Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Andrée, S. A. - Andréefonden - *Andreen, G. A. - Andrees Handatlas el. Andrees allgemeiner Handatlas - *Andrejev, L. - *Andrén, A. V. - Andrén, Georg - *Andrésen, I. F. - Andreva, Stella (Anita Stella Brown-Comoy) - Andrews, Charles Freer - *Andrews, Chr. C. - *Andrews, Ch. W. - Andrews, Roy Chapman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
185
Andréefonden—Andrews
186
askurnorna på N. kyrkogården, där ett
monument av T. Strindberg rests s. å. På
Vitön hade 1931 den svensk-norska arktiska
expeditionen vid dödslägret rest en minnesvård.
Lämningarna av Andrée-expeditionen ha 1934
ordnats till ett Andréemuseum i Stockholms
gamla observatoriums ena flygel. H. A-nn.
Andréefonden, en 1930 till minne av S. A.
Andrées, N. Strindbergs och K. Frænkels
polarexpedition 1897 av Svenska sällskapet för
antropologi och geografi grundad fond,
uppkommen genom inkomst av försäljning av
boken »Med örnen mot polen». Fondens
stadgar fastställdes 20 febr. 1931 av K. m:t;
dess ändamål skall i första hand vara att
främja svensk och norsk fysisk-geografisk
forskning. Den förvaltas av styrelsen för
Svenska sällskapet för antropologi och
geografi. Behållningen var 30/8 1934 231,875 kr.
*Andreen, G. A., avgick som rektor vid
Augustana college 1935. Han har ytterligare
författat »L. P. Esbjörn and the pioneers of
1849» (1924) och »The early missionary work
of the Augustana-synod in New York city»
(1932).
Andrees Handatlas el. A n d r e e s a
11-g e m e i n e r Handatlas, en av världens
största och förnämsta världsatlaser, som
utgavs 1881 av R. Andree och i 8:e uppl. 1930
av E. Ambrosius (fyra sv. uppl., senast 1919—
24 som »Bonniers världsatlas»). G. R-ll.
*Andrejev, L. Bibliogr. över den rika
litt. om A. i Zeitschrift für Slavische
Philo-logie 1930 och 1931 (av A. Linin).
*Andrén, A. V., dog 1930 u/u.
Andrén, Georg, statsvetenskapsman (f.
1890 10/i2)- Blev fil. dr och docent i
statskunskap i Uppsala 1920 på avh. »Federalismen i
den tyska riksorganisationen 1871—1914»
samt professor i
statskunskap med statistik
vid Göteborgs
högskola 1929. A. har
representerat högern i
Uppsala län i Andra
kammaren 1925—27
och tagits i anspråk
för offentliga
utredningar. Han torde
framför allt räkna R.
Kjellén som sin
lärare, även om dennes
speciella geopolitiska
inriktning ej kommit till särskilt uttryck i
A:s produktion. Bland A-.s övriga skrifter
kunna nämnas »Huvudströmningar i tysk
statsvetenskap» (1928), »Parlamentarism och
partier i England 1846—1852» (1929) samt
partiet »Riksdagens sammansättning, valrätt,
valsätt» (1935) i verket om Sveriges riksdag.
Han har även publicerat smärre arbeten inom
den moderna författningspolitiken. G. H-n.
*Andrésen, I. F., engagerades 1926 vid
Staatsoper i Dresden, 1931 vid Städtische
Oper (numera Deutsches Opernhaus) i Berlin.
Har flera gånger
medverkat vid festspelen
i Bayreuth, där han
bl. a. sjungit
Gurne-manz i »Parsifal» och
baspartier i
»Nibel-ungens ring». A. har
blivit internationellt
uppskattad även
genom talrika gästspel
på de förnämsta
europeiska och
amerikanska scener. I
Stock
holm har han sedan sitt utträde ur Kungl.
teaterns ensemble endast konserterat. H. G-t.
Andréva, Stella, artistnamn för Anita
Stella Browu-Comoy, engelsk-svensk
sångerska (f. 1909 17/i). Studerade sång i
Stockholm för Andrejeva
Skilondz, efter vars
förnamn hon bildat
sitt konstnärsnamn.
Stella A. debuterade
på Kungl. teatern 1932
som Gilda i
»Rigo-letto» och är
engagerad där sedan 1933.
Hon har redan gjort
sig fördelaktigt
bemärkt i ett betydande
antal sopranpartier,
särskilt inom
kolora
turfacket, såsom Rosina i »Barberaren», Julia
i »Romeo och Julia», Violetta i »Den
vilse-förda», Thais, Lakmé m. fl. A. lämnade våren
1935 Kungl. teatern, då hon fick engagemang
hos sir Thomas Beecham. H. G-t.
Andrews [ä’ndröz], Charles Freer,
engelsk missionär (f. 1871). Började sin
verksamhet som missionär inom Cambridge
brother-hood i Delhi och tjänstgjorde även som prof,
vid S:t Stephen’s college där. 1913 blev A.
lärare vid Tagores högskola éäntiniketan i
Bengalen, där han f. n. är vicepresident. A.
hör till de missionsmän, som i hög grad
blivit »indier för indier» och söker ge
kristendomen en indisk tolkning. Han är intim vän
med både Tagore och Gandhi. F. ö. har han
verksamt åtagit sig indiernas sak i både
Syd- och Östafrika. Hans mest bekanta
arbete är »The renaissance in India» (1912; sv.
övers., »Renässansen i Indien», 1918).
Dessutom har han bl. a. skrivit arbeten om
Gandhi och Sundar Singh (sv. övers. 1934). G. Lbrg.
*Andrews, C h r. C., dog 1923.
*Andrews, C h. W., dog 1924.
Andrews [ä’ndröz], Roy Chapman,
amerikansk zoolog och forskningsresande (f. 1884).
Deltog 1908 i en expedition till Alaska och
medföljde forskningsfartyget »Albatross» 1909
—10 till Borneo och Celebes. Efter
forskningar i n. Korea 1911—12 och Alaska 1913
utgav A. flera arbeten om valar, bl. a.
gråvalen (se Valar, sp. 1301). Sina största
vetenskapliga insatser har dock A. gjort som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
