Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Arne, T. A. J:son - *Arneberg, A. - *Arnell, H. V. - Arnesen, Arne Gude Smith - *Arnold av Brescia - *Arnórsson, E. - Arnoux, Paul-Alexandre - *Arnö (Biskops-Arnö) - *Arnö (Bond-Arnö) - Aromuner - *Arosenius, E. H. N. - *Arosenius, I. A. H. - -arp - *Arpino - *Arppe, August F. - *Arras - Arrau, Claudio - *Arrende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
265
Arneberg—Arrende
266
för en svensk arkeologisk expedition till
Persien, där lämningar av ett bysamhälle
från kopparåldern, 3:e årtusendet f. Kr., på
Turkmenstäppen undersökts, av vilket blott
en ruinkulle, kallad Schah Tepe (se d. o.,
suppl.) återstår. A. har härom publicerat
»La steppe turkomane et ses antiquités» (i
festskriften till Sven Hedin 1935). Bland hans
övriga talrika arbeten, som huvudsakligen
behandla nordisk och östeuropeisk järnålder,
märkas »Das Bootgräberfeld von Tuna in
Alsike, Uppland» (i Vitt.-akad:s
monografiserie 1934) samt »Det moderna Ryssland»
(1929). • H. An.
*Arneberg, A., har tills, m. M. Poulsson
fullständigt omarbetat de av dem utförda
ritningarna till nytt rådhus och stadsdelen
Pipervikens reglering i Oslo. De nya planerna
framlades 1930, och rådhusets uppförande
påbörjades 1931. På Skougum uppfördes 1931
bostad för norska kronprinsparet efter A:s
ritningar. E. L-k.
*Arnell, H. V., dog 1932 18/i2. A. behandlade
levermossorna i O. R. Holmberg,
»Skandinaviens flora», II: a (1928).
A’rnesen, Arne Gude Smith, norsk
biblioteksman (f. 1880). Anställdes 1901 vid
Deichmanska biblioteket i Oslo och har varit
dess chef sedan 1914. A. intar en central
ställning inom norskt folkbiblioteksväsen och har
särskilt varit förtjänstfullt verksam för sitt
biblioteks nya byggnad, som togs i bruk 1933.
W-t K.
*Arnold av Brescia. Eng. monogr. av
G. W. Greenaway (1931).
*Arnorsson, E., blev höiesteretsdommer
1932.
Arnoux [arno’], Paul-Alexandre,
fransk författare (f. 1884). A. har skrivit för
teatern bl. a. »Huon de Bordeaux» (1922) och
»Petite Lumière» (1923), i Maeterlincks anda,
samt en filosofisk framtidsröman, »Le règne
du bonheur» (1924). Kj. S-g.
*Arnö (B i s k o p s-A r n ö). Egendomen
såldes från kronan 1622 till Filip Scheiding,
kom 1641 genom byte mot Jaggowal i Estland
till J. De la Gardie, reducerades 1684 och
anslogs till översteboställe. I proposition till
1935 års riksdag har föreslagits inrättandet av
ett ungdomsfängelse vid A.
*Arnö (B o n d-A r n ö) har i jordeboken
benämnts Bondarnö, men 1930 fastställde K.
m:t namnet A. Enl. k. resol. 1919 skall A.
vid tidpunkt, som f ramdeles bestämmes, ingå
i Lillkyrka, Boglösa, Vallby och A. pastorat.
Aromüner, se Kutso-vlacher.
*Arosenius, E. II. N., avgick 1934 som
byråchef.
*Arosenius, I A. H. Monogr. av K.
Asplund (Sveriges Allmänna Konstförenings
Publikation, 37, 1928).
-arp, i sydsvenska ortnamn (Alnarp, Hakarp,
Månsarp m. fl.), en i denna ställning
utvecklad form av torp (se d. o., sp. 473), när
förleden var genitiv på -a av ett personnamn:
Åkarp av fsv. Akathorp, Habblarp av
Hag-bardhathorp o. s. v. E. W-én.
*Arpino tillhör sedan 1927 den nybildade
prov. Frosinone.
*Arppe, August F., dog 1925.
*Arras är numera till största delen
återuppbyggt och hade 29,490 inv. 1931.
Arra’u, Cl au dio, chilensk pianist (f. 1904).
Studerade bl. a. i Berlin. Under sina
vidsträckta turnéer har A. även konserterat i
Stockholm, bl. a. som uppskattad solist i
Konsertföreningen 1926 och 1930. H. G-t.
*Arrende. I samband med utfärdandet av
1924 års lag om återköpsrätt (se d. o.) till
fast egendom har stadgats rätt för
arrenda-tor av fastighet, beträffande vilken talan om
återköp föres, att frånträda arrendeavtalet,
där hans rätt i fall av återköp ej skall bestå.
Enl. lag 27 juni 1927 skall numera
arrendeavtal för jordbruksändamål upprättas
skriftligen. Ändring eller tillägg, som ej avfattas
skriftligen, är utan verkan. Äldre icke
skriftligen avfattat avtal skall sättas i skrift, där
jordägare eller arrendator så önskar. Om
endera parten nekar medverka härtill, må
domstol efter stämning1 stadfästa
arrendeförhållandet i enlighet med avtalets innehåll.
Sådant beslut har samma verkan som
skriftligt arrendekontrakt. Om jordägare
undandrager sig att tillhandahålla arrendatorn
arbete, som denne enl. avtalet är skyldig
utgöra, eller annat för arrendatorn lika
förmånligt arbete, har arrendatorn rätt till
skadestånd. Genom sagda lag har ock stadgats
rätt för arrendator att verkställa nyodling
och anordna varaktigt betesbruk. Där det vid
avträdet från a. konstateras, att fastighetens
värde blivit på varaktigt sätt ökat genom
dylik åtgärd, får arrendatorn ersättning av
jordägaren, dock högst för två har, där ej
jordägaren lämnat sitt samtycke till
förbättringen. Motsv. ersättning utgår för
verkställd täckdikning, dock med avdrag för den
nytta arrendatorn haft av företaget, utan att
arrendelegan höjts. Ersättning för använda
tegelrör utgår, så snart arbetet utförts.
Samtidigt har införts viss skyldighet för
jordägaren att inlösa elektrisk anläggning för att
förse fastigheten med belysning eller
drivkraft. I sammanhang med utfärdandet av
1928 års lag om kommunalskatt (se d. o.) har
stadgats, att jordägaren (i st. f. arrendatorn)
ansvarar för all skatt o. a. allmän tunga, som
utgår för fastigheten och ej enl. lag åligger
arrendatorn. Dock svarar arrendatorn för
vägunderhåll in natura samt vägskatt (se
Väghållningsskyldighet). Se ock
Husesyn. Tillika ha i allmänna
arrendelagen (nyttjanderättslagen kap. 2) införts nya
bestämmelser rörande vissa mindre
arrendefastigheter (4—25 har) dels om
jordbruksarrenden under bolag och med dem likställda
jordägare, innehållande bestämmelser om
minimitid för arrendeavtal (15 år eller
arren-datorns livstid) samt med uppsägningsrätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
