Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Amerikas förenta stater - Invandring - Kyrkliga förhållanden - Undervisningsväsen och skolor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
131 Amerikas förenta stater (Kyrkliga förhållanden—Undervisningsväsen och skolor) 132
Sverige ......... 595,250 Italien.. 1,790,429
Norge ........... 347,852 Österrike ...... 370,914
Danmark ..... 179,474 Ungern ......... 274,450
Island ............ 2,764 Tjeckoslova-
Finland ......... 142,478 kien....... 491,638
Tyskland. 1,608,814 Litauen ........ 193,606
Schweiz ......... 113,010 Polen ........ 1,268,583
Nederländerna 133,133 Ryssland. 1,153,628
Belgien .......... 64,194 Rumänien .... 146,393
Storbritannien Jugoslavien... 211,416
och Nordir- Grekland...... 174,526
land ......... 1,402,032 Palestina och
Irländska fri- Syrien..... 63.362
staten ......... 744,810 Kanada ...... 1,278,421
Frankrike .... 135,232 Mexiko ......... 641,642
Spanien .......... 58,302 Övriga stater.. 330,752
Portugal ......... 69,974 H. N-n.
Kyrkliga förhållanden. Under 1920-talet
ökades avsevärt medlemsantalet i de stora
kyrkosamfunden, och den ekonomiska
högkonjunkturen föranledde dyrbara
kyrkobyg-gen och omfattande verksamhetsprogam för
både yttre och inre mission. Dessa
kyrkobyggnader blevo en sorts folkliga institut.
»The institutional church» blev alltmer ett
centrum icke endast för den gudstjänstfirande
församlingen utan också för medlemmarnas
förströelse och rekreation. Kyrkobyggnaderna
utrustades därför med salar och rum av
mycket skiftande karaktär. Det sociala draget i
förkunnelsen (the social gospel) framträdde
starkt, och intresset för samarbete och
enhets-strävanden var stort. The federal council of
the churches of Christ in America, som bestått
sedan 1908 och representerar de flesta större
protestantiska samfunden i U. S. A., bedrev
en omfattande verksamhet både inom och
utom landet. För Ekumeniska mötets i
Stockholm förberedelse och förlopp hade de
amerikanska kyrkorna sin stora betydelse. —
Under de senare åren har den ekonomiska
krisen drabbat kyrkorna mycket hårt, då
hela deras mångskiftande verksamhet och
mission är beroende av medlemmarnas
frivilliga bidrag. Starka inskränkningar ha
företagits, men trots detta ha på flera håll
stora skulder icke kunnat undvikas. Många
församlingar kunna icke hålla en ord. pastor,
varför präster och predikanter i stor
utsträckning sakna fast anställning. Den
teologiska motsättningen mellan de
gammaltroende, »fundamentalisterna», och den nya
teologiens målsmän, »modernisterna», har icke
avtagit. I det svåra ekonomiska läget synas
»fundamentalisterna» räkna med nya
möjligheter. Även den dialektiska teologien har de
senaste åren vunnit många anhängare, liksom
den s. k. Oxfordgrupprörelsen har fått stor
anslutning i de amerikanska kyrkorna.
»Fundamentalisterna» bekämpa dock båda dessa
riktningar. En skärpt konfessionalism gör
sig också gällande, de kyrkliga
enhetstan-karna skjutas i bakgrunden, och det ovan
nämnda Federal council, som omorganiserats
och förenklat sin verksamhet, har varit
utsatt för hård kritik.
Senaste officiella kyrkliga census hölls
1926. men privata beräkningar av
kyrkomedlemmarnas antal ha sedan skett. 1933
offent
liggjorde f. ggn den nygrundade Religious
statisticians association en på lika grunder
byggd kyrkostatistik med särskild uppgift om
medlemmar, som äro tretton år och däröver.
Enl. denna statistik har rom.-kat. kyrkan
omkr. 14,5 mill. medl., baptisterna 8,8 mill.,
metodisterna något över 8 mill.,
presbyteria-nerna (inkl, reformed) nära 3 mill.,
luteranerna 2,8 mill., Disciples of Christ 1,4 mill.,
protestant-episkopalerna 1,2 mill. och
kongre-gationalisterna 900.000. De flesta av dessa
huvudkyrkor äro dock fördelade på flera
samfund. Mormonerna voro 468,000 och judarna
över 4 mill. 35 samfund hade vartdera mer än
100,000 medl. och omfattade 95,6 procent av
hela antalet kyrkomedlemmar. Då 1926 års
census upptog inalles 213 olika samfund, äro
således de flesta obetydliga. Det totala
medlemsantalet i kyrkorna (13 år och däröver) var
enl. 1933 års statistik 49,5 mill., medan hela
antalet, alla åldrar, var 59,2 mill. — Av
svensk-amerikanska samfund är
Augustana-synoden (se d. o., även i suppl.) störst, och av
de övriga äro Missionsförbundet och
Baptistsamfundet de största med mellan 30,000 och
40,000 medl. — I den moderna amerikanska
samhällsforskning, som bedrives vid de stora
univ., ägnas mycken uppmärksamhet åt
kyrkornas liv och sociala funktioner. Flera
värdefulla undersökningar ha också utgivits av
det 1921 grundade Institute of social and
religious research. G-r W-n.
Undervisningsväsendet och skolorna. Det
amerikanska colleget har under de senaste
åren varit föremål för en livlig debatt inom
landet. Denna har främst gällt frågan om
colleget i sin nuvarande form verkligen kan
anses fylla sin uppgift som grundläggare av
personlig bildning och kultur. Man har
sålunda från olika håll gjort gällande, att de
olika ämnena äro för talrika och icke
samordnas till ett för adepten smältbart helt
samt att själva undervisningsmetoden
stundom har blivit mekanisk. Ett annat problem
har den ständigt fortsatta ökningen av antalet
collegestudenter erbjudit. Collegeutbildningen
har alltmer kommit att framstå som en nära
nog självfallen påbyggnad på skolan, vilken
även klent begåvade elever måste underkasta
sig. Detta tänkesätt har å ena sidan kraftigt
befrämjat den för amerikanska förhållanden
typiska sociala utjämningen och
standardiseringen. Men den har även bidragit att
belasta colleget med omsorgen om en mängd
lärjungar, vilka kanske lättare och snabbare
hade funnit sin rätta plats i livet utan
omvägen över colleget. Under de senaste åren ha
därför allt flera stämmor höjts till förmån för
en strängare gallring bland de studerande,
som önska fortsätta vid college. Flera
positiva förslag till frågans lösning ha framlagts
av den sedan flera år arbetande kommission,
som bär namnet The Pennsylvania study.
Nämnda förslag gå ut på åstadkommande av
ett effektivare samarbete mellan skolan och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
