Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Alvastra kloster - Alvastra pålbyggnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
121
Alvastra pålbyggnad
122
Alvastra klosterkyrka, sedd från ö., efter konserveringen.
Sverkerättens. Enl. uppgifter från 1400- och
1500-talet skulle den ligga vid, närmare
bestämt framför högaltaret. Här har den nu
också anträffats, i korskvadraten, där
mittskeppet och tvärskeppet skära varandra.
Undersökningen har emellertid givit vid handen,
att denna gravplats ej är den ursprungliga;
de döda ha tydligen vid någon tidpunkt under
1300-talets senare del eller 1400-talets förra
del förts över hit från någon annan plats.
Detta bekräftar antagandet, att det s. k.
Sverkerskapellet nere vid Vätterstranden
varit ättens ursprungliga gravkapell (se
A1-v a s t r a).
Sedan några år tillbaka har, med anslag
från staten, en genomgripande konservering
av klosterruinerna pågått; dessa arbeten
skola fortsättas jämsides med
utgrävningarna. O. Fdn.
Alvastra pålbyggnad, boplats från
gång-griftstid (se Stenåldern, sp. 453), delvis
utgrävd under ledning av antikvarien O.
Frödin 1909—19 och 1928—30. Inbyggarna, som
varit en från v. eller s. v. kommande stam eller
släkt, ha ute i Dags mosse byggt en
plattform av ris och stockar, på vilken de rest
sina hyddor, en form av bebyggelse, som,
såvitt hittills är känt, saknar motsvarighet i
Skandinavien. Av detta stockgolv äro 600
m2 klarlagda. Genom en eller flera spänger
ha invånarna kommit till fast mark över
det sumpiga området runtomkring byn,
vilket utgjort ett skydd mot fientliga stammar
■och vilda djur. Ett 70-tal eldstäder, de flesta
byggda av kalksten och lera, har påträffats;
någon säker uppfattning om huru bostäderna
varit beskaffade kan man ej få av de ringa
bevarade resterna. Fynd av säd {Hordeumj
och odlade äpplen, vilka förkolnat vid
härdarna, visa, att det varit en jordbrukande
stam i motsats till den samtida befolkningen
n ö. Sverige, som levat på jakt och fiske (se
öst svensk boplatskultur).
Största delen av den påträffade keramiken står
med hänsyn till ornamentik och form mycket
nära de grova brukskärl, som man finner på
megalitfolkets (jfr Stenåldern)
boplatser; av den finare, rikt ornerade
gravkeramiken äro endast några få skärvor
anträffade. Ett antal skärvor av samma art som
de, vilka förekomma på de östsvenska
kustboplatserna, vittna om förbindelse mellan den
inflyttade stammen i A. och landskapets
äldre invånare. Av redskap ha prylar,
mejslar, metkrokar etc. av horn och ben
synnerligen väl bevarats i mossen; sämre
bibehållna äro de talrika yxorna av inhemska
sten-arter, alltså tillverkade på platsen, vilket
även halvfärdiga ex. visa, ehuru formerna
ofta äro hämtade söderifrån, ss. de
dubbel-eggade yxorna. Från s. äro även ett par
bärnstenspärlor i form av dubbeleggade yxor
införda. Hela flintyxor förekomma i ett
mindre antal, emedan detta dyrbara material,
som importerades från Sydsverige,
utnyttjades i största möjliga utsträckning; av
förbrukade yxor framställdes således smärre
redskap av skilda slag: pilspetsar, skrapor,
borrar, knivar etc. Bland benmaterialet
förekomma vid sidan av nötkreatursben även
spridda människoben samt, påträffat utanför
stockgolvet, ett kranium med tydliga skåror
efter skalpering. Några gravar, som kunna
hänföras till pålbyggnadsstammen, ha ej
påträffats. Platsen har tydligen varit bebodd
endast en relativt kort tid under
gånggrifts-tidens förra del eller mitt (se
Stenåldern); sedan har den övergivits, då
källorna i mossen sinade på grund av att
klimatet blivit torrare; plattformen var ej längre
isolerad utan sammanvuxen med den fasta
marken. — Litt: O. Frödin, »En svensk
pålbyggnad från stenåldern» (i Fornvännen
1910); O. Frödin och C. M. Fürst, »Har skal-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
