Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Angus - *Anhalt - *Anhållande - Aniante, Antonio (Rapisarda) - Anibal - Anilinförgiftning - *Anjalaförbundet - Ankar, Gustaf Alfred - Ankara - *Ankarcrona, S. G. H. - Ankare (symbol) - *Ankare (på elektrisk maskin) - Ankarreaktion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
193
Angus—Ankarreaktion
194
Angus [ä’ijgos], officiella namnet på skotska
grevsk. F o r f a r (se d. o.).
*Anhalt hade 1933 364,415 inv. — Efter
nationalsocialismens genombrott sattes 1919
års författning 1933 ur kraft, och A. styres
av en ståthållare (gemensam för A. och
Braun-schweig).
*Anhållande har som straffprocessuellt
medel för utredning om den anhållne skall för
brott häktas eller om åtal för brott eljest
skall väckas mot honom reglerats i de genom
lag 12 maj 1933 vidtagna ändringarna i § 19
av promulgationslagen till strafflagen. Enl.
dessa skall den, som av häktningsmyndighet
gripits eller efter anställt förhör kvarhålles
eller av annan än häktningsmyndighet
gripits eller kvarhållits, sist inom 24 timmar
från gripandet eller kvarhållandet eller i
sistnämnda fall från anmälan därom förklaras
häktad eller lösgivas. Finnas ej fulla skäl
till häktning men finnes det vara av
synnerlig vikt, att den misstänkte i avvaktan på
ytterligare utredning hålles i förvar, må
häktningsmyndighet dock besluta, att den
anhållne kvarhålles utöver sagda tid, dock ej
längre än ytterligare fyra dygn. Den i svensk
rätt förut oreglerade frågan om maximitiden
för a. i detta syfte har därmed ordnats. T. E.
Ania’nte, Antonio, pseud. för
Antonio Rapisarda, italiensk författare (f.
1899). A. började som siciliansk
bygdeskild-rare. Hans första noveller och romaner gå
i Vergas stil: »Sara Lilas» (1925), »Amore
mortale» (1928), »La piccola traviata» (s. å.),
»Ultime notti di Taormina» (1930),
»Terre-moto» (1932). Efter att av politiska orsaker
ha flyttat till Paris har A. väckt mycken
uppmärksamhet med sin porträttskiss
»Musso-lini» (1932) och biogr. »Gabriele d’Annunzio,
le Saint-Jean du fascisme» (1934). Ett
tidigare försök inom den biografiska genren är
»Vita di Bellini» (1925). G. B-h.
AnibaT (av fr. acier, stål, nickel och
balan-cer, balansera), stållegering med omkr. 43 %
nickel, använd bl. a. i kompenserade balanser
o. a. delar av precisionsur. E. Hlr.
Anilinförgiftning uppstår stundom vid
arbete med anilin men också på grund av dess
användning som lösningsmedel inom
industrien (t. ex. i skosvärta). A. medför
omvandling av hemoglobinet i methemoglobin, som
ej kan användas för syretransporten, samt
framkallar blodbrist, huvudvärk, svindel,
andnöd, medvetslöshet och utsöndring av
blodfärgämne med urinen. Behandlingen består i
avlägsnandet av orsaken (ev. magsköljning,
tvättning), allmänt stimulerande medel och
syrgasinandning. Ljd.
*Anjalaförbundet. Litt.: J. R.
Danielson-Kalmari, »Stats- och samhällsliv i Finland
under gustavianska tiden» (2 dir, 1925; d. 3
blott på fi. 1933); A. R. Cederberg, »Anjalan
liiton historialliset lähteet» (Historiallisia
Tutkimuksia, 13, 1931); B. Lesch,
»Självstän-dighetsmännen och den nationella romantiken
på Gustav III:s tid» (i Sv. Litt.-sällsk :s Hist.
och Litteraturhist. Studier, 9, 1933).
Ankar, Gustaf Alfred, präst (f. 1877
27/io), teol. lic. i Uppsala 1922, komminister i
Gustav Vasa församling i Stockholm 1925.
A. var preses vid prästmötet i Stockholm s.
å. Hans synodalavh. var »Den kristna
fräls-ningsvissheten, framställd i anslutning till
apostelen Paulus» (1924). Som apologet har
A. varit livligt verksam. Han är ordf, i
Stockholms prästsällskap och uppfördes på
3:e förslagsrummet till biskop i Härnösand
aug. 1934. H. W-rk.
Ankara’, se Angöra, suppl.
*Ankarcrona, S. G. H., dog 1933 17/0.
Ankare, den äldsta kristna symbolen, möter
f. ggn i Hebr. 6: 18—20 som sinnebild för det
kristna hoppet (att över livets och dödens hav
säkert hinna fram till himlahamnen);
genom detta hopp ha vi redan fäste i den andra
världen. Under 2:a och 3:e årh. är a. mycket
vanligt i den romerska katakombkonsten;
enbart i Priscillas katakomb finns det
avbildat över 70 gånger, ofta förknippat med
fisken (Kristus) eller palmen (segern). Sedan
är a. under långa tider försvunnen ur den
kristna konsten men har återupptagits i
nyaste tid och sammanställts med korset
(tron) och hjärtat (kärleken). — Litt.: O.
Beyer, »Die Katakombenwelt» (1927). A. Fr.
*Ankare, även generell benämning på
rörlig del av magnetiskt material, ingående i en
magnetkrets, t. ex. den del av ett
elektromagnetiskt relä (se Elektriska reläer,
suppl.), som angripes av den magnetiska
kraften, då reläspolen blir strömförande, och
därvid utför en mekanisk rörelse, som medelst
andra organ överföres till kopplingskontakter
el. dyl. F. D-n.
Ankarreaktiön, den i elektriska maskiner
uppstående magnetiserande verkan av
arbets-strömmen. A. ger sig i första hand till känna
som ett av belastningen beroende antal
amperevarv, utgörande tillskott till eller avdrag
från de från maskinens
magnetiseringslind-ning härrörande amperevarven. A. kan bestå
av en direktmagnetis erande
kom-posant, vars magnetiska axel sammanfaller
med magnetlindningens, och en t v ä r m a
g-n e t i s erande komposant, vars axel är
förskjuten 90 elektriska grader därifrån (i
pol-luckan). Den direktmagnetiserande
kom-posanten kan vara med- el. m o t m a g n
e-tiserande, allteftersom den förstärker
eller försvagar maskinens magnetisering. Den
tvärmagnetiserande komposanten ger upphov
till maskinens mekaniska moment (i
motor-el. generatorriktning). Vid likströms- och
enfas växelströmsmaskiner finnes en
direktmagnetiserande komposant endast om
bors-tarna ej stå i neutralläge. Även den
tvärmagnetiserande komposanten, som alltid
förekommer hos dessa maskintyper, kan
emellertid verka motmagnetiserande till följd av
den mättning, som uppstår i den polhalva,
XXI. 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
