Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aktiverat slam - Aktivt kol - *Aktuarie - Akustiska enheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
69
Aktivt kol—Akustiska enheter
70
Bild 3. Anordning för mekanisk omröring av avloppsvatten. —• Bild 4. Anordning för piskning av
avloppsvattnets yta med roterande borste.
Aktivt kol, en förkolnad substans, i vilken
kolets ytatomer ha förmåga att adsorbera
vissa andra ämnen. A. framställes genom
glödgning i slutna retorter av animaliska
eller vegetabiliska ämnen, varefter det
sålunda erhållna kolet aktiveras genom förnyad
upphettning i slutna retorter till 900°—950° C
i närvaro av små mängder luft eller
vattenånga. För framställning av vegetabiliskt kol
lämpa sig en rad olika träslag, risavfall,
nötskal m. m. Vanligt träkol är däremot icke
aktivt. A:s absorptionsförmåga förklaras av
dess stora yta. 1 cm3 aktivt gasmaskkol
beräknas ha en yta av omkr. 1,000 m2. På en
så stor yta måste finnas ett betydande antal
kolatomer med 1—3 fria valenser. Aktivt
benkol har sedan början av 1800-talet
använts inom sockerindustrien för avfärgning.
Vegetabiliskt kol började användas först
under världskriget, då gaskriget
nödvändiggjorde införandet av gasmasker. A. började
1928 användas för avlägsnande av luktande
och smakande ämnen ur vattenledningsvatten
och har på få år införts vid de flesta kemiska
vattenreningsverk såsom ett oumbärligt
hjälpmedel. Härvid kunna endast vegetabiliska
kol användas. Till en början användes
gra-nulerat kol i bäddar, över vilka vattnet
be-skickades, men numera brukas nästan
uteslutande pulveriserat kol, vilket tillsättes
vattnet medelst torrdoseringsapparater. Den
erforderliga dosen brukar alltefter
förhållandena variera mellan 0,5 och 5 g per m3
vatten. V. J-a.
*Aktuarie. Bestämmelser om a. vid
livförsäkringsbolag finnas i lagen om
försäkringsrörelse 25 maj 1917 §§ 221 och 222
samt i k. kung. 2 nov. 1934 ang. behörighet
att vara a. vid livförsäkringsbolag.
Aku’stiska enheter. Utvecklingen av de
akustiska mätningsmetoderna, som står i
samband med den elektriska
transmissions-teknikens framsteg, har medfört behov av en
normering av de akustiska storheterna. En
internationell norm för ljudets frekvens
eller svängningstal (perioder per sek., hertz,
hz, eller cykler) fastställdes av
stämtonskon-ferensen i Wien 1885, i det att tonen a1 (se
Oktav) definierades som den ton, vars
frekvens är 435 hz (motsv. 870 enkla
svängningar i sek.). Denna s. k.
internationella kammarton hade redan 1858
antagits i Frankrike. Ännu brukas dock inom
vissa orkestrar den 1834 i Stuttgart antagna
tyska stämningen (a1 = 440 hz) el.
ännu högre stämningar. I den rena
akustiken förekommer även den s. k.
fysikaliska stämningen med C2 = 16 hz,
motsv. a1 = 426 2/3 hz. — Uttrycket
tonhöjd begagnas ofta liktydigt med frekvens,
vilket dock är oriktigt. Tonens höjd, d. v. s.
den subjektiva uppfattningen av dess läge på
skalan, beror näml, ej endast på frekvensen
utan även på styrkan. För toner med lägre
frekvens än omkr. 1,500 hz sjunker
tonhöjden, om ljudstyrkan ökas, medan toner med
högre frekvens än omkr. 1,500 hz få ökad
tonhöjd, då ljudstyrkan ökas. Intervallet
mellan två toner kan t. ex. av örat uppfattas
som en oktav, om tonerna klinga omväxlande
med varandra; klinga de samtidigt, kan
däremot en tydlig dissonans framträda. — För
beteckning av ett ljuds fysikaliska
styrka (jfr Ljud, sp. 66 f.) ha flera
enheter kommit till användning. Vanl. anges
ljudtrycket, d. v. s. det kvadratiska
medelvärdet (effektivvärdet) av tryckvariationerna
hos luften under ljudvågornas inverkan. Som
enhet begagnas 1 mikrobar (se Bar, även i
suppl.), uB = 1 dyn/cm2, i U. S. A. och
tidigare även i Europa kallad bar. — Ljudets
intensitet är den energimängd, som i
form av ljudvågor per tidsenhet passerar en
mot fortplantningsriktningen vinkelrät
en-hetsyta. Intensiteten uttryckes i erg/cm2 sek.
el. mikrowatt/cm2 (1 ^W/cm2 = 10 erg/cm2
sek.). — Ljudtäthet är
ljudenergimängden per volymsenhet; den uttryckes i erg/cm3.
— Enär det starkaste ljud örat utan smärta
kan uppfatta har omkr. 10 billioner ggr större
intensitet än det svagaste av örat uppfattade
ljudet, bli nämnda enheter obekväma att
använda i praktiken. Man har därför infört
begreppen ljudintensitetsnivå och
ljudtrycksnivå. varvid i st. f.
intensitet och tryck dessa storheters logaritmer
an
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
