullah» (1933); A. Godard, Y.
Godard och J. Hackin, »Les antiquités
bouddhiques de Bamiyän» (s. å.); G. B. Scott,
»Afghan and pathan» (1929); G. Macmunn,
»Afghanistan from Darius to Amanullah»
(s. å.); P. Mohn, »Resa till Afghanistan»
(1930); R. Wild, »Amanullah, ex-king of
Afghanistan» (1932); C. C. Davies, »The
problem of the north-west frontier 1890—1908»
(s. å.); B. Markowski, »Die materielle Kultur
des Kabulgebietes» (s. å.); M. Fouchet, »Notes
sur 1’Afghanistan» (1931); M. Voigt,
»Ka-firistan» (1933). P. M.
*Afiun-Karahisar skrives nu officiellt
Afyonkarahisar och hade vid 1927 års
folkräkning 23,422 inv. A. är nu även
huvudstad i ett liknämnt vilajet (12,660 km2,
259,377 inv.).
Afrahat, Aphraates, kallad »den
persiske vise», var munk och trol. även biskop i
ö. Syrien. Hans efterlämnade 23 brev, som
utgöra det äldsta bevarade självständiga
dokumentet på syriskt språk, härröra från 337
—345 och återspegla en teologi, helt oberörd
av den grekiska filosofien och de samtida
kristologiska stridigheterna. Bästa uppl. av
A:s brev finns i Patrologia Syriaca, 1: 1—2
(1894, 1907). — Litt.: P. Schwen, »A.» (1907;
med bibliogr.). Hg Pl.
*Afrika. Befolkningen beräknades 1931 till
omkr. 149 mill. inv. Siffran måste dock
betraktas som något osäker, då endast
otillför-litliga uppskattningssiffror föreligga för vissa
områden, ss. Abessinien och Liberia. För större
delarna av A. finnas numera relativt
tillförlitliga off. beräkningar över den inhemska
befolkningens antal samt i de flesta fall
noggranna uppgifter om antalet europeiska
invandrare och deras avkomlingar.
Verkliga folkräkningar ha företagits inom större
delarna av de brittiska och franska
kolonialområdena samt i Egypten. Den europeiska
befolkningen uppgår f. n. till omkr. 4,5 mill.
pers., varav omkr. 1,8 mill. voro bosatta i
Sydafrikanska unionen och 1,3 mill. i
Atlas-länderna. Inom det tropiska A. finnes det
största antalet vita i Kenia, Tanganjikater-
42
ritoriet och Rhodesia, d. v. s. de områden,
som ur klimatsynpunkt äro bäst lämpade för
europeisk kolonisation.
Näringar. A:s världsekonomiska betydelse
har i stort sett ökats. Samfärdsmedlens
snabba utveckling har möjliggjort
utnyttjandet av nyupptäckta mineralfyndigheter
och vidgat jordbrukets avsättningsområden.
Betydande konstbevattningsarbeten, främst i
Marocko, Franska och Engelsk-egyptiska
Sudan samt Sydafrikanska unionen, ha ökat
den odlingsbara arealen, och den infödda
befolkningen har, särskilt inom det brittiska
kolonialväldet, förmåtts till aktivt
deltagande i den ekonomiska utvecklingen. Vissa
produktionsgrenar ha mist sin forna
betydelse (kautschuk, strutsfjädrar), andra ha
snabbt utvecklats. Bomullsodlingen har
erhållit nya produktionscentra, ss. Uganda och
Belgiska Kongo, eller stegrats i de äldre
produktionsområdena (t. ex. i Engelsk-egyptiska
Sudan). Även brödsädesodlingen lämnar nu
exportöverskott på flera håll: vete och korn
i Atlasländerna, majs i Sydafrikanska
unionen och Angola. Västaf rikas jordnötter
utgöra en av fettämnesindustriens viktigaste
råvaror. Odlingen av kakao har snabbt
utvecklats, främst på Guldkusten, som nu är
jordens största kakaoproducent, och i
Nigeria. Kaffe exporteras från Angola, Kenia
och Tanganjikaterritoriet, rörsocker bl. a.
från Mauritius. De tropiska urskogarnas
virkestillgångar utnyttjas nu alltmera
(Franska Ekvatorial- och Västafrika).
Bergsbruket spelar alltjämt en viktig roll,
ehuru exploateringen i hög grad påverkas
av rådande konjunkturer. Järnmalm
exporteras under normala tider från Algeriet och
Spanska Marocko; Natals och Nigerias
stenkol begagnas främst till bränsle vid
järnvägar och ångfartyg. A:s guldproduktion
beräknades 1932 till 396,446 kg, därav 359,504
kg från Sydafrikanska unionen. Världens
diamantproduktion behärskas nästan h. o. h.
av A. Vid sidan av Kimberleydistriktet ha
emellertid nya produktionsområden
uppstått: Sydvästafrika, Belgiska Kongo
(Kas-saidistriktet), Angola (Lundadistriktet) och
Guldkusten. Sedan de stora malmfälten i
Katanga börjat exploateras, är Belgiska
Kongo den tredje i ordningen av jordens
kopparproducenter (efter U. S. A. och Chile);
även Sydafrikanska unionen och
Sydvästafrika leverera kopparmalm. Från Katanga
härstammar även större delen av jordens
radiumproduktion; platina erhålles i
Trans-vaal. Nigerias tennmalmsfält ha ej fullt
kunnat utnyttjas till följd av konjunkturläget.
A. är även en av huvudproducenterna av
naturfosfat (Tunisien, Franska Marocko,
Algeriet, Egypten).
Kommunikationerna ha under de senaste
åren ständigt förbättrats. Många nya
järnvägar ha byggts, automobilvägar ha anlagts
i stor omfattning, och även lufttrafik har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
