Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Baldini, Antonio - *Baldringe - *Baldwin, E. B. - *Baldwin, J. M. - *Baldwin, S. - *Balearerna - *Balfour, A. J. - Balgö - *Bali - *Balikesri (Balikesir) - Baline, Israel - *Balingsta - *Balk - Balkanententen - *Balkanhalvön - Balkongväxter - Balladopera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
379
Baldini—Balladopera
380
Baldi’ni, Antonio, italiensk författare (f.
1889), är liksom R. Bacclielli (se d. o., suppl.)
en av ledarna av La Ronda och en av det
nutida Italiens största stilister. De
ungdomskå-serier B. samlat under titeln »Umori di
gio-ventü» (1920), den satir av italienskt
borgar-lynne, som gjorts i »Michelaccio» (1924), den
högst originella skildringen av upplevelser
under kriget i »Nostro purgatorio» (1918) äro
munter och i bästa mening raffinerad
litteratur. I de senaste årens produktion, t. ex. »La
dolce calamitå» (1929) och »La vecchia del
Bal Bullier» (1935), tar däremot formens
bravur stundom loven av innehållet. G. B-h.
♦Baldringe skall framdeles ingå i övraby,
Benestads, Högestads och B. pastorat i
Ingel-stads kontrakt.
*Baldwin, E. B., dog 1933.
*Baldwin, J. M., dog 1934.
♦Baldwin, S., blev nov. 1924, sedan nya val
givit det konservativa partiet en stark
majoritetsställning, ånyo premiärminister, vilken
post han behöll till 1929, och ingick 1931 som
lordpresident i MacDonalds nationella
sam-lingsministär. Då denna 1935 ombildades,
bytte B. plats med MacDonald och blev för
tredje gången premiärminister. Jfr
Storbritannien, sp. 614 f. och suppl. Tal och
adresser av B. ha utgivits under titlarna »On
England» (1926) och »Our inheritance» (1928).
— Biogr. av A. G. Whyte (1926) och W. Steed
(1930).
♦Balearerna hade 365,512 inv. 1931. Milt
klimat, livlig turisttrafik, särskilt under
vintern och våren.
*Balfour, A. J., dog 1930. Postumt
publicerades hans ofullbordade memoarer,
»Chap-ters of biography» (1930). Jfr monogr. av I.
Malcolm (1930).
Balgö, ö i Hallands skärgård (omkr. 6 km
n. v. om Varberg); 198,9 har. På B. finns ett
stamschäferi för cheviotfår (se d. o.).
♦Bali hade 1,101,029 inv. 1930; i hela
resi-dentskapet B. en Lombok uppgick
folkmängden s. å. till 1,802,146 inv. — Nyare litt.:
E. Mjöberg, »De tusen templens ö» (1929).
♦Balikesri skrives nu officiellt Balikesi r
och hade vid 1927 års folkräkning 25,740 inv.
Huvudstad i ett liknämnt vilajet (14.315
km2, 421,066 inv.). B. är en viktig
handelsplats och knutpunkt för järnvägslinjer till
Bandirma (Panderma), Manisa (Mahnisa) och
Kütahya (Kutahia).
Baline, Israel, se Berlin, I., suppl.
♦Balingsta. Numera äro de flesta
lantbrukarna i B. självägande. Församlingen ingår
i B., Hagby och Ramsta pastorat inom det
1928 bildade Lagunda och Hagunda kontrakt.
♦Balk. 3. Den utveckling, varigenom
bestämmelserna i 1734 års lags balkar ersatts
av nyare lagregler, har alltjämt fortsatt.
Särskilt märkes, att ärvdabalken numera h. o. h.
avlösts av särskilda nyare lagar (se
Ärvdabalken). — Av nyare litt. beträffande
tillkomsten av b. i 1734 års lag samt den senare
rättsutvecklingen på b:s områden märkes
framför allt en rad framställningar i
»Minnesskrift ägnad 1734 års lag», I (1934). Olika
specialämnen inom de skilda b:s ram
behandlas i samma minnesskrifts d. II (s. å.). A. M.
4. Jfr G i n b a 1 k.
Balkanententen, benämning på en
överenskommelse febr. 1934 mellan Grekland,
Jugoslavien, Rumänien och Turkiet om bl. a.
ömsesidig garanti för de existerande
Balkan-gränserna. Statuter undertecknades i nov. s. å.
♦Balkanhalvön. De olika Balkanstaterna
ha enl. nyaste officiella uppgifter följ, yta
och folkmängd. „ „
° Km2 Inv.
Inv. per
km2
Grekland ......... 130,199 6,204,684 (1928) 48
Bulgarien ........ 103,146 6,081,049 (1934) 59
Jugoslavien ...... 247,542 13,934,038 (1931) 56
Albanien .......... 27,538 1,003,097 (1930) 37
Turkiet(i Europa) 23,975 1,040,669 (1927) 43
Rumänien ......... 294,967 18,025,237 (1930) 61
Litt.: J. Cvijic, »La Péninsule balkanique»
(1918); J. K. Sandfeld, »Balkanfilologien»
(1926); O. Maull, »Länderkunde von
Süd-europa» (1929); G. Schacher, »Der Balkan
und seine wirtschaftlichen Kräfte» (1930); J.
Ancel, »Peuples et nations des Balkans»
(1926; 2:a uppl. 1930); M. Spinka, »A history
of christianity in the Balkans» (1933).
Balkongväxter planteras i lådor av trä
eller annat lämpligt material. I dessa kunna
under maj månad utsås frön av diverse
sommarblommor, men helst böra plantor
utsättas, som förut uppdragits i bänk eller
växthus. Lämpliga b. äro t. ex. Fuchsia, Lobelia,
Pelargonium, Petunfa, Tropaeolum, Verbena
och Viola. Flera kläng- och slingerväxter äro
även lämpliga, t. ex. Calampelis scabra, Cobaea
scandens, numulus japonicus, Ipomoea
pur-purea, Mina lobata och Tropaeolum
peregri-num. Dessa växter äro icke härdiga mot
frost och kunna därför icke utplanteras, så
länge frostnätter befaras. Dessförinnan
kunna utplanteras Primula, Viola tricolor,
Bellis m. fl. tidigt blommande vårväxter.
I större och djupare lådor kunna fleråriga
kläng- och slingerväxter planteras. Därtill äro
flera arter av Clematis och Ampelopsis
lämpliga, mot den varmaste väggen klängrosor och
vinterhärdiga sorter av Vitis samt på
beskuggade platser humle och murgröna. Näringsrik
och väl tillblandad jord bör alltid användas
till b. De fleråriga, icke fullt vinterhärdiga
växterna böra under vintern skyddas medelst
täckning eller nedflyttas i sval källare.
Jorden i dessa lådor utbytes varje vår delvis.
Det övre lösa jordlagret borttages och
ersättes med nytt. Dessutom företages under
sommaren en och annan gödselvattning. B. B-ck.
Ballädopera, ett huvudsaki. av kända
melodier bestående sångspel; det mest berömda
ex. på ett sådant, J. Gays och J. C. Pepuschs
»The beggar’s opera», har med stor framgång
givits i moderna bearb., av vilka den i
Stockholm framförda kallades
»Tolvskillingsope-ran» (jfr W e i 11, K.). H. G-t.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
