Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ahlström, Erik Olof Magnus - *Ahlström, G. - *Ahlström, W. - *Ahlström Osakeyhtiö, A. - *Ahmadabad - *Ahmed Mirza - *Ahnlund, N. G. - *Aho, J. - Ahrenberg, Johan Oskar Albin - *Ahwaz (Nasseri)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
57
Ahlström, G.—Ahwaz
58
cystom och myom. A. redigerar tidskr. Acta
Obstetricia et Gynecologica Scandinavica. Ljd.
*Ahlström, G., avgick 1927 från sin
professur och är sedan dess åter praktiserande
ögonläkare i Göteborg.
*Ahlström, W., dog 1931. Han gjorde stora
donationer till underlydande samt den
tekniska bildningens och barnskyddsarbetets
främjande. — Litt.: P. H. Norrmén, »Firman
A. 1896—1927» (1927). H. E. P.
*Ahlström Osakeyhtiö, A., äger även
Kaut-tua (se d. o.) träsliperi och pappersbruk.
Produktionen vid egna anläggningar uppgår
numera årl. till 76,000 stds sågade trävaror,
30,000 m2 plywood, 3,000 m3 blockboard,
52,000 ton slipmassa, 75,000 ton
sulfitcellulosa och 72,000 ton papper. Vid det
självständiga dotterbolaget Karhula (se d. o.)
osakeyhtiö produceras årl. 5,000 stds sågade
trävaror, 62,000 ton slipmassa och 9,000 ton
papp. O. Brn.
*Ahmadäbäd är även viktig järnvägsknut
och garnisonsort; 313,789 inv. (1931).
Bomullsindustrien har betydligt utvecklats, och A.
är nu centrum för bomullshandeln i v. Indien.
*Ahmed Mirza dog 1930 i Paris.
*Ahnlund, N. G., innehar sedan 1928
Stockholms stads professur i historia vid
Stockholms högskola och är föreståndare för
Stads-historiska institutet. I Svenska Dagbladet
var han ord. medarb.
1917—27. Han har
utvecklat ett rikt
historiskt författarskap,
varav, utom redan
nämnda arbeten,
märkas bl. a. monogr.
»Gustaf Adolf inför
tyska kriget» (1918;
akad. avh.), om
ur-kundsförfalskaren Nils
Rabenius (1927),
»Gustav Adolf den store»
(1932) och
»Stånds
riksdagens utdaning 1592—1672» (»Sveriges
riksdag», avd. 1, bd 3, 1933). A. har även
utgivit de historiska essäsamlingarna
»Oljo-berget och Ladugårdsgärde» (1924), »Svensk
sägen och hävd» (1928), »Kring Gustav
Adolf» (1930), »Från medeltid och
Vasatid» (1933) samt »Engelbrekt» (1934). A.
har vidare utgivit »Peder Galts depescher
1622—1624» (Hist. Handl., 26: 1, 1920), Olof
Tresks kartor (1928; med inl.), brev från
andliga och lärda till Axel Oxenstierna (i
dennes »Skrifter och brevväxling», senare
avd., bd 12:1, 1930), »Svenska riksdagsakter»,
ser. 1, avd. II, del 1:1—2 (för tiden 1611—16,
tr. 1931—32), och »Borgarståndets
riksdagsprotokoll före frihetstiden» (1933). I
festskriften »överståthållarämbetet 1634—1934»
(1934) har A. skildrat detta ämbetes historia
t. o. m. Clas Flemings tid. Sedan 1934
redigerar A. Hist. Tidskr. B. H-d.
*Aho, J. Det kulturhistoriskt skönlitterära
författarskap A. inlett med »Panu» fortsatte
han i »Kevät ja takatalvi» (1906; »Vårdagar
och frostnätter», s. å.), där han skildrar
1840-talets brytningstid i Finland, särskilt den
finska nationalkänslans uppvaknande och
pie-tismen. Från den historiska romanen
återvände han sedan till den psykologiska i
»Juha» (1911; »Johan», s. å.), en kärleks- och
äktenskapshistoria från Gränskarelen, som
tillhör hans främsta verk. Mindre betydande
är skärgårdsromanen »Omatunto» (1914;
»Samvetet», s. å.). Världskriget och
inbördeskriget i Finland grepo A. djupt och bragte
hans optimistiska världsåskådning och hans
idealistiska uppfattning av det finska folket
att svikta. Hans diktning sökte sig därefter
åter mer och mer till naturen och till rent
personliga motiv. I den sista samlingen
»Spå-nor» (sv. övers., »Småfisk och storfisk», 1922)
fördjupade han sig i laxmetarens psykologi, i
berättelsen »Muistatko —?» (1920; »Minns
du —?», 1921) gav han en romantiserad
skildring av sin barndom och ungdom. G-r C.
Ahrenberg, Johan Oskar Albin,
flygare (f. 18 8 9 27/o), blev skeppsgosse 1904,
un-derofficerskorpral 1911 och underofficer 1925.
A. genomgick 1919 marinens flygskola och
ägnade sig därefter
åt såväl militär som
civil flygtjänst. A.
har nedlagt ett
framgångsrikt arbete på
flygningens
populari-sering, främst genom
ett betydande antal
flygningar med
passagerare. A. var 1921
trafikflygare i
Svenska lufttrafik a.-b.
på routen Stockholm
—Reval, 1924 flygsta-
tionschef i Malmö, 1925—26 i Stockholm, 1927
—31 flygförare i a.-b. Aerotransports
»Sve-rige-runt-flygningar» och 1928 lärare vid a.-b.
Aeromateriels flygskola. A. startade juni
1929 en försöksflygning till Amerika, varvid
routen uppdelades i etapper med
mellanland-ningsplatserna Bergen, Reykjavik, Ivigtut
och Anticosti, men flygningen måste till följd
av motorfel och senare dålig väderlek
avbrytas i Ivigtut. I maj 1931 flög A. ånyo
till Grönland för att söka undsätta en medlem
av Watkins meteorologiska expedition,
Augus-tine Courtauld, som övervintrat på
inlandsisen. A. mötte därvid den med hundslädar
utrustade räddningsexpedition, som
avhämtat Courtauld, och undsatte den med proviant.
Efter hemkomsten utnämndes A. till kapten
i marinen. Fr. o. m. 1932 bedriver A. egen
passagerarflygverksamhet. Han har utgivit
»Bolivar. Luftens vagabond» (1931). ö-g.
* Ahwaz, även kallat N a s s e r i, har snabbt
uppblomstrat som centrum för de sydpersiska
oljefälten; 31,950 inv. (1933). Vid A. övergår
den nya transpersiska järnvägen (varav
sträc
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
