Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Baadsgaard, Anna - Baal-Schem-Tov (Bescht, Israel ben Elieser) - Babbitt - *Babbitt, I. - Babcock, Harold Delos - Babel, Isaak Emanuilovitj - Babel-bibelstriden - *Babes, V. - *Babić, L. - *Babinski, J. F. F. - Babits, Mihály - Babkin, Boris Petr - Babol - *Babylonien - *Bacau - Bacchelli, Riccardo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
361
Baadsgaard—Bacchelli
362
Baadsgaard [bå’ösgår], Anna, dansk
författarinna (f. 1865), utgav 1906
romanen »Birgit Borg», som följts av en
mängd förströelseromaner, alla i sv. övers.
Baal-Schem-Tov, förk. B e s c h t,
benämning på Israel ben Elieser, judisk
sektstiftare (1699—1760), f. i Polen, skaparen
av en betydande religiös rörelse inom
judendomen, chassidismen (jfr Chasidæer 3).
Kring B. har uppstått en rik legendkrans. I
sv. övers, föreligger »Baalschems legender»
(jämte en inledning om den judiska mystiken
och chassidéernas liv) av Martin Buber (1922).
— Jfr T. Ysander, »Studien zum B’estschen
Hasidismus in seiner religionsgeschichtlichen
Sonderart» (1933). B. B-ck.
Babbitt [bä’bit], typnamn på den
nordamerikanske kälkborgaren, efter titelfiguren i en
roman av Sinclair Lewis (1922).
♦Babbitt, I., dog 1933.
Babcock [bä’bkåk], Har ol d D e 1 os,
nordamerikansk fysiker (f. 1882). Blev fysiker vid
Mount Wilsonobservatoriet i Pasadena 1909,
har deltagit i solförmörkelseexpeditioner,
undersökt solspektrum och spektra från olika
ämnen, ss. syreisotoperna.
Ba’bel, Isaak Emanuilovitj, rysk
författare (f. 1894). B. har i en rad
noveller givit färgrika, starkt koncentrerade,
impressionistiska skildringar av sydryskt
judiskt liv före
revolutionen och av de rödas
strider mot de vita
under första
bolsjevik-tiden. Mest bekanta
äro hans i cykeln
»Konarmija» (1924;
sv. övers., »Budjonnys
röda ryttararmé»,
1930) givna
blixtbilder av de röda
bondesoldaternas psykologi,
värdefulla bidrag till
teckningen av
revolu
tionens »heroiska» period, vilkas indiskreta
belysning av hjältarna framkallat
indignerade protester från Budiennij själv. A. Kgn.
Babel-bibelstriden vid 1900-talets början
fördes om den babyloniska religionens och
kulturens inflytande på bibeln, särskilt på
G. T. Utgångspunkten var ett föredrag, som
assyriologen Friedrich Delitzsch 13 jan. 1902
höll i Deutsche Orient-Gesellschaft och som
s. å. trycktes under titeln »Babel und
Bibel». Delitzsch gjorde där med styrka
gällande, att G. T:s religiösa föreställningar,
även monoteismen, i vidsträcktaste mån vore
beroende av de babyloniska. Hans föredrag
framkallade en mängd motskrifter. Hans
idéer utvecklades vidare av de s. k.
pan-babylonisterna, som återförde alla de antika
folkens kulter, sagor, myter m. m. på
babyloniska förebilder och en enhetlig babylonisk
astral världsuppfattning (H. Winckler, P.
Jensen, A. Jeremias m. fl.). Striden, som nu
tillhör det förgångna, har i hög grad skärpt
blicken för kultursammanhangen i den antika
världen men också fört till en fördjupad
uppfattning av de bibliska religionernas egenart.
I Sverige framkallade B. N. Söderbloms
»Uppenbarelsereligion» (i »Skrifter i teologiska
och kyrkliga ämnen, tillägnade C. A. Torén»,
1903). — Litt.: Art. »Babylonien», III, i »Die
Religion in Geschichte und Gegenwart», 1
(2:a uppl. 1927); H. Gunkel, »Israel und
Babylonien» (1903). H. S. N.
♦Babes, V., dog 1926.
♦Babié, L., dog 1935.
♦Babinski, J. F. F., dog 1932.
Babits [ba’bit.f], M i h ä 1 y, ungersk
författare (f. 1883). Har utgivit 25 bd romaner,
noveller, dikter och övers., bl. a. den
fantastiska romanen »Gölyakalifa» (1916;
»Storka-lifen», 1921). B:s konstnärliga övers, av
Dantes »Divina commedia» är den ungerska
översättningslitteraturens förnämsta verk.
Hans övers, av medeltida latinska hymner
(»Amor sanctus») utkom 1934. B. L-r.
Babkin [ba’p ], Boris Petr, rysk fysiolog
(f. 1877), ett av den Pavlovska skolans (se
P a v 1 o v, I. P.) bästa namn. Han har
skrivit en mycket gedigen monogr. över
digestions-körtlarnas yttre sekretion (1914; 2:a uppl.
1928). B. var 1915—22 prof, i fysiologi i
Odessa och har sedan levat i England och
Kanada, där han 1928 erhöll en
forskningspro-fessur vid McGilluniv. i Montreal. E. J-s.
Babo’l, officiellt namn på Barferusch
(se d. o., även i suppl.).
^Babylonien. Nyare litt.: Av B.
Meiss-ners »Babylonien und Assyrien» utkom bd 2
1925; E. Briem, »Kultur och religion i
Babylonien och Assyrien» (1926); K. Tallqvist,
»Den semitiska orienten» (i Norstedts
»Världshistoria», 1, s. å.); M. P:n Nilsson, »De
arkeologiska upptäckterna» (1933).
*Bacäu, även skrivet B a c ä u, har
utvecklats till en viktig handelsstad med
läderfabriker, träindustri och pappersbruk; 31,264 inv.
(1930). B. är huvudstad i ett liknämnt
distrikt (4,410 km2, 260,615 inv.).
Bacchelli [bakä’li], Riccardo, italiensk
författare (f. 1891), en av ledarna inom den
klassicerande riktning, som med tidskr. La
Ronda till medelpunkt bildar front framför
allt mot futurismen. Trogen rondisternas
lovsjungande av traditionen, har B. skrivit dramer
med de betecknande titlarna »Spartaco e gli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
