Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ancyluskultur - *Ancylussjön - *Andalusit - *Andelsmejerifonden, Norrländska - Andenes - Ander, Oscar Fritiof - *Anderberg, A. J. - Anderberg, Gustaf Alfred Rudolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
165
Ancylussjön—Anderberg
166
sp. 452, visar A. även fynd från
Nordtyskland (från Holstein, Hannover till
Ostpreus-sen) och från Baltikum (viktigaste fyndplats
Kunda i Estland). På grund av den roll, som
horn och ben spelat som verktygsmaterial,
kallas A. stundom benåldern (se d. o., suppl.).
Flintan var dock det förhärskande
verktygs-materialet. Den viktigaste fyndorten är
Mag-lemose vid Mullerup (på Själland), efter vilka
två ortnamn A. också populärt stundom
benämnes (se Maglemose). Äldre A. anses
numera alltmer sammanfalla med
Madeleine-tidens (se d. o.) slutskede. Man har ansett,
att först Ancylustiden skapat
förutsättningarna för människans existens på
Skandinaviska halvön. De senaste årens upptäckter
ha emellertid givit ökad kraft åt en annan,
även tidigare framställd åsikt, att
människan från äldre geologiska perioder kunnat
leva kvar utmed den smala isfria kustremsan
på halvöns v. och n. kuster eller också att
hon under landisens avsmältning framträngt
dit genom n. Östeuropa (jfr K om s ak u
1-turen, suppl.). Dessa problem kunna dock
ännu icke anses tillräckligt vetenskapligt
genomdiskuterade. I Nordhalland anträffade
fynd (vid Råö, Varberg och Göteborg) böra
med större säkerhet redan nu uppfattas såsom
föregångsfynd till A. och med
kontinental-europeiskt sammanhang (jfr
Varbergsfyn-den, suppl.). — Litt.: R. Nordhagen. »De
sen-kvartäre klimavekslinger i Nordeuropa»
(1933); J. Alin, N. Niklasson och H.
Thomas-son, »Stenåldersboplatsen på Sandarna vid
Göteborg» (1934); S. Lindqvist, »Nordens
benålder» (i Rig 1918) och »Svenskarna i heden
tid» (1935); G. Ekholm, »Forntid och
forn-forskning i Skandinavien» (s. å.). G. H-m.
*Ancylussjön. Enl. senare undersökningar
hade A. till en början sitt avlopp genom
Svea älv (se d. o.) på gränsen mellan
Närke och Värmland. Medan så var
förhållandet, skred dess vatten gradvis upp över
kustbältena s. om utloppsstället. Landet där
höjdes näml, mera än längre söderut, och
följden härav blev, att vattnet liksom
överstjälptes mot s. Denna uppåtvandring av
stranden inom Ancylussjöns s. delar slutade
vid det system av strandvallar o. dyl., som
kallas Ancylusgränsen. Denna ligger
numera till följd av landhöjningens
olikformighet olika högt över havet, t. ex. på s.
Gotland 19 m, på n. Gotland omkr. 45 m, i
n. Östergötland omkr. 80 m och vid Svea älv
112—115 m ö. h. Orsaken till att
översvämningen (Ancylustransgressionen)
avstannade var, att vattnet till sist steg över
pasströsklarna till de dalar, som de nuv.
Bälten under Ancylustiden bildade. När detta
skedde, flyttades sjöns utlopp dit (Dana
ä 1 v), och Svea älv utsinade. Dana älvs
passpunkt blev därefter bestämmande för A:s
vattenstånd. A. hade avsnörts ur det
sengla-ciala ishavet, med vilket Östersjön (Y o 1 d i
a-havet) tidigare stått i öppen förbindelse
Karta över Ancylussjön vid tiden för
transgressions-maximum. 1 utloppet före, 2 efter detta skede,
3 isobaser, 4 israndens läge.
genom ett havssund i Mellansverige, och den
avlöstes av L i t o r i n a h a v e t (se d. o.j,
när på grund av ändrade nivåförhållanden de
nuv. svensk-dansk-tyska sunden uppkommo.
Många forskare ha tidigare velat förklara A.
såsom ett inhav, vars ytvatten hölls sött
genom den rikliga smältvattenstillförseln från
de under hela Ancylustiden i Nordsverige
kvarliggande landisresterna; men upptäckten
av Svea älv bevisade, att Östersjön under
Ancylustiden, såsom H. Munthe alltsedan sitt
påvisande av detta Östersjöns
sötvattenssta-dium hävdat, varit en verklig insjö. L. v. P.
*Andalusit, se även bild 24 på färgpl.
Ädelstenar 2.
*Andelsmejerifonden, Norrländska,
uppgick 1930 i den då nyinrättade Statens
mejerilånefond, ur vilken andelsförening kan
erhålla lån för nyanläggning, tekniska
förbättringar m. m. Lån kan utgå med belopp
upp till 5/0 av kostnaderna, räntefot 4,5 %,
amorteringstid 10—20 år, lånebelopp ej
maximerat. Fondens kapitalbelopp 1 juli 1934 var
7,400,000 kr., under 1^34 utlämnade lån tills,
något över 1 mill. kr. Th. Bn..
Andenes, norskt fiskläge och viktig fyr vid
Ishavet, på nordspetsen av ön Andöya inom
Vesterålens ögrupp.
Ander, Oscar Fritiof,
svensk-amerikansk historiker (f. 1900 6/e). Emigrerade 1921
till Amerika, var fellow in history vid
Illinois university 1928—30 och blev doctor of
philosophy 1931. Sedan 1930 är A. lärare vid
Augustana college, där han 1933 blev prof, i
historia. Har bl. a. skrivit »T. N. Hasselquist»
(1931) och »A guide to material on swedish
history in the Augustana college library»
(1934). G-r W-n.
*Anderberg, A. J., har utfört ritningarna
till Vet.-akad:s observatorium i Saltsjöbaden.
Se Observatorium. med bild.
Anderberg, Gustaf Alfred Rudolf,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
