Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Arkiv - *Arkivföreståndare - *Arkiv för Nordisk Filologi - Arkivkilogram - *Arktisk fauna - Arland, Marcel - *Arlberg - Arlen, Michael (Dirkan Kuyumjian) - Arlen, Richard (von Mattemore) - Arlingtong - Arlington national cemetery - Arliss, George - *Armatur - *Armband - *Armbindel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
259
Arkivföreståndåre—Armbindel
260
hammar numera förvärvats till Riksarkivet.
Med avseende på de kommunala arkivens vård
har Riksarkivet på K. m:ts uppdrag
utarbetat råd och anvisningar, som publicerats i
Sv. Författningssaml. 1933 (n:r 483). Om
bruks- o. a. affärsarkiv se E. Heckscher, »En
undersökning av svenska privata affärsarkiv»
(i Medd. från Sv. Riksarkivet 1931). — Jfr
vidare H. Brulin, »Arkiven och hur man
använder dem» (i K. Tynell, »Om studier», 1934),
B. Linden, »Kommunala arkiv och deras vård»
(s. å.), S. E. Bring, »Bibliografisk handbok till
Sveriges historia» (s. å.), S. Hedar, »Enskilda
arkiv under karolinska enväldet» (1935; akad.
avh.), samt bland nyare utländska arbeten E.
Casanova, »Archivistica» (1928),
Minerva-Handbücher, 2: »Archive», 1 (1932), och »Guide
international des archives. Europé» (1935).
Archivalische Zeitschrift, 3:e följden, bd 2
(1925) ff., redogör för arkivväsendet i olika
länder. — E. Hildebrands uppsats »Om den
s. k. ursprungsprincipens tillämpning vid
ordnandet af offentliga arkiv» förekommer i
Medd. från Sv. Riksarkivet, Ny följd, I: 1,
h. 3—5 (1903). H. B-n.
♦Arkivföreståndare kallas numera blott den
tjänsteman, som förestår arkivdepån i Visby.
De förutvarande
arkivföreståndarbefattning-arna vid Stockholms rådhusarkiv och
Stockholms stads arkiv och bibliotek ha efter
institutionernas förening till Stockholms
stadsarkiv ombildats till en förste- och en
andre-arkivarietjänst. B. B-s.
♦Arkiv för Nordisk Filologi. Prof. A.
Kock efterträddes 1928 som red. av prof. E.
Olson i Lund.
Arkivkilogram, se Metersystemet.
♦Arktisk fauna, jfr även
Djurgeogra-f i, sp. 1039 f.
Arland [arla’], M a r c e 1, fransk
författare (f. 1899). A. är en djupborrande
psykolog med starka sociala intressen,
dokumenterade i romaner som »Étienne» (1924), »La
route obscure» (s. å.) och framför allt
»L’ordre» (1929; »Allt återgår till
ordningen», 1930), varmed han vann
Goncourt-priset. Kj. S-g.
♦Arlberg. Arlbergbanan är sedan
1925 elektrifierad; kraft erhålles från
Spul-lerseeverket vid Danöfen i Vorarlberg.
Arlen [ä’lon], Michael, engelsk författare
(f. 1895), f. i Bulgarien av armeniska föräldrar,
hette urspr. Dikran Kuyumjian, växte
upp och gick i skola i England, där han
natu-raliserades 1922. Hans första bok, »The
London venture», kom 1920. Mycket produktiv,
har han sedan gett ut en rad romaner och
berättelsesamlingar, bl. a. »The romantic lady»
(1921), »Piracy» (1922; »Modernt folk», 1926),
»These charming people» (1923), »The green
hat» (1924; sv. övers. 1925; dramatiserad, uppf.
i Sthlm 1926; stumfilm 1929, ljudfilm 1935),
som gjorde honom berömd, »May Fair» (1925),
»Young men in love» (1927; sv. övers. 1928.
flera uppl.), »Lily Christine» (1928; sv. övers.
1929), »Men dislike
women» (1931; sv.
övers, s. å.) och »Man’s
mortality» (1934), en
utopi, förlagd till år
2000, då jorden blivit
»ett fattighus, ett
sanatorium. ett dårhus».
A. är en intelligent
förströelseförfattare,
som serverar en
pikant och färgstark
lektyr med ämnen
från efterkrigstidens förnäma bohem och
so-cietet i London och mondäna orter Europa
runt. R-n B.
Arlen [ä’lon], Richard, privatnamn R
i-c h a r d von Matte m or e, amerikansk
filmskådespelare (f. 1899). Ägnade sig urspr.
åt universitetsstudier, deltog i världskriget
som flygare och blev därefter
filmskådespelare. A:s genombrottsfilm var »Vingarna»,
och senare har han haft huvudroller bl. a. i
»De fyra fjädrarna», »Farliga kurvor» och
»När vingarna brista». A. har även gjort sig
känd som tävlingsryttare. R. A-g.
Arlington [ä’lirjtøn], stad i Massachusetts,
U. S. A., n. v. förort till Boston; 36,094 inv.
(1931). Fabriker och stora handelsträdgårdar.
Arlington national cemetery [ädiptøn näjnl
se’mitri], se Washington, sp. 110.
Arliss [ä’lis], George, engelsk-amerikansk
filmskådespelare (f. 1868). Var urspr. vid
teatern i London. A. är sedan ett tiotal år
bosatt i Hollywood, där han gjort en rad
uppmärksammade karaktärsroller: Disraeli,
Rothschild, Voltaire, Wellington m. fl., samt
huvudrollen i »Mannen som var Gud». R. A-g.
♦Armatur, även äldre benämning på
ankare (se d. o.) i elektriska maskiner.
♦Armband, se även Bronsåldern, bild
11, Keltisk arkeologi, bild 6, 8, och
Öland, bild 27.
♦Armbindel. I Persien bäres i st. f.
Röda-korsarmbindel en a. med rött lejon och sol i
vitt fält. ’ I sv. armén har
trafikreglerings-personal grön a. Föreningen Svenska Röda
stjärnan (se Röda stjärnan) har a. med
röd stjärna på vit botten. C. A. E.
Av döva och blinda personer bäras i Sverige
gula a. med vissa tecken i svart färg (se
Armbindel för blinda (upptill) och döva (nedtill).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
