Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Askorbinsyra - *Askum - *Asmara - *Asmodeus - Asocial - *Aśoka - *Asp, P. O. v. - Aspbock - *Aspeboda - Aspegren, John - Aspelin, Gunnar - *Aspenäs (Uppland, Aspnäs) - *Aspenäs (Älvsborgs län) - *Aspirant - *Aspis - Asplind, Bror Ansgar - *Asplund, E. G. - Asplund, Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
293
Askorbinsyra—Asplund, E.
294
Askorbinsyra, den av substansens
upptäckare, A. Szent-Györgyi (se d. o.), föreslagna
beteckningen för det antiskorbutiska
vitaminet C (se Vitaminer, sp. 656). A. bar
sammansättningen C6H8O4; den är en färglös
substans, vars mest påfallande kemiska
egenskap är dess synnerligen starka
reduktions-förmåga. Denna sammanhänger med en atom-
OH OH
gruppering ___, som är gemensam för
en grupp av ämnen, kallade reduktoner (se
d. o., suppl.). Utom Szent-Györgyi ha i den
kemiska och fysiologiska utredningen deltagit
A. Haworth, P. Karrer och F. Micheel. A. har
först framställts ur binjurar (finnes även
rikligt i thymus, lever och ögonlins) och har
även påvisats i stora kvantiteter i många
frukter, särskilt i paprika, varur den
fabriceras i större skala i Ungern. Sedan 1933
kan a. framställas syntetiskt (Reichstein,
Haworth) och har därigenom blivit ett
billigt läkemedel mot skörbjugg och lättare
C-avitaminoser, uppkomna genom ensidig
föda._________H. E.
*Askum. Genom Sotenkanalen (se d. o.)
avskiljes numera A:s v. del till en ö, förenad
med fastlandet genom en svängbro. I
jorde-boken föras även Kungshamns och Smögens
socknar till A.
♦Asmara hade 1931 21,601 inv., därav 3,101
européer. De moderna offentliga
byggnaderna, ss. katedralen, koptiska kyrkan och
teatern, ge staden europeisk prägel.
Järnvägen från Massaua fortsätter nu till Agordat.
♦Asmodeus. Enl. nyare forskningar är A.
av persiskt ursprung och möjl. äldst identisk
med himmelsguden Ormuzd. Först hos
judarna har han sedermera förvandlats till en
ond ande. — Litt.: L. H. Gray i Journal of
the Royal Asiatic Society okt. 1934. O. W-n.
Asocial kallas en person, som ej vill deltaga
i det samhälleliga arbetet eller bekämpar
samhällsinstitutionerna, ss. landstrykare och
förhärdade förbrytare.
♦ASöka, se också Indisk konst, med
bild 3 och 4.
*Asp, P. O. v. A:s »Politisk dröm 1806»
utgavs 1932 av G. Landberg.
Aspbock, dets. som aspvedbock, se Lån
g-ho rningar, med bild 12 på färgpl.
♦Aspeboda. Den rikt dekorerade träkyrkan
från 1600-talet (se D a 1 a r n a, bild 15)
restaurerades 1931.
Aspegren, John, svensk-amerikansk
affärsman (1876—1924), en av grundarna av
Svenska handelskammaren i New York, för
vilken han vid sin död var president. A.
föddes i Malmö, studerade någon tid vid Lunds
univ. men ägnade sig snart åt affärsbanan.
Han kom sommaren 1899 till New York, där
han tills, m. en broder grundade firman
Aspegren & co., vilken snart blev ledande i
bom-ullsfröoljebranschen. Senare började A.
importera frukt, trämassa etc. 1912—14 var han
president för New Yorks varubörs, den
förste utlandsfödde medlemmen, som innehaft
denna ställning. A. var allmänt intresserad,
var ordf, i John Ericsson memorial
commis-sion, president i fransk-amerikanska
handelskammaren och led. av direktionen för
Ame-rican-scandinavian foundation. Jfr U.
Mül-lern-Aspegrén och L. H. Gyllenhaal,
»Anteckningar om släkten Aspegrén» (1934). N-thH.
Aspelln, Gunnar, filosof (f. 18 9 8 23/9),
docent i praktisk filosofi vid Lunds univ. 1925.
Skr.: »Hegels praktiska filosofi under åren
1800—1803» (1925), »Historiens problem.
Ut-vecklingsfilosofiska studier» (1926),
»Fram-stegsidén i franskt tankeliv från Descartes
till Condorcet» (1929), »Samhällsåskådniugar
och partier. Bilder från 1800-talets politiska
brytningar» (1931) m. fl. G. O-a.
♦Aspenäs (nu Aspnäs), i östervåla
socken, äges av N. Lindqvist. Jfr släktart. Blå.
♦Aspenäs, egendom i Lerums socken,
styckades 1927—28 i ett flertal mindre gårdar.
Området närmast sjön Aspen är numera i stor
utsträckning styckat till villa- och
sportstuge-tomter, A. villastad.
♦Aspirant. 2. Om officers- och
reservoffi-cersaspiranter se Officer, även i suppl.
Intendents-(förvaltar-)aspirant kallas officer
(underofficer), som genomgår
militärförvalt-ningskurs (förvaltarkurs) eller fullgör
därmed sammanhängande tjänstgöring för
eventuellt inträde i Intendenturkåren. C. A. E.
*Aspis, jfr Djävul, med bild 1.
Asplind, Bror Ansgar, astronom (f.
1890 ®/2). Blev fil. dr vid Stockholms högskola
1927 och är sedan 1919 lektor i Karlstad.
A., som har utfört undersökningar ang.
småplaneterna, gav i sin doktorsavh. en viktig
metod att påvisa identiteten mellan två vid
skilda oppositioner observerade planeter. Han
har även varit verksam som
populärvetenskaplig författare (»Våra grannar i
världsrymden», 1934). En småplanet, n:r 958
Asp-linda, är uppkallad efter A. K. Lmk.
♦Asplund, E. G., blev prof, i arkitektur vid
Tekn. högskolan i Stockholm 1931. Som
chefsarkitekt vid Stockholmsutställningen 1930
propagerade A. verksamt för nya mål och
problemlösningar inom arkitektur och
konstindustri (se Utställning, sp. 1226, och
Funktionalism, suppl.). Såväl som
lärare och som praktiskt utövande arkitekt
(affärshus etc. och möbler) har han betytt
mycket för yngre arkitekter. A. är en av
författarna till programskriften »acceptera»
(1931). Se även Stockholms
stadsbibliotek, med bilder. E. L-k.
Asplund, Erik, botanist (f. 1888 8/io), bror
till K. A. Blev fil. dr och docent i Uppsala
1920 samt assistent vid Riksmuseets bot. avd.
1926. A. har företagit botaniska
forskningsresor till Spetsbergen 1913 och 1915, Bolivia
1920—21 och Kanarieöarna 1933. Han är
främst florist och har bl. a. utgivit »Beiträge
zur Kenntnis der Flora des Eisfjordsgebietes»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
