Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Augerum - Augment - *Augsburg - *August II - *Augustana-synoden - *Augustendal - *Augustinus, Aurelius - *Augustus - August Vilhelm (Auwi, tysk prins) - Aukra hvalstasjon - *Aukrust, O. - Auktoriserad revisor - *Auktorsrätt - *Aulard, F. V. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
325
Augment—Aulard
326
det ö. om stadsdelen Vämön belägna
Hästö-området m. m. utgör A:s areal 115,40 km2
(andel av Östersjön ej inräknad).
Folkmängden har därigenom minskats till 3,573 inv.
(1935), därav i Flymens kapellförsaml. 994 inv.
Augme’nt, dets. som augmentshemman (se
d. o.). Jfr Indelningsverket, sp. 492,
oeh Ä b o r ä 11, sp. 1238.
♦Augsburg hade 176.575 inv. 1933. Flera
industrigrenar ha nått ökad betydelse, ss.
tillv. av tändstickor, papper, skodon,
konst-silke och flygmateriel. A. har flyghamn och
rundradiostation.
♦August II. Nyare monogr. av C. Gurlitt
(2 bd, 1924) och P. Ilaake (1927 och 1929);
po. arbeten av J. Feldman (se d. o., suppl.).
♦Augustana-synoden har i sin synodrapport
1934 följ, statistiska uppgifter: 1,138 kyrkor
och 703 prästboställen med ett sammanlagt
värde av 28,890,332 doll., 1,216 församlingar
med 245,705 kommunikanter och 86,380
minderåriga medl., 891 präster, 362
församlings-skolor med 1,098 lärare och 18,833 elever
samt 1,093 söndagsskolor med 117,433
lärjungar och 15,119 lärare.
Augustana college and theological
semi-nary har numera följ, tre avd.: college med
fyraårig kurs för graden artium
baccalau-reus, teologiska seminariet med treårig
prästutbildningskurs samt musikavd. Förberedande
avd. (the academy) upphörde 1930. De teol.
studerandena skola tillbringa ett fjärde år i
praktisk församlingsverksamhet under en
pastors tillsyn. 1934 var lärarnas antal i college
40. i teol. seminariet 7 och i musikavd. 7.
Antalet studerande var s. å. 899, därav 473
i college, 116 i teol. seminariet och 318 i
musikavd. och sommarskolan. Av övriga
läroanstalter inom A. ha Northwestern college,
Minnesota, och Trinity college, Texas,
upphört. Liksom andra kyrkosamfund har även
A. fått svårigheter genom den sedan hösten
1929 pågående stora ekonomiska krisen i
U. S. A.
Nyare litt.: G. M. Stephenson, »The
found-ing of the Augustana synod 1850—1860»
(1927) och »The religious aspects of swedish
immigration» (1932); O. F. Ander, »T. N.
Hasselquist. The career and influence of a
swedish-american clergyman, journalist and
educator» (1931); G. Westin, »Emigranterna
och kyrkan» (1932). Värdefulla uppgifter om
svenskarna har också P. W. Gates, »The
Illinois central railroad and its colonization
work» (1934). G-r W-n.
♦Augustendal. A.-b. J. V. Svenssons
motorfabrik ombildades 1925 till a.-b.
Avance-mötor, som numera äges av a.-b.
Bolinder-Munktell. Eskilstuna.
♦Augustinus, Aurelius, föddes 354 (ej
344). A:s andliga utvecklingsgång har
blivit ett problem för den senare forskningen,
sedan A:s egen framställning i
»Confes-siones», gjord från hans senare, mojmade
kristna ståndpunkt, börjat underkastas en
kritisk granskning under jämförelse med hans
omedelbart efter »omvändelsen» författade
skrifter, vilkas antydningar om omvändelsens
förlopp synas lägga huvudvikten vid de av
nyplatonismen förmedlade religiösa
upplevelserna och insikterna och vilka genom sitt eget
innehåll bära vittne om en starkt nyplatonskt
färgad åskådning. I den livliga vetenskapliga
kontrovers, som framkallats av denna fråga,
ha i allm. de katolska forskarna sökt hävda
den traditionella, på »Confessiones» byggande
uppfattningen, medan de protestantiska varit
böjda för att underkänna »Confessiones’»
källvärde till förmån för ungdomsskrifternas
vittnesbörd. Ett visst närmande mellan
ståndpunkterna har emellertid ägt rum, betingat å
ena sidan av en ökad tilltro till
»Confessiones’» faktiska konkreta uppgifter och deras
förenlighet med ungdomsskrifternas
antydningar, å andra sidan av en skärpt blick för
det nyplatonska inslaget även i A:s senare
kristliga åskådning. A:s ställning i den
kristna idéhistorien har icke minst härigenom
fått en riktigare belysning: han tillhör icke
endast medeltiden utan lika mycket den
»kristliga antiken» och representerar i sin
person och åskådning en storslagen syntes av
antik filosofisk idealism och kristen fromhet.
Givande källor för A:s verksamhet som
kyrkomän utgöra Possidius, »Vita Augustini»,
författad strax efter hans död (utg. i ty.
övers, av A. v. Harnack 1930), samt hans
egna talrika brev.
Nyare litt.: J. Nörregaard, »A:s religiöse
gennembrud» (1920) och »A:s väg till
kristendomen» (1928); B. Warfield, »Studies in
Ter-tullian and Augustine» (1930); R. Jolivet, Ch.
Boyer, P. Monnot m. fl., ȃtudes sur
Saint-Augustin» (1930); K. Adam, »Die geistige
Entwicklung des heiligen A.» (1931). G. Hn.
♦Augustus. Nyare litt.: Eng. monogr. av
T. R. Holmes (2 bd, 1928—31); R. Heinze,
»Die augusteische Kultur» (1930).
August Vilhelm (förk. A u w i), tysk prins
(f. 1887), fjärde son till exkejsar Vilhelm II.
A. slöt sig 1930 till Hitler, gjorde sedan
en uppmärksammad insats som
nationalsocialistisk valtalare samt blev 1932
medlem av preussiska lantdagen och 1933 av
tyska riksdagen. A. är även medlem av
preussiska statsrådet. A. S-n.
Aukra hvalstasjon, i Möre fylke, Norge, på
ön Aukra utanför Molde, har sedan 1925
varit utgångspunkt för valfångst i
farvattnen mellan Norge, Spetsbergen och Grönland.
I samband med valfångsten ha av prof. J.
Hjort m. fl. vetenskapsmän omfattande
havs-undersökningar bedrivits.
♦Aukrust, O., dog 1929. Han skrev även de
båda lyriska verken »Hamar i hellom» (1926)
och »Solrenning» (1930).
Auktoriserad revisor, se Revisor.
♦Auktorsrätt, jur., se Äganderätt, sp.
1358 ff.
♦Aulard, F. V. A., dog 1928.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
