Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Argentina - Sport och idrott - Historia - Nyare litteratur - Argentina, La (Antonia Merce) - Argentum proteinatum - Arges - *Argon - Arguedas, Alcides - *Argyllshire - *Argynnis - *Argyresthia - *Argyrokastro - *Arholma - Ari, Carina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
255
Argentina—Ari
256
piska guldmedaljer erövrats 1928 och 1932,
varjämte den professionelle tungviktaren Luis
Firpo vunnit uppmärksammade segrar.
Golf spelas allmänt, och runt Buenos Aires
liksom på många andra håll finnas
förtr“ff-liga banor, lawn-tennis har utövats sedan
1880-talet (årliga mästerskap sedan 1893), i
kricket spelas årl. stora matcher (söder mot
norr), och även landhockey och hästpolo ha
nått en viss popularitet. Kapplöpningssporten
är en av de största sportgrenarna, och
vadhållning florerar i mycket stor omfattning.
Simningen har haft sin hittills främste
representant i B. Zorilla (olympiasegrare på 400 m
1928), den fria idrotten i Juan Zabala
(olympiasegrare i maraton 1932). A:s idrottsliga
huvudorganisation är Confederaciön argentina
de deportes (Argentinska idrottsförbundet),
som har flera underavd. och handhar flertalet
idrottsgrenar. A-ö.
Historia. Under mitten av 1920-talet
gynnades A. av de goda konjunkturerna. Vid
presidenten Alvears avgång 1928 valdes H.
Irigoyen med stor majoritet ånyo till
president och förde som sådan ett personligt
regemente; hans diktatorslater, radikala
socialpolitik och rundhänthet med statens medel
väckte dock snart stark opposition, och den
begynnande världsdepressionen gjorde sig
även kännbar i A. Irigoyen störtades sept.
1930 genom ett officersuppror under general
Uriburus ledning; trots en radikal valseger
april 1931 behöll denne makten, tills den nov.
1931 till president valde konservative
generalen A. Justo i febr. 1932 tillträtt sitt
ämbete. En av radikalerna och Irigoyens
anhängare underblåst stark oro har vid olika
tillfällen tagit sig uttryck i lokala
upprors-försök, som dock genom stränga åtgärder
från regeringens sida icke fått allmännare
omfattning. A. A-t.
A. accepterade medlemskap i N. F., men
redan vid första förbundsförsamlingen 1920
drog det demonstrativt tillbaka sin delegation
— närmast som en protest mot att
församlingen beslöt uppskjuta alla frågor om
ändring i förbundsakten. Det kvarstod som
medlem men var ej representerat vid de följ,
för-bundsförsamlingarna. Efter revolutionen 1930
började det emellertid ånyo närma sig N. F.,
godkände formligen förbundsakten 1933,
valdes s. å. till medlem av rådet för tiden 1933—
36 och var representerat i
förbundsförsamlingen hösten 1934. F. K. J.
Nyare litt.: L. E. Elliot, »The A. of
to-day» (1926); R. Cattaneo, »La république
Ar-gentine» (s. å.); F. Kühn, »Argentinien» (2 bd,
1927); »The Times’ book on A.» (s. å.);
»Géo-graphie universelle», bd 15, del 2 (1927); G.
Lafond, »L’Argentine au travail» (1929); A.
Windhausen, »Geologia argentina» (2 bd,
1929—31); F. A. Kirkpatrick, »A history of
the Argentine republic» (1931); »A.,
Paraguay, Uruguay», utg. av Touring club
ita-liano (1932).
Argenti’na [arljän-], La (Antonia Merce),
spansk dansös (f. 1890 i Buenos Aires). Har
studerat klassisk balett för fadern,
premiärdansör vid Madridoperan, där hon vid
elva års ålder
anställdes som solodansös.
Hon turnerade i
F rankrike och
England samt 1915—20
i Sydamerika, Mexiko
och U. S. A., varefter
hon hade en glänsande
framgång vid
Opéra-comique i Paris i de
Fallas balett »Amor
brujo», där hon
grundade sitt världsrykte.
A. gästade Stockholm
1928 och 1931. Hennes danskonst är virtuost
bländande och fascinerande temperamentsfull.
Den har orsakat en fullständig omvärdering
av spansk dans. V. Fr.
Arge’ntum proteinätum, farm., se
Silverpreparat.
Arges [a’rd$e.f], distrikt i Valakiet,
Rumänien, mellan floderna Aluta och Arges, når i n.
Transsylvanska alperna; 4,216 km2,’ 258,305
inv. (1930); huvudstad: Pitesti.
*Argon. Atomvikt (1934) 39,944, smpt
— 189,24° C, kpt — 185,84°. Se även
Atmosfär.
Arguedas
gä’öasj, A 1 c i d e s, boliviansk
diplomat, författare (f. 1879), har beklätt
viktiga diplomatposter i Europa. Hans [-livsverk är en värdefull, egenartad »Historia
de Bolivia» (d. 1 1920; 1934 förelågo 8 dir
under olika titlar). A:s »Pueblo enfermo»
(1909), behandlande indianproblemet, väckte
mycket uppseende, likaså romanen »Raza de
Bronce» (1919; om den döende
indianstammen), som anses såsom en av Sydamerikas
bästa romaner. K. A. H.
*Argyllshire kallas officiellt och vanligast
endast A r g y 11. Dess folkmängd är i starkt
avtagande (63,014 inv. 1931). Administrativ
huvudort är numera Lochgilphead (974 inv.)
vid en vik av Loch Fyne.
*Argy’nnis, se även bild 6 på färgplansch
Dagfjärilar.
*Argyre’sthia, se även bild 6 på färgplansch
Trädgårdens skadedjur 1.
*Argyrokastro hade 10,836 inv. 1930 och är
huvudstad i förvaltningsområdet Gjinokaster
(4,142 km2, 143,926 inv.). Flyghamn;
auto-mobilväg till Valona och loannina.
*Arholma. Ett kapell invigdes 1928. A.
lotsplats ligger på den med Väddö
sammanhängande Björkö. Förbi A. går Arholmaleden
el. N. segelleden till Stockholm.
Ari, Carina, dansös (f. 1897 elev till
G. Rosén, figurantska vid operabaletten 1913
—19. Hon var 1920—25 medlem av Jean
Bör-lins Svenska baletten och turnerade med
denna i Europa och Amerika (Sthlm 1922).
Efter truppens upplösning har hon med myc-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
