Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Argentina - Näringar - Kommunikationer - Myntväsen - Bankväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
251
Argentina (Kommunikationer—Bankväsen)
252
målsproduktionen har nödvändiggjort
uppförandet av ett stort antal statliga
spannmålsmagasin. Potatisodlingen har ökats, särskilt
i prov. Buenos Aires, och lämnar numera
exportöverskott. En viktig produkt för
olje-framställning har jordnöten blivit.
Lucern-odlingen har kraftigt ökats och omfattar
nu omkring 5,6 mill. har. Viktigast av de
växtrikets produkter, som f. ö. ha el. synas få
betydelse som exportvaror, äro socker, vin och
frukt, bomull, tobak, ris och matte. Den
tull-skyddade sockerrörsodlingen (huvudsaki. i
Tucumän och Jujuy), i vilken eng. o. a.
utländskt kapital investerats, har starkt
utvecklats. Fruktutförseln, huvudsaki. från de
irrigerade vinodlingsområdena i Mendoza och
San Juan, har vunnit ökad betydelse, och
färsk frukt utföres ej blott till Uruguay och
Brasilien utan även till England.
Bomullsodlingen, huvudsaki. i händerna på italienska
småbrukare (viktigaste område är Chaco),
upptog 1933 138,000 har. 1926 inrättades en
bomullsbörs i Buenos Aires. Matteodlingen
har ansenligt ökats genom europeiska
kolonisters verksamhet (tyskt-argentinskt
kapital). Bland kolonisationsföretagen märkas ett
judiskt (med omkr. 10,000 medl.), gr. 1892,
som äger mer än 1/2 mill. har jord i olika
prov., Eldoradosällskapet n. om Posadas
(250,000 har) samt ett britt, settlement,
Victoria, vid övre Paranä. Ett 150-tal
kooperativa jordbruk fanns i A. 1931.
Viktigaste skogsprodukt är quebracho,
varav omkr. 200,000 ton extrakt årl. exporteras.
Skogsarealen beräknas f. n. till omkr. 15 %
av totalarealen, men exploateringen försvåras
genom skogarnas perifera läge.
Husdjursstocken, särskilt nötkreatur, har
avsevärt vuxit och uppgick 1930 till 32,2 mill.
nötkreatur, 9,9 mill. hästar, 1 mill. åsnor och
mulor, 44,4 mill. får, 5,6 mill. getter (mest
i n. provinserna) och 3,8 mill. svin. Mycket
har gjorts för husdjursrasernas förädling
genom import av avelsdjur m. m. A. har på
kort tid utvecklats till en av världens främsta
köttproducenter. Genom nya frystekniska
metoder har i synnerhet lättfruset kött blivit
en viktig exportartikel, av större betydelse
än hårdfruset eller på annat sätt konserverat
kött. Av ull tillgodoser A. f. n. 10 % av
världsbehovet. Även exporten av hudar har
blivit av världsekonomisk betydelse.
Mejerihanteringen lämnar sedan omkr. 1913
exportöverskott av smör och ost. Till dessa
artiklar kommer nu också kasein, varav A. förser
världshandeln med omkr. 75 %. Nämnas bör
också fjäderfäavelns utveckling för
äggproduktion, som redan lämnar avsevärt
exportöverskott. Kvarnindustrien är näst
köttfry-serierna A:s viktigaste industri med en årlig
tillv. av omkr. 1,330,000 ton mjöl, varav
omkr. 12 % exporteras, huvudsaki. till
Brasilien. Även övrig industri har i allm. gått
avsevärt framåt under senare år men hindras
i sin utveckling av bristen på järn och kol.
Av den disponibla vattenkraften, omkr. 5
mill. hkr, äro endast 35,000 hkr utbyggda.
1927 beräknades antalet fabriksföretag i
A. till 61,000 med 600,000 anställda
(8-tim-mars arbetsdag infördes genom lag 1930).
Nämnas böra sockerindustrien (omkr. 100,000
arb.), textilindustrien (24,000 arb.),
skofabriker (42,000 arb.), varvsindustri, tvålfabriker,
snickerifabriker, oljekvarnar m. m. (årliga
produktionen av vegetabiliska oljor har
stigit från 19,000 ton 1925 till omkr. 37,000 ton
1932). Petroleumproduktionen (2 mill. ton
1933), som är koncentrerad till Comodoro
Rivadavia och delvis ligger i statens händer,
täcker ej A:s behov.
Handel. A:s handelsbalans har länge varit
aktiv. Jordbruket lämnar 50—65 % av
exporten. Importens värde var 1934 1,110 mill.
papperspesos, exportens 1,438 mill. De
främsta importvarorna voro 1934: textilvaror 275,6
mill., bränn- och smörjoljor 161,7, födoämnen
81,i, järn och stål 102,8, kemikalier och färger
72,1, papper 57,9, diverse metaller 46,3,
maskiner och fordon 60,7, trävirke 39,6 mill.
papperspesos. Exportvärden: spannmål och
linfrö 825,7 mill., kött och levande djur 208,8,
ull, hudar och skinn 201,1, mjöl 29,7, växtoljor
m. m. 38,1, mejeriprodukter 16,6,
skogsprodukter 42,4 mill. papperspesos. A. har fortfarande
största handelsutbytet med Storbritannien;
importen därifrån hade 1934 ett värde av
230,3 mill., exporten dit 500,3 mill.
papperspesos. Sveriges andel (pappersmassa, papp
och papper, cement, maskiner m. m.) i A:s
import uppgick 1933 till 14,8 mill. papperspesos
(1,5 % av Ars hela import), dess andel i
exporten från A. (linfrö, majs, hudar, oljekakor,
quebracho m. m.) till 17,5 mill. papperspesos
eller 1,6 % av A:s hela export.
Kommunikationer. Vägväsendet är ännu
outvecklat, men antalet automobiler är
relativt stort (omkr. 308.000, därav 240,000
personvagnar, 1932). Flygväsendet ligger
huvudsakligen i händerna på utländska bolag.
Flygtrafik uppehälles från Buenos Aires till Rio
de Janeiro, Mendoza, Santiago, Montevideo,
Comodoro Rivadavia m. fl. orter. Trådlös
telefonförbindelse mellan Buenos Aires, Chile,
U. S. A. och Europa har införts. Ett 40-tal
rundradiostationer finnes f. n. M.
Myntväsen. Landet frångick
guldmyntfot-systemet i dec. 1929. Från okt. 1931 består
en sträng kontroll av valutahandeln, varvid
papperspeson tidtals haft ett bestämt
värdeförhållande till pund sterling (15
papperspesos per pd st.). Användandet av guldpesos
(i utländska affärer) upphörde 1933.
Bankväsen. Hittills har centralbank saknats.
Sedelutgivningsrätten är förbehållen den
officiella Caja de conversiön, som urspr. (1890)
bildades för växling av pappers- mot
guldpesos och omvänt. Konversionskassan driver
ingen annan bankrörelse, än att den
redis-konterar växlar åt den likaledes officiella
nationalbanken, Banco de la naciön argen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
