- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 21. Supplement. A - Eötvös /
189-190

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Anfall - *Angarn - *Angeli, A. - *Angeli, H. v. - *Angell, N. - *Angered - *Angered-Strandberg, H. K. E. - *Angkor - Angle, Edward Hartley - *Anglesey - Anglic

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

189

Ångarn—Anglic

190

punkt) och vars folk är genomträngt av
försvarsvilja. Detta gör, att invasion allt
fortfarande måste tillmätas en mycket stor
betydelse som anfallsmetod. Invasion utföres
med lantstridskrafter, understödda av
flygstridskrafter samt vid invasion över havet
(överskeppnings- och landstigningsföretag)
under medverkan även av sjöstridskrafter. Vid
en invasion, som förr el. senare, beroende på
den försvarandes motåtgärder, leder till ett
slag, gäller det för den anfallande att samla
överlägsna stridskrafter på den del av
operationsområdet el. slagfältet, där avgörandet
sökes.

Det taktiska a. med
lantstridskraf-t e r, a. på slagfältet, kräver i regel en
betydande överlägsenhet i moraliskt, numerärt
och krigsmateriellt hänseende över den
försvarande, som i många avseenden, särskilt
genom automatvapnens fullkomning, har
gynnats av den krigstekniska utvecklingen.
Växelverkan mellan a. och försvar
förekommer ständigt under taktiskt a. På vissa
frontdelar föres striden som försvar i avsikt att
spara stridskrafter för a. Inom själva
anfalls-området kan den anfallande nödgas att delvis
övergå till försvar för att avslå motanfall.
A. innebär motståndarens nedkämpande eller
nedhållande genom eld från artilleri och
infanterivapen samt en successiv framryckning av
infanteriet, kulminerande i inbrytning i
motståndarens ställning, varvid ett understöd av
stridsvagnsförband kan vara av stort värde.
Efter en lyckad inbrytning fullföljes a. till
genombrytning genom motståndarens på
djupet ordnade försvar. Vid fortsatt framgång
vidtager förföljning, varvid lättrörliga
trupper (ryttar-, velociped- och motoriserade
förband) kunna bli av stor betydelse.
Markstridskrafternas a. understödjes av
flygstridskrafter.

Flyg stridskrafters a. kan riktas
dels mot mål på marken eller vattnet, dels
mot mål i luften. I de förra fallen utgör
flygbomben det viktigaste stridsmedlet.
Bombfällning utföres under horisontal flygning på
medelstor och stor höjd eller under dykning
mot målet på låg höjd, störtbombfällning (se
d. o., suppl.). Mot mål på marken kunna
jämväl kulsprutor komma till användning och
mot mål på vattnet torpeder. A. utföras av
flygförband eller av enskilda flygplan.
Angreppen mot de egentliga anfallsmålen kunna
kombineras med a. i neutraliserande syfte
mot det luftvärn, som uppställts för målens
tryggande. — A. mot mål i luften utföres i
regel av i förband uppträdande jaktflygplan,
vilkas vapen företrädesvis utgöras av
kulsprutor. — Snabba överraskande a. äro
karakteristiska för luftkrigföringen; efter den
korta stridshandlingen återvända
flygförbanden till sina baser.

Vid sjöstridskrafters a. mot andra
sjöstridskrafter är artilleriet av avgörande
betydelse. Manövrer, avseende att föra
mot

ståndaren mot minfält eller grupperade
u-båtsförband, eftersträvas. Genom jagaranfall
kan motståndaren tvingas att manövrera så,
att hans artillerieldverkan minskas. —
Sjöstridskrafter kunna jämväl, till förberedande
av landstigningsoperationer, utföra a. mot
kustartilleri och lantstridskrafter, grupperade
för kustförsvar. På grund av det moderna
kustartilleriets överlägsenhet i artilleristriden
äro dylika a. numera mindre sannolika.
Slutligen kan a. förekomma i form av
bombarde-ring av oskyddade kustorter, men vid
angrepp mot dylika orter torde i framtiden
flygstridskrafter hellre tillgripas. C. A. E.

*Angarn ingår sedan 1 maj 1923 i
össeby-Garns, Vada och A:s pastorat inom Roslags
v. kontrakt.

*AngeIi, A., dog 1931.

*AngeIi, H. v., dog 1925.

*AngeIl, N., som 1928—31 var utgivare av
tidskriften Foreign Affairs, har fortsatt sitt
utrikespolitiska, mot kriget riktade
skrift-ställarskap med bl. a. »The money game»
(1928), »The unseen assassins» (1932; sv. övers.,
»Osynliga lönnmördare», 1934) och »Preface
to peace» (1934). Han var medl. av
underhuset 1929—31 och blev knight 1931. 1934
erhöll han Nobels fredspris för 1933.

*Angered. Efter överflyttning till
Göteborg 1930 och till Nödinge 1935 av delar av
A:s socken utgör arealen 40,45 km2;
folkmängden har dock stigit (2,188 inv. 1935).

*Angered-Strandberg, H. K. E., dog 1927
23/i. Hennes sista verk var »Barbarens son»
(1924). — Se H. Schiller i »Diktare och
idealister» (1928).

*Angkor. Nyare litt.: G. Groslin, »A.»
(1924; i »Les villes d’art célèbres»); H. C.
Candee, »A. the magnificent» (1925); E. Arentz,
»A.» (1931); F. Wennerberg i Ymer 1933.

Angle [ängl], Edward Ha r 11 e y,
amerikansk tandläkare (1855—1930), banbrytare
inom tandregleringen (se d. o.). Under det att
denna förut mest gått ut på att avhjälpa
estetiskt störande felaktigheter i tandställningen,
lärde A., att korrigeringarna borde utföras så,
att hela tandapparaten kom att fungera
riktigt. Med tillhjälp av sinnrika egna
uppfinningar och kombinationer av förut kända
metoder uppbyggde han ett helt
behandlingssys-tem, som förblivit oöverträffat åtm. i
effektivitet. Genom sin utpräglat naturfilosofiska
grundsyn kom han att begå en del misstag,
varför hans läror numera icke äro så allmänt
dominerande inom tandregleringskonsten, som
de voro under årh:s två första årtionden, men
han räknas alltjämt som
tandregleringskons-tens största namn. A. F. L-m.

*Anglesey. Grevskapets huvudstad är nu
Llangefni.

Anglic [ä’nglik], namn på en engelsk
stavningsreform, framlagd av prof. R. E. Zachrisson
(se d. o.) 1930. Det nya stavningssystemet är
ej fonetiskt utan bygger på hävdvunnen
engelsk stavning, dock med den skillnaden, att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Aug 18 19:41:52 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfea/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free